This thesis examines how four of the national newspapers in Sweden portray the events in late 2015 referred to as the refugee crisis. According to previous research, theimmigration received a lot of media attention and has often been portrayed negatively. Due to the size of the wave and the time it lasted, it is necessary to narrow the selection of published news articles about the topic to a specific time frame and event, which is the introduction of temporary border controls in Sweden, that became a turning point during the wave. The selection makes this thesis unique among the broad previous research. The framing theory is a substantial part of this study, that uses both qualitative framing analysis and quantitative content analysis in order to examine whether the events are portrayed by newspapers through a crisis frame or a human interest frame. The mentioned frames mean that the wave is either portrayed as a negative impact on the country or that the media focuses on the humanitarian situation. The study will alsotake into consideration whether the Swedish newspapers frame politics as strategy andgame. As well as who is quoted in the articles and whether there are differences between news coverage before and after the introduction of temporary border controls. The examined newspapers most often portray the refugee wave as a burden to the society. Framing of the events is rarely done through the human interest frame while the crisis frame is applied in most articles. In addition, most of the quotes come from politicians and political commentators and it is only occasionally that quotes from the refugees occur. The applied framing can be then seen as one of politics as strategy andgame, where there are political winners and losers. The analysis showed no significant difference between news coverage before and after the introduction of border controls.

The present study aims to investigate how different refugee groups are portrayed in the Swedish news media. The study uses critical discourse analysis as a methodological and theoretical framework to analyze Aftonbladet and Dagens Nyheter's representation of Syrian and Ukrainian refugees in their editorials. Using Fairclough's three-dimensional model as a tool, the study has analyzed the language used in the articles through text, discourse, and socio-cultural practice. The focus of the study lies in analyzing the texts, but it also brings discussions about how the first dimension (text) affects the second (discursive practice) and third (sociocultural practice). The study's results suggest that there is a difference in how Syrian and Ukrainian refugees are portrayed in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The results show that Syrian refugees are portrayed as a burden to a greater extent than Ukrainian refugees. Furthermore, the analysis of discursive practice indicates that the representation of both refugee groups is consistent with the refugee policy discourse of the respective period. Finally, socio-cultural practice shows that differences in language and categorization regarding refugee groups can contribute to the creation of "we" and "them" even between refugee groups. / Föreliggande studie syftar till att undersöka hur olika flyktinggrupper framställs i svensk nyhetsmedia. Studien använder kritisk diskursanalys som metodiskt och teoretiskt ramverk för att analysera Aftonbladets och Dagens Nyheters representation av syriska och ukrainska flyktingar i sina ledarartiklar. Med Faircloughs tredimensionella modell som verktyg har studien analyserat språkbruk genom text, diskurs och sociokulturell praktik. Studiens fokus ligger på att analysera texterna, men den tillför även diskussioner kring hur den första dimensionen (text) påverkar den andra (diskursiv praktik) och tredje (sociokulturell praktik).  Studiens resultat antyder att det finns en skillnad i hur syriska och ukrainska flyktingar porträtteras i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Resultaten påvisar att syriska flyktingar framställs som en belastning i högre utsträckning än ukrainska flyktingar. Vidare indikerar analysen av diskursiv praktik att framställningen av båda flyktinggrupper överensstämmer med den flyktingpolitiska diskursen för respektive period. Slutligen, visar den sociokulturella praktiken att skillnader i språk och kategoriseringar gällande flyktinggrupper kan bidra till skapandet av “vi” och “dem”  även mellan flyktinggrupper.

