Bakgrund: Antalet flyktingar i världen har ökat dramatisk under det senaste decenniet. Detta ställer krav på sjuksköterskor som tar emot flyktingar i olika vårdkontexter. Mötet med en patient med flyktingbakgrund färgas av patientens tidigare erfarenheter som inte sällan är traumatiska. För att stödja sjuksköterskors arbete att tillgodose personcentrerad vård till dessa patienter kan implementering av kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad komma till nytta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda flyktingar. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar utgör underlaget för resultatet. Resultat: Fyra huvudteman presenteras: Unik omvårdnadssituation, Ett utmanande arbete, Känslan av att inte räcka till och Behov av kunskap och information. Sjuksköterskor upplever att vårda flyktingar som ett krävande arbete med flera utmaningar såsom språk och kulturskillnader. I resultat framkommer även att sjuksköterskor upplever att de saknar kompetens och kunskap vilket genererar känslor som stress och frustration. Konklusion: Sjuksköterskor är i behov av mer stöd och resurser för att kunna tillgodose en personcentrerad vård för flyktingar. / Background: The number of refugees in the world has increased dramatically through the last decade. This puts pressure on nurses attending to refugees in different health care settings. Encounters with refugee patients are influenced by the patient’s past experiences that are often traumatic. Implementing cultural competence and transcultural nursing in nursing practice, can be benificial for nurses working with refugees. Aim: To describe nurses’experiences of caring for refugees. Method: This study is a literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles. Findings: Four main themes are presented: Unique nursing situation, The challenges of caring forrefugees, Feeling inadequate and A need for knowledge and information. Nurses experience the work with refugees as demanding with challenges such as language-and cultural differences. The results also show that nurses feel that they lack competence and knowledge which generate feelings of stress and frustration. Conclusion: Nurses are in need of more support and resources in order to cater a person-centered care for refugees.

Background: Many of the people who have been forced to flee their countries have experienced torture or other potentially traumatic events [PTE]. These experiences can lead to serious health consequences. The care staff experience difficulties in caring for these individuals. Aim: The aim of this study was to describe how refugees with history of torture and other PTE experience the encounter with with healthcare. Method: Literature review with a qualitative methodology that includes eleven articles, through the databases CINAHL and PubMed, which are analyzed through a thematic analysis. Result:Two overarching themes were identified through the analysis; ‘Perceived success factors’ and ‘Perceivedobstacles in care’. These themes had two and four sub-themes respectively. Conclusion: Refugees with experiences of torture and other PTE need to be met with caution before their experiences. This can be achieved in a good caregiver-patient relationship, characterized by caring and trust. However, there seems to be a need for increased knowledge among healthcare staff in meeting this patient group in a person-centered way. In order for these people to receive good care, a well-functioning interaction between all the different actors who are in contact with refugees is also required. / Bakgrund: Många av de människor som tvingats fly sina länder har erfarit tortyr eller andra potentiellt traumatiska händelser (potentially traumatic event [PTE]). Dessa erfarenheter kan leda till allvarligakonsekvenser för hälsan. Vårdpersonalen upplever svårigheter i att vårda dessa individer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur flyktingar med erfarenheter av tortyr och andra PTE upplever mötetmed hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade elva artiklar, genom databaserna CINAHL och PubMed, vilka analyserats genom tematisk analys. Resultat: Två övergripande teman identifierades genom analysen; ‘Upplevda framgångsfaktorer i vården’ och ‘Upplevda hinder i vården’. Dessa teman hade två respektive fyra subteman. Slutsats: Flyktingar med erfarenheter av tortyr och andra potentiellt traumatiska händelser behöver mötas med varsamhet införvad de har varit med om. Detta kan göras bra i en god vårdare-patientrelation, präglad av omtanke och tillit. Det tycks dock finnas ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal i att möta denna patientgrupp på ett personcentrerat sätt. För att dessa personer ska få en god vård krävs även ettvälfungerande samspel mellan alla de olika aktörer som är i kontakt med flyktingar.

This study is about the public librarians role in relation to immigrants from the librarian’s perspective. A lot of immigrants live in Sweden and use the public library frequently, however it is uncertain what the public librarians role is in relation to immigrant users. The purpose of this study is to clarify the public librarian’s relation to immigrants. Three questions are used to understand the purpose: What roles do public librarians think they have in relation to immigrants in municipalities with a high proportion of immigrants? What are the roles of public librarians in the integration process? What are the functions of the library for immigrants? Seven public librarians have been interviewed and two theories have been used to analyze the interviews. The four spaces by Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen and the integration model by Ager and Strang. The conclusion of this study is that the public librarians have a pedagogical role, a social role and a welcoming role. Functions of the library are as a learning space, meeting space, inspiration space and performative space. A new role and a new function have also been found, which are the broadened role and the library as a citizen's office.

Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utmaningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar enligt Nya Gymnasielagen, vilket i sig riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande pandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020). Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upplever kraven som lagen innebär, och hur coronapandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. I vårt teoretiska ramverk använder vi oss av KASAM i syftet att förklara en individs känsla av sammanhang. Detta gör vi utefter samspelet mellan tre betydande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi använder oss även av begreppet Deservingness som innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, medborgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verktyg för att förklara individers värde appliceras i samhället. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex NGL-ungdomar avgränsat till Västra Götalands län.  Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt av vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Resultaten i vår studie visar på att dessa ungdomar lever i ovisshet, och att coronapandemin påverkat denna redan utsatta grupp än mer. I denna studie framkommer att populationen som undersökts redan innan rådande pandemi var en särskilt utsatt grupp i samhället. Sedan coronapandemins uppkomst har populationen drabbats ytterligare på grund av försämrade arbetsmöjligheter till följd av coronapandemin och nedstängningar. NGL och de krav som lagen föreskriver har även haft en negativ inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa, och har framkallat stress och ångest inför att söka och få ett arbete. Det framgår även att det finns en kunskapslucka inom ämnet vi undersöker, då tidigare forskning är begränsad. / According to Michael (2020), the living conditions have deteriorated for already vulnerable groups, such as refugees and asylum seekers during the coronavirus pandemic and they face major challenges when it comes to finding jobs. Getting into the labor market quickly after completed studies is a requirement for young people encompassed by New Upper Secondary School Act, which is usually likely to have an impact on the individual's mental health but which in the current pandemic becomes even more stressful (Asylrättscentrum, 2020) The purpose of this study is to investigate how young people encompassed by the New Upper Secondary School Act experience the requirements imposed by the law, and how the corona pandemic has affected their lives and opportunities for work. In our theoretical framework, we are using KASAM to explain an individual's sense of context. We do this along the interplay of three significant factors: comprehension, manageability, and meaningfulness. We also use the term deservingness which includes ideas about who is considered deserving of welfare services, citizenship, rights, and residence permits. In this study, deservingness is used as a tool to explain how value is applied to individuals in society. The study is based on qualitative interviews with six NGL youths confined to Västra Götaland county. The material analyzed in our study consists of video recordings from conversations with respondents as well as scientific articles, news articles and online dictionaries. The result of our study indicates that these young people live in uncertainty, and that the corona pandemic has affected this already vulnerable group even more. Since the onset of the covid-19 pandemic, this group has been further affected by reduced job opportunities due to the coronavirus pandemic and lockdowns. NGL and the requirements laid down by the law have also had a negative impact on the mental health of young people and have provoked stress and anxiety regarding work- procurement. It is also clear that there is a knowledge gap in the subject we are investigating, as previous research is limited.

I denna masteruppsats genomförs en kritisk granskning av den svenska integrationsstrategin och dess förenlighet med en etisk förståelse av de mänskliga rättigheterna. Genom en textanalytisk granskning av de statliga propositioner och dokument som ligger till grund för integrationsstrategin analyseras hur väl denna tillgodoser och skyddar flyktingars mänskliga rättigheter. Analysen genomförs med hjälp av två teoretiska perspektiv: ett integrations-perspektiv för att fastställa vilken förståelse av integration som kan återfinnas i strategin och ett etiskt människorättsperspektiv för att göra en bedömning av dess förenlighet med den etiskaförståelsen av de mänskliga rättigheterna som drivs i denna studie. Resultatet visar att strategin har en stadig grund med ett imperativ om flyktingars lika mänskliga värde och lika rätt till rättigheter som medborgare, men att detta inte får gehör i det faktiska genomförandet av strategin. Istället för att bryta flyktingars utanförskap finns det element i strategin som bidrar till att förtryckande strukturer upprätthålls och flyktingars rättighetsskydd försvagas. Även om det inte kan återfinnas någon uttalad avsikt till detta i de granskade texterna är utfallet densamma, vilket gör att strategin inte bedöms vara förenlig med en etisk förståelse av de mänskliga rättigheterna. För att strategin ska kunna bedömas vara förenlig måste starkare åtgärder vidtas än vad som redan görs för att stärka flyktingars rättighetsskydd och lika möjligheter att delta i samhället. / In this master’s thesis a critical study of the Swedish integration strategy and its combability with an ethical understanding of human rights is conducted. By using a text analytical review of the government bills and documents that form the basis of the integration strategy, the study analyzes how well it provides for and protects the human rights of refugees. The analysis is carried out using two theoretical perspectives: an integration perspective in order to determine the understanding of integration that can be found in the strategy, and an ethical human rights perspective to make an assessment of its compatibility with the ethical understanding of human rights that is used in this study. The results show that the strategy has a solid foundation with an imperative about refugees’ equal human value and equal right to have rights as citizens, however this is not carried out in the actual implementation of the strategy. Instead of working against the exclusion of refugees there are elements present in the strategy that contribute to maintaining oppressive structures and weakening the protection of refugees’ rights. Although there cannot be found any pronounced intent to this in the texts examined, the outcome is the same, and with this the strategy is not considered compatible with an ethical understanding of human rights. For the strategy to be deemed compatible, stronger measures must be taken than are already in place to strengthen protection of refugees’ rights and equal opportunities to participate in the society.

