<p>Syftet med denna studie är att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrån behandlarens perspektiv. Syftet är vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vårda och stödja dessa barn.</p><p>Frågeställningarna som är i fokus berör den vård och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som är särskilt verksamma i förhållande till de aktuella barnens tillstånd och behov.</p><p>Studien är av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktär. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras föräldrar. Kommande tre teman har varit grundläggande i intervjuerna; symtombilden, vägen ut ur tillståndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet.</p><p>Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nå en ökad kunskap och förståelse kring fenomenet är; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvävande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy.</p><p>Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn är mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn är verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstånd. Behandlare har kunnat bevittna flera tillfällen då barnet eller barnen kunde sitta utan hjälp samt gå och äta själva. Alla behandlare upplevde att det var svårt att samarbeta med en del av föräldrarna samt att det fanns ett starkt motstånd till behandlingsarbetet från föräldrarnas sida.</p>

De senaste åren har flyktingströmmen till Sverige ökat då många människor sökt asyl i landet. Flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige har påbörjat en krävande integrations- och etableringsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån ett salutogent perspektiv utforska flyktingars upplevelser av att etablera sig i Sverige. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare som var inskrivna på en arbetsförberedande verksamhet. Materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem teman identifierades: Hantering, Aktivitet och sysselsättning, Förståelse, Drivkraft och motivation till livet i Sverige och Den sociala kontakten. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM), Locus of control och tidigare forskning. Förslag på åtgärder vid olika etableringsinsatser var att flyktingar bör få tillgång till sociala sammanhang genom sysselsättning och svenska språkstudier samt att flyktingars värdegrunder bör utforskas för att kunna finna deras drivkrafter i vardagen. Slutsatsen var att trygghet och social gemenskap krävs för flyktingar, och när de behoven är tillgodosedda skapas en mottaglighet för utveckling vilket därigenom ökar välbefinnande och hälsa. / During recent years the influx of refugees has increased in Sweden where many individuals have applied for asylum in the country. Refugees that have received permanent residence permits in Sweden have begun demanding integration and establishment processes. The purpose of this qualitative study was to explore through a salutogenic perspective refugees experiences of settling in a new country. Data was collected using semistructured interviews with five participants registered in a job preparatory organization. The material was analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five themes were identified: Manageability, Activity and Occupation, Comprehensibility, Incentive and Motivation for a life in Sweden and Social contact. The results were discussed in relation to Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC), Locus of control and previous research. Proposals for interventions in the establishment process were to let refugees receive access to social contexts through occupation and Swedish language studies and to explore the value-systems among refugees in order to find their life incentives. The conclusion was that security and social community are necessary for refugees, and when those needs are accommodated a receptability for development is formed which increases health and well-being as a result.

Att fly från sitt ursprungsland på grund av krig och förföljelser påverkar flyktingars psykiska hälsa. Flyktingar har till stor del varit med om traumatiska händelser som de kan ha ett behov av att dela med sig av till hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kan möta krigsdrabbade flyktingar där det kan vara problematiskt att de talar ett annat språk och kommer från en annan kultur. Därför var syftet att belysa flyktingars upplevelser av hälso- och sjukvården. I litteraturstudiens resultat ingick 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Det framkom tre huvudteman ur analysen. De namngavs till Språkliga barriärer, Kulturella faktorer och Varierande förtroende för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan dagligen möta flyktingar i hälso- och sjukvårdsorganisationen, både inom primärvård och i slutenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om flyktingars upplevelser av hälso- och sjukvården för att kunna bedriva en god transkulturell omvårdnad. Det är således betydelsefullt med en bra kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och flyktingar, vilket försvåras av språksvårigheter och kulturella olikheter. / To escape from their countries of origin because of war and persecution affects refugees’ mental health. Many refugees have been through traumatic events that they may have a need to share with the health care. The health care may face war-affected refugees which can be problematic because they speak a different language and come from a different culture. Therefore, the aim was to highlight the refugees experience of the health care. In this literature review, results of 11 scientific articles were analyzed using content analysis. The three main themes that emerged in the analysis were Language barriers, Cultural differences and Varying trust in health care. The nurse can daily meet refugees in the health care organization, both in primary care and in hospital. It is therefore important that the nurse has knowledge of refugees’ experiences of health care in order to conduct a good transcultural nursing. It is thus important with good communication between health care personnel and refugees, which is hampered by language difficulties and cultural differences.

