Denna studie syftar till att analysera diskursen kring flyktingar i media. Mer specifikt jämförs diskursen i artiklar kring flyktingar från Syrien respektive flyktingar från Ukraina. Artiklarna bryts ner i avsikt att finna återkommande mönster. Två teman kan utläsas som återkommande: dels porträttering av flyktingar som utsatta, dels porträttering av flyktingar som en belastning. I studien används ramverket kritisk diskursanalys som är såväl en modell som en teori - där relationen mellan språkbruk och maktutövning i samhället analyseras. Inom den kritiska diskursanalysen används analysverktyget Faircloughs tredimensionella modell som beskriver språkbruk i tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie ligger huvudfokuset på att analysera texten, men den diskursiva och sociala praktiken analyseras och diskuteras också. Resultatet av studien indikerar att flyktingar från Ukraina och Syrien porträtteras något olika i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syriska flyktingar porträtteras i högre utsträckning som en belastning än ukrainska flyktingar / This study aims to analyse the discourse on refugees in the media. More specifically, it compares the discourse in articles on refugees from Syria and refugees from Ukraine. The articles are broken down to find recurring patterns. Two themes can be identified as recurring: portrayal of refugees as vulnerable and portrayal of refugees as a burden. The study uses the framework of critical discourse analysis, which is a model as well as a theory that analyses the relationship between language use and the exercise of power in society. Within critical discourse analysis, the analytical tool Fairclough's three-dimensional model is used, which describes language use in three dimensions: text, discursive practice, and social practice. In this study, the focus is on analysing the text, but the discursive and social practices are also analysed and discussed. The results of the study indicate that refugees from Ukraine and Syria are portrayed somewhat differently in the newspapers. Syrian refugees are portrayed as a burden to a greater extent than Ukrainian refugees.

<p>The aim of this study was to examine how the social services could investigate and support children of irregular immigrants within the boundaries of the law. More specifically it aimed to examine the legal possibilities and obstacles for the social services to support irregular immigrants, how the officials at the social services act considering the legal aspects, and how they reason morally and ethically when dealing with irregular immigrants. To answer the aim of the study the theory of positive law was used combined with qualitative interviews with two officials at the social services. Moreover a small quantitative telephone study with officials in the social services and with voluntary organizations was made. The study has used theories of sociology of law, law and ethics, and professional (civil) disobedience. The conclusions were that children of irregular immigrants are included by the Swedish law for social services, but are hindered from getting support by the legal obligation to inform the police authorities when the social services are dealing with foreigners who did not apply for a residence permit. There is a need for the officials to be extra committed in such cases and they break the obligation to inform to be able to support the children.</p>

Föreliggande avhandling har som syfte att belysa, analysera och diskutera hur unga människor berättar om sina erfarenheter av att tvingas bryta upp från sitt hemland och börja om i ett nytt land under sin skolgång. Åtta unga vuxna, fyra kvinnor och fyra män, deltog i livsberättelseintervjuer kring detta tema. Den teoretiska referensramen innefattar begreppen identitet i det senmoderna samhället, identitet som berättelse samt globaliseringens olika villkor i form av kategorierna turister och vagabonder, där de förstnämnda har tillgång till världen och de sistnämnda stängs ute. Vidare tas upp begreppet livschanser, vilket berör relationen mellan människors mål och ambitioner och deras möjligheter att realisera desamma. Resultatet presenteras dels i en tematiserad del, dels i en del där tre av deltagarnas berättelser presenteras som profiler. Den tematiserade delen presenterar hur deltagarna berättar om att komma till Sverige, om att börja skolan, och om att skapa ett liv här. Huvudresultaten i denna del rör upplevelser av den första tiden i Sverige, språket som en nyckel, skolans roll, familj, vänskap och identitet samt deltagarnas förhållningssätt till dessa aspekter i berättelserna. Ur några av deltagarnas berättelser uttolkas också mer tydliga strategier, och dessa fokuseras tillsammans med identