Bakgrund: Barn och ungdomar har immigrerat ensamma i flera decennier. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Storbritannien, Sverige, Österrike och Norge. År 2008 immigrerade 13 400 barn/ungdomar utan föräldrar till Europa och ca 80 % av dem ansökte asyl. Sverige tog enskilt emot ca 3 578 ensamkommande flyktingbarn år 2012 och det väntas öka de närmsta åren. Det har även rapporterats om att ensamkommande flyktingbarn har en ökad risk för psykisk morbiditet. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa. Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultat: Fem teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Miljön, Ålder och Genus. Traumatiska upplevelser var den mest övervägande faktorn som bidrog till den ökade risken för utveckling av psykisk ohälsa. Vidare spelade migrationsprocessen och miljön i det nya landet stor roll för dessa barn/ungdomars välbefinnande. Ytterligare identifierade faktorer var kön och ålder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade på att dessa barn/ ungdomar har råkat ut för olika traumatiska upplevelser och att detta var den största bidragande faktorn till att de hade högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Vidare framkom det att migrationsprocessen och miljön i det nya landet bidrog till den ökande risken för att utveckla psykisk ohälsa.  Klinisk betydelse: Denna studie ska ge ökad förståelse om ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa och belysa faktorer som inverkar på deras mående. Genom att ha kunskap om dessa faktorer kan sjuksköterskan lättare identifiera dessa barns omvårdnadsbehov. / Background: Children and young adolescents have been immigrating alone for decades. However the number of unaccompanied refugee children has increased in recent years in Europe, mainly in countries such as Britain, Sweden, Austria and Norway. In 2008, 13.400 children and young adolescents, immigrated without their parents to Europe and about 80% of them applied for asylum. Sweden alone received about 3,578 unaccompanied refugee children in 2012 and it is expected to increase in coming years. It has also been reported that unaccompanied refugee children have an increased risk of psychiatric morbidity. Aims: The aim of this study was to highlight factors affecting unaccompanied refugee children's mental health. Method: This study is a literature review based on eight quantitative and two qualitative studies. Results: Five themes were identified: Traumatic experiences, the Migration Process, Environment, Age and Gender. Traumatic experiences were the most predominant factor that contributed to the increased risk of developing mental illness. Furthermore the migration process and the environment in the new country had a big impact on these children/adolescents well-being. Additional identified factors were gender and age. Conclusion: The result of this study showed that these children / adolescents have suffered from various traumatic experiences highly contributing to an increased risk of developing mental illness. It was also found that the migration process and the environment in the new country contributed to the increased risk of developing mental illness. Clinical significance: This study can provide a better understanding of unaccompanied refugee children's mental health and illuminate the factors affecting their psychological well-being. Having knowledge of these factors, may help the nurses to identify these children's care needs.

No description available.

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd. Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program. Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet. Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ”Vi” och ”De” skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället. Samtidigt kan media med sin diskurs bestämma om vilka kulturella krav som ska sättas på en nykomling. Vidare har vi lagt märke till hur siffror och kvantifiering upptar en stor del av debatten och att det inte sker med en motivering till varför detta sker. Den sociala kontext som journalisterna verkar inom är styrd av riktlinjer som säger att de i nyhetsförmedling måste vara objektiva och endast får låta andra aktörer uttala sig målande och subjektivt om migration. Däremot får deras personliga tankar och yttringar visas i debatt- och ledarsidor. / The purpose of this thesis is to study the discourse Swedish media use to discuss the government decision to give permanent residency to all Syrian refugees who arrive in Sweden. The method we use in our study is the critical analysis of discourse and content analysis. As data we have chosen articles and programs from Swedish public service television and newspapers. The result of our thesis show that media has the power to form the discourse about the Syrian refugees. The result as well shows that the discourse has changed over the past twenty to thirty years. A “us and them” is created in the language media use which divides the established citizens from the unestablished refugees. At the same time media can decide which cultural demands can be put down to a newly arrived person. During the research we also found that the discourse uses many digits and that a quantification takes place without any real explanation to why it takes place. The social context in which the journalists has to work within is regulated by rules about objectivity in newsfeed and they can only let others which they interview talk in a subjective manner about migration. On the other hand the journalists are allowed to say what they think in debate programs and editorial pages.

I den värld vi lever i idag är flykt något som på ett eller annat sätt påverkar oss alla, oavsett om vi har genomgått det själva eller ej. På så sätt är det en del i det svenska samhället, och därför något som vi både måste belysa men också bearbeta tillsammans. I undervisningen som bedrivs i skolan ska elever bland annat ges chans till att öka sin förståelse för andra individer och även för hur vårt mångkulturella samhälle ser ut idag. Genom att bedriva ett arbete med barnlitteratur som berör ämnet flykt kan elever bl.a. få förståelse för hur barn som varit på flykt mår och agerar. Texterna kan även fungera som igenkänningsfaktorer i elevers bearbetning. I den här uppsatsen undersöks och analyseras två barnböcker som har motivet flykt. De valda analysobjekten är Tänk dig att fly och Nadine längtar hem. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur flykten gestaltas i de två analysobjekten och dels hur lärare kan bedriva ett arbete kring dem i undervisningen. Analysobjekten undersöks genom att analysera deras språkliga och bildliga gestaltning av flykt, utifrån en mer mimetisk infallsvinkel. Resultatet visar att författarna har valt att behandla flykten på olika sätt. Den ena boken beskriver flykten på ett mer poetiskt sätt och vill att läsaren ska sätta sig in i tanken av att behöva fly. Den andra boken beskriver istället flykten utifrån huvudkaraktärens tankar och känslor. Gemensamt för de båda böckerna är att de inte romantiserar flykten. Istället beskriver både text och bild tydligt vilka tankar, rädslor och trauman som barn som är eller har varit på flykt kan ha. De båda böckerna kan användas i undervisningen och de öppnar båda upp för samtal och diskussion kring ämnet flykt.

Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jämlikhetsperspektiv. Det empiriska materialet som primärt har används för att genomföra den kvalitativa analysen har varit Socialdemokraternas dokument om partiets politiska riktlinjer från kongressen 2017. Detta material har sedan kompletterats med dokumentet Framtidskontraktet 2017 som också har synliggjort partiets politiska riktlinjer. De två empiriska materialen har båda samlats in från Socialdemokraternas egna hemsida. Studien har bidragit med att visa på tendenser av hur ett parti i Sverige genom inramningar i sitt partiprogram under samma tidsperiod omvandlat diskursen om migrations- och integrationspolitik från ett humanitärt problem till ett arbetsmarknadsproblem, vilket implicerar olika synsätt på flyktingen och vem eller vad som skuldbeläggs som problemets orsak. Studien visar att Socialdemokraterna har i samma partiprogram frångått en mer jämlik och inkluderande syn på flyktingen till en mer utpekande syn på utrikesfödda som en separat grupp i samhället skild från gemenskapen. Konsekvenserna av detta är att inramningen säger underförstått att flyktingar inte är en självklar del av statens avgränsade befolkning. Detta i sin tur implicerar att det finns en outtalad ojämlikhet mellan medborgare och flyktingar, där flyktingar undervärderas som mindre än jämlikar. Detta innebär underförstått att flyktingar inte förtjänar att leva på basis av faktumet att de enbart är människor, utan flyktingar måste istället visa sig förtjänta av att betraktas som jämlikar genom prestationer.

No description available.

Just nu är över 60 miljoner människor på flykt i världen. Ungefär hälften av dessa är barn. Elever i Sveriges skolor möter nästan dagligen flyktingar på ett eller annat sätt, antingen personligt eller genom nyheter och sociala medier. Det är av vikt att de har kunskaper att kunna bemöta människor som är eller har varit på flykt. Problemorienterade böcker är ett sätt att behandla problematiska ämnen på ett mer sofistikerat sätt med eleverna. I den här uppsatsen jämförs och analyseras två valda bilderböcker som båda berör ämnet flykt.Böckerna som valts är Flykten och Trolleri med Karam Nadjar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn på flykt framställs i de valda böckerna. Vidare är syftet att utifrån analysen se hur böckerna kan användas i undervisningen för att ge elever kunskaper om barn på flykts livssituation. Resultatet visade att barnen i de valda böckerna framställs på olika sätt. Barnen i Flykten är på flykt just nu och stöter på hinder och motgångar varje dag. De vill inte fly men mamman bestämmer. I boken Trolleri med Karam Nadjar leds handlingen av Karam som kommit till Sverige och precis börjat i en svensk klass. Han kan inte det svenska språket men låter inte det hindra honom. Han längtar efter att få flytta ifrån flyktingförläggningen och få en lägenhet där han och hans mamma kan bo. Båda böckerna kan användas i ett klassrum för att behandla frågor om flykt. Böckerna uppmuntrar båda till olika diskussionsämnen som kan ge Sveriges elever kunskaper om flyktingbarns livssituation.

Denna diskursanalytiska studie undersöker hur begreppet flykting konstrueras i svensk nyhetspress under tidsperioden 1995–2016. Studien utgår ifrån Laclau och Mouffes diskursteori. Den diskursteoretiska metodansatsen har för oss varit en självklar tillgång i vår process för att finna element, moment i de diskurser där flyktingen konstrueras. I denna studie har 996 rubriker från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten samt Svenska Dagbladet använts vilka lett oss fram till tio övergripande diskurser, flyktingen som anonym, flyktingen som person, flyktingen som passivt offer, flyktingen som aktör, flyktingen som temporär, flyktingen som permanent, flyktingen som kriminell, flyktingen som hot, flyktingen som legitim och flyktingen som ett politiskt verktyg. Vi har visat hur flyktingen i de allra flesta artikulationer konstrueras som en homogen och abstrakt grupp, där flyktingen dessutom oftast är ett passivt offer. Som ett komplement till den diskursteoretiska ansatsen har även statistik gällande diskursernas frekvens förts vilken gett en förståelse för diskursernas utveckling. Ur detta kan ses att konstruktionerna av flyktingen ligger stabila men att det mediala intresset varierar beroende på andra samhälleliga händelser.

Studien undersöker vilka erfarenheter, handlingar och omständigheter som hbtq-flyktingar inkluderar i sina asylberättelser under utredningar hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, och vilka berättelser som uppfattas som trovärdiga respektive icke trovärdiga av asylhandläggare och domstolarna. Material består av domstolsmaterial från 10 asylärenden som åberopar fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, samt intervjuer med två tidigare hbtq-flyktingar, en tidigare handläggare på Migrationsverket och ett offentligt biträde. Resultatet visar att hbtq-flyktingen förväntas att detaljerat kunna redogöra för sitt inre känsloliv relaterat till sin hbtq-identitet, och att beskrivningar av sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer inte anses vara tillräckliga. Hemlandets attityd mot hbtq-personer förväntas vara så pass diskriminerande att hbtq-flyktingen inte kan få skydd där, samt att hotbilden ska vara aktuell och berättas på ett sammanhängande vis. Därtill har det framkommit under studien att uppfattningar om en trovärdig hbtq-flykting är färgade av heteronormativa och västerländska förståelser, exempelvis att hbtq-flyktingen förväntas definiera och berätta om sin hbtq-identitet utifrån en västerländsk hbtq-terminologi.