Under 2016 var över 65 miljoner människor på flykt världen över. Personer som flyr har en ökad risk för ohälsa och för att hantera den nya situationen beskrivs värdet i att ha fritid och engagera sig i aktiviteter, då fritiden är en central del av livet under ungdomstiden. Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter som unga vuxna, nu boende i Sverige på grund av flykt, utövar på fritiden samt hur dessa aktiviteter upplevs. Data samlades in genom 18 aktivitetsdagböcker och sex intervjuer. Insamlad data analyserades genom deskriptiv kvantitativ analys och deskriptiv kvalitativ analys. Resultatet visade att deltagarna till största del (59%) skattade fritiden som “extremt meningsfull” och “meningsfull”. Möjligheten till självbestämmande och den sociala miljön hade inverkan på upplevd meningsfullhet av fritid. Exempel på aktiviteter som genomfördes mest på fritiden var att spela fotboll, spela spel och religiösa aktiviteter. Vilka aktiviteter som utfördes samt den mängd fritid deltagarna hade varierade beroende på hur varje individ såg på sin fritid. Upplevelsen av aktivitet och fritid är subjektiv och påverkar vilket värde aktiviteten har för individen. / In 2016, more than 65 million people were refugees for reasons of feared persecution, conflict, violence etc. Refugees have an increased risk of decreased health, and for them to handle their new situation, it is important to engage in activities. Leisure is an important part of life during adolescence and the aim of this study was to investigate what activities young adults who had fled to Sweden performed in their leisure time and how these activities were experienced. Data was collected through 18 activity diaries and six interviews. The collected data was analyzed by descriptive quantitative analysis and descriptive qualitative analysis. The results showed that the participants mostly (59%) perceived their leisure activities as "extremely meaningful" or "meaningful". The ability of self-determination and the social context had impacts on the perceived meaningfulness of leisure. Examples of activities that were performed most in leisure time were playing football, playing games, and religious activities. The amount of leisure and the activities that were performed in leisure time varied depending on how each individual perceived their leisure. The perception of activity and leisure is subjective and affects the value of each activity for the individual.

Syfte: Att genom en kvalitativ studie undersöka hur bildterapeuter arbetar med barn under 18 år som flytt till Sverige från andra kulturer. Metod: Fem halvstrukturerade intervjuer med utbildade bildterapeuter genomfördes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes den triangulära modellen för kommunikation inom bildterapi, samt begreppen ”art as therapy” och ”art in psychotherapy”. Resultat: Bildterapeuterna skapar trygghet och förutsägbarhet genom sitt arbetssätt; att arbeta i grupp, med tematiska övningar samt en återkommande struktur på sessionerna. Både slutna och öppna grupper förekommer. Den verbala kommunikationen mellan klient och terapeut kan vara svår, några av bildterapeuterna förlitar sig på den icke-verbala kommunikationen - bilden och kroppsspråket, medan andra använder tolk. Bildterapeuterna arbetar med klientgruppen både utifrån ”art as therapy”, med fokus på kommunikaition mellan klient och bild, och med ”art in psychotherapy”, där tyngdpunkten ligger på kommunikationen mellan klient och terapeut. Några av bildterapeuterna söker aktivt kunskap om klienternas ursprungskultur och nuvarande livssituation medan andra låter klienterna själva berätta genom sina bilder. Samtliga bildterapeuter förhåller sig individuellt till sina klienter även när de ingår i en grupp. Slutsats: Bildterapeuterna anpassar sitt arbetssätt till individens behov i stunden och över tid. När bildterapueten arbetar utifrån ”art as therapy” är kommunikationen främst icke-verbal, och när arbetet  kan beskrivas som ”art in psychotherapy” läggs större vikt på den verbala kommunikationen. Alltså kan både ”art as therapy” och ”art in psychotherapy” tillämpas samtidigt i en och samma grupp. / Aims: To, by means of a qualitative study assess how art therapists work with children below the age of 18 that has taken refuge to Sweden. Methods: Five semi-structured interviews with educated art therapists were conducted and analysed by using a qualitative subject analysis. The triangular model of communication and the concepts of "art as therapy" and "art in psychotherapy" were used as theoretical frames of reference. Results: The art therapists create a feeling of security and predictability through group-work, themed exercises and a recurring structure. Both closed and open therapy groups occur. Communication between client and therapist can be difficult. Some art therapists rely on non-verbal communication, body language and the artwork, while others use an interpreter. The art therapists work with "art as therapy", focusing on the communication between artwork and client, as well as "art in psychotherapy" with emphasis on therapist/client communication. Some therapist actively seek knowledge about the clients’ culture of origin and what their current situation is like, while others let the client express it through the artwork. All therapists approach each client individually even though they work in a group. Conclusion: The art therapists adapt their approach to the needs of the individual client, in the moment and over time. When the art therapist applies the concept of "art as therapy" the communication is mostly non-verbal, while "art in psychotherapy" emphasizes verbal communication. Thus, "art as therapy" as well as "art in psychotherapy" can be applied simultaneously in the same client group.

<p>Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål. Utifrån den lästa litteraturen och en kompletterande intervju med en annan kommun inom Stockholms län, redovisas flera modeller och verktyg som kan användas för kompetensanalys. Min förhoppning är att undersökningens faktaunderlag kan bli ett underlag för utvecklingsarbete i kommunerna.</p> / <p>The municipalities in Stockholm County's northeast has begun with a project to make more refugees faster to reach a greater independence and participation in society. The aim was to investigate how the Northeast municipalities analyze and assess newly arrived refugees skills and try to find out how they can improve their tools for analysis and assessment. Qualitative methodology was used, and seven interviews have taken place. Results show that the North East local authorities are working with skills mapping with professional and informal assessment in three months of training in the workplace. But they lack the tools and instruments that can be an aid to achieve the project purpose. Based on the literature read and an additional interview with another municipality in Stockholm County, presented several models and tools that can be used for skills analysis. My hope is that the survey's facts could be a basis for development work in the municipalities.</p>

<p>During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community. The purpose of the study is to explore how the asylum errands are treated and to elucidate possible problems with implementing the asylum politics in Sweden. This study addresses three questions. Through these questions I want to explain the reasons for the long waiting time for asylum seekers and consequences of these both for the community and the asylum seekers.</p>

<p>Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar</p><p>socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen</p><p>att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en</p><p>linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som</p><p>kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i</p><p>synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt</p><p>sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som</p><p>förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att</p><p>introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.</p>

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål. Utifrån den lästa litteraturen och en kompletterande intervju med en annan kommun inom Stockholms län, redovisas flera modeller och verktyg som kan användas för kompetensanalys. Min förhoppning är att undersökningens faktaunderlag kan bli ett underlag för utvecklingsarbete i kommunerna. / The municipalities in Stockholm County's northeast has begun with a project to make more refugees faster to reach a greater independence and participation in society. The aim was to investigate how the Northeast municipalities analyze and assess newly arrived refugees skills and try to find out how they can improve their tools for analysis and assessment. Qualitative methodology was used, and seven interviews have taken place. Results show that the North East local authorities are working with skills mapping with professional and informal assessment in three months of training in the workplace. But they lack the tools and instruments that can be an aid to achieve the project purpose. Based on the literature read and an additional interview with another municipality in Stockholm County, presented several models and tools that can be used for skills analysis. My hope is that the survey's facts could be a basis for development work in the municipalities.

Syftet med denna studie är att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrån behandlarens perspektiv. Syftet är vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vårda och stödja dessa barn. Frågeställningarna som är i fokus berör den vård och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som är särskilt verksamma i förhållande till de aktuella barnens tillstånd och behov. Studien är av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktär. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras föräldrar. Kommande tre teman har varit grundläggande i intervjuerna; symtombilden, vägen ut ur tillståndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet. Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nå en ökad kunskap och förståelse kring fenomenet är; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvävande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy. Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn är mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn är verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstånd. Behandlare har kunnat bevittna flera tillfällen då barnet eller barnen kunde sitta utan hjälp samt gå och äta själva. Alla behandlare upplevde att det var svårt att samarbeta med en del av föräldrarna samt att det fanns ett starkt motstånd till behandlingsarbetet från föräldrarnas sida.