No description available.

Idag är omkring 100 miljoner människor runt om i världen på flykt från krig och förföljelse. Nyhetsjournalistikens roll är att förse människor med information, men nyhetsjournalistiken är inte alltid en neutral spegel av verkligheten. Denna studie bygger på en kritisk diskursanalys och syftet är att analysera diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar på ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Teorioch metod för studien bygger på Faircloughs tredimensionella modell som beskriver språkbruk utifrån tre aspekter: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna studie fokuserar på att analysera text. Den diskursiva och sociala praktiken benämns och analyseras i mindre utsträckning. Studien visar på vissa skillnader i gestaltandet av syriska och ukrainska flyktingar, där syriska flyktingar har större tendens att framställas i en kontext av problematik och ukrainska flyktingar i behov av hjälp.

As a result of the war in Ukraine, millions of Ukrainians are in a position as refugees. Sweden has for decadesbeen an immigrant country and received refugees from many different war-torn countries. Previous researchshows that the media influence public opinion towards ethnic minorities. The purpose of the essay is to findout how in the Swedish context in discourse a distinction is made between refugees depending on wherethey are from. The focus is on what representations refugees are attributed to and how refugees are portrayedin the mass media in the Swedish context. This is done with the theory and method of critical discourseanalysis as well as postcolonial theory. From postcolonial theory, racialization processes are used as toolsof analysis and "us and them" as a discursive tool. The analysis indicates that there is a difference in thediscourse on refugee immigration. Refugees are divided into European and non-European refugees. Refugeegroups are attributed to various representations that can be based on the essentialist view of humanity. Arefugee group is attributed to representations such as criminality, honor oppression and considered to be inessence different. At the same time, the other refugee group is attributed to portrayals as culturally equal andessentialistically good. This, in turn, creates different discourses about different refugee groups. One that iswelcome and one that is rejected. The results are important because discourse in say is constituted by thesocial practice.

This investigation is about how the Civic Orientation Course within Umeåregionen has been received among newly arrived refugees. The purpose of the essay is to research how the Civic Orientation has worked within the Umeåregion with focus on the municipality of Umeå, with both a perspective of transmitter and receiver. The Civic Orientation Course is a legal right for all refugees between 18-64 years in Sweden and it is an introduction to the Swedish society. To do this, interviews have been done with one Social Consultant from Umeå kommun and three newly arrived refugees. The requirements on interviewed newly arrived refugees have been that they have finished the Civic Orientation course and are over 18 years. To answer the investigation questions; what kind of information and through which communication channels have Umeå kommun addressed their communication to newly arrived refugees, how have the information from Umeå kommun been received among the newly arrived refugees and how cultural and social differences may matter in the receiving of the information, three theories have been used; orientalism by Said, Shannon and Weaver “Model of Communication” and the Encoding/Decoding by Hall. The result shows that language is the largest barrier for newly arrived refugees to interact within the Swedish society, even though it is not the purpose of the Civic Orientation to teach Swedish the course has to give ideas about where interaction can happen with other Swedes. Overall social and cultural experiences have been the purpose to the distance between refugees and Swedes. The interviewed are pleased with the course and the teachers but lack information about how they in certain specific situations are supposed to act in the Swedish society.

Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. / Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.