Lebanon has a long history of hosting refugees. The influx of refugees has placed pressure on thecountry’s resources, infrastructure, and economy. With internal and external crises taking place, suchas the economic crises in 2019, Covid-19 pandemic in 2020 and Beirut Port Explosion in 2020, thecountry has endured deepening wounds that continue to escalate. In the aftermath of these disasters, thetension amidst the local residents in Karantina, a socially vulnerable area in Beirut has resurfaced.Factors contributing to the resurgence of tension among local residents include a complex interplay ofeconomic strain, competition for limited resources, and perceived shifts in societal dynamics. Previousresearch has addressed the impact of refugee influxes on various countries with differing capacities;however, there is limited research into how a nation and city grapple with persistent and multiple crisesthat span over a decade, straining their ability to effectively manage challenges as they resurface. Semi-structured interviews were conducted with eight participants and employed a case study methodology.The analysis shows a strong correlation between limited sources and tension. The findings indicate thatcommunities are unique, requiring tailored strategies for success. Advocating for policies that supportdevelopment, resilience, and long-term infrastructure can mitigate tensions and promote socialcohesion. Effective urban planning must be context-specific and community-driven, with directengagement with residents being a key consideration. / Libanon har en lång historia av att vara värd för flyktingar. Inflödet av flyktingar har satt press pålandets resurser, infrastruktur och ekonomi. Med interna och externa kriser som ägt rum, såsom denekonomiska krisen år 2019, Covid-19-pandemin år 2020 och explosionen i Beiruts hamn år 2020, harlandet genomgått fördjupade sår som fortsätter att eskalera. Efter dessa katastrofer har spänningen blandde lokala invånarna i Karantina, ett socialt utsatt område i Beirut, återuppstått. Faktorer som bidrar tillåterkomsten av spänningar bland lokala invånare inkluderar en komplex samverkan av ekonomiskbelastning, konkurrens om begränsade resurser och förändringar i samhälls dynamiken. Tidigareforskning har studerat effekten av flyktingströmmar på olika länder med varierande kapacitet; det finnsdock begränsad forskning om hur en nation och en stad brottas med ihållande och mångfacetteradekriser som sträcker sig över ett årtionde, vilket belastar deras förmåga att effektivt hantera utmaningarnär de återkommer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta deltagare och en fallstudiemetodologi användes. Analysen visar en stark korrelation mellan begränsade resurser och spänningar.Resultaten indikerar att samhällen är unika och kräver skräddarsydda strategier för framgång. Attförespråka politik som främjar utveckling, motståndskraft och långsiktig infrastruktur kan mildraspänningar och främja social sammanhållning. Effektiv stadsplanering måste vara kontextspecifik ochsamhällsdriven, där direkt engagemang med invånarna är en viktig övervägning.

År 2015 tvingades tiotusentals syrier på flykt till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. Under 2022 invaderas Ukraina av Ryssland vilket tvingade ukrainare på flykt till Sverige. Syftet med denna studie är att med en kritisk diskursanalys undersöka svenska nyhetstidningars framställningar av syriska flyktingar respektive ukrainska flyktingar. Fokus har legat på språket och hur dess tillämpningsformer kopplas samman med makt och sociala skillnader i samhället. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. En kodningsprocess har gjorts för att kunna identifiera mönster i artiklarna. Mönstren analyserades därefter från begreppet makt med utgångspunkt i Foucaults maktteori, Franzéns makttriangel samt begreppen etablerade och outsiders. De flesta av de analyserade artiklarna lyfte fram en solidaritet i mottagandet av ukrainska flyktingar och generaliserade dem i termer av "ukrainare". Syriska flyktingar porträtterades i stället i relation till hot och generaliserades i termer av "flyktingar". Framställningarna av syriska flyktingar visade på kulturella skillnader jämfört med Sverige där framställningen av ukrainska flyktingar i stället visade på kulturella likheter där en större acceptans för flyktingar från Europa synliggjordes. Med hjälp av en kritisk diskursanalys och vald teori kunde vi komma fram till en slutsats; syriska flyktingar framställs i vårt analyserade material annorlunda än ukrainska flyktingar, baserat på nationellt ursprung och religion. / In 2015, tens of thousands of Syrians were forced to flee to Sweden to escape the civil war in Syria. In 2022, Ukraine was invaded by Russia, forcing Ukrainians to flee to Sweden. The purpose of this study is to use a critical discourse analysis to examine Swedish newspaper's representations of Syrian refugees and Ukrainian refugees. The focus has been on language and how its forms of application are linked to power and social differences in society. A total of 20 articles made up the material for the analysis, which were taken from Aftonbladet and Dagens Nyheter. Five articles per refugee group and newspaper. The articles about Syrian refugees are from 2015 and the articles about Ukrainian refugees are from 2022. A coding process was carried out to identify patterns in the articles. The patterns were then analyzed from the concept of power based on Foucault's power theory, Franzén’s power triangle and the concepts established and outsiders.  Most of the analyzed articles highlighted a solidarity in the reception of Ukrainian refugees and generalized them in terms of “Ukrainians”. Syrian refugees were instead portrayed in relation to threat and generalized in terms of “refugees”. The portrayals of Syrian refugees showed cultural differences compared to Sweden. The portrayals of Ukrainian refugees showed cultural similarities, revealing a greater acceptance of refugees from Europe. With the help of a critical discourse analysis and selected theory, we were able to conclude; Syrian refugees, in our analyzed material, are presented differently than Ukrainian refugees, based on national origin and religion.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters.   The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed?   The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life.   Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

This thesis aims to investigate how local newspapers in Sweden frame newsstories involving asylumseekers and how the asylseekers in those stories are constructed from a postcolonial theoryperspective. Furthermore this thesis aims to analys and show the connection between the written word in the articles and a larger, social dimension where ideologies compete for cultural hegemony. To match the aims of this thesis we used a critical discourse analysis, more specificly one influenced by van Dijks socio-cognitive CDA and applied it to five articles from three different newspapers.Our analysis showed that the articles constructed the asylumseekers as Others, and created a dinstinct line between the asylumseekers and the other participants in the texts. This line, based on a constructed community including the article, the reader and some of the participants but excluding the asylumseekers, got significant meaning in the articles when the asylumseekers got identified as a homogenic social group. A perspecive coming from the constructed community and not from themselfes and therefor denying the asylsumseekers their right to define themselves.

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.</p><p>Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;</p><p>· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?</p><p>· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?</p>

Background and aim: The number of refugees and unaccompanied children are increasing in Sweden and these people belong to one of the groups that are at higher risk for developing suicidal behavior. At the same time the lack of research on the subject is mentioned several times by different sources. The aim of this study is therefore to investigate suicidal behavior among young refugees between the ages 13 to 18 years in Sweden, from personnel experiences in social services. Method: We have chosen a qualitative approach with seven narrative interviews that each lasted for about one hour and were recorded. The interview guide was semi structured. The respondents in this study consist of one student counselor, workers from two child psychiatry departments and four different residential care homes for unaccompanied children and young persons. Results and conclusions: The respondents had the understanding that young refugees have been through a lot, lost their families and experienced difficult traumas and a tough refuge. The result from the collected data showed that the personnel thought the cause of the suicidal behavior is the long wait during the asylum process, the trauma they have experienced and lack of social networks. Suicidal behaviors among the young refugees were often thoughts and suicide attempts with pills, through self-starving, hanging, or cutting themselves. We have noticed an opinion that a connection between being a refugee and suicide is possible and that a shorter asylum process might help reduce the suicidal behavior among young refugees. / Bakgrund och syfte: Antalet flyktingar och ensamkommande barn ökar i Sverige och dessa människor tillhör en av de grupper som löper större risk att utveckla självmordsbeteende. Samtidigt nämns bristen på forskning inom ämnet av olika källor. Syftet med denna studie är därför att undersöka självmordsbeteende bland unga flyktingar i åldern 13 och 18 år i Sverige, från personals upplevelser i sociala verksamheter. Metod: Vi har valt en kvalitativ ansats med sju narrativa intervjuer, ungefär en timme långa vardera och bandinspelade med diktafon. Intervjuguiden var semistrukturerad. Respondenterna i denna studie utgörs av en kurator, personal från två avdelningar inom barnpsykiatrin (BUP) och fyra olika hem för vård eller boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar. Resultat och slutsatser: Intervjupersonerna hade uppfattningen att unga flyktingar har gått igenom mycket, förlorat sina familjer och erfarit svåra trauman och en besvärlig flykt till Sverige. Resultatet från insamlad data visade att personalen trodde att orsaken till självmordsbeteende är den långa väntan under asylprocessen, det trauma som de har upplevt och brist på socialt nätverk. Självmordsbeteende bland unga flyktingar var ofta tankar och självmordsförsök genom tabletter, självsvält, hängning eller genom att skära sig. Vi har uppmärksammat respondenters åsikter om att en koppling mellan självmord och att vara flykting är möjlig och att en kortare asylprocess kan bidra till att minska självmordsbeteende bland unga flyktingar.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap. Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar; · Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro? · Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?

ABSTRACT Syftet med denna studie är att ge en bild av hur kvotflyktingar uppfattar och praktiskt hanterar sin tillvaro, samt att identifiera olika taktiker/strategier som därvid använts. Empirin består av ostrukturerade intervjuer med 4 informanter, vilka tidigare mottagits som kvotflyktingar. Intervjuerna har transkriberats och kodats för analys. Kvalitativ metod har använts. Teoretiskt ramverk för analys har bestått av tre kopplade ingångar: 1. Scenen för handling. 2. Habitus. 3. Taktiska dispositioner. Empirin visar att informanterna uppskattar Sverige som Scen för handling. Sverige uppfattas som ett tryggt och välordnat land. Demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och vänlighet beskriver kontexten. Avigsidorna är byråkrati och disciplinering. Informanternas tidigare erfarenheter inverkar tydligt på hanteringen av tillvaron. Informanterna betonar vikten att se och hitta möjligheter i Sverige. Resultatet visar att informanterna tillämpar ett förhållningssätt med beredskap för taktiska manövrer längs vägen. / <p>2008-06-04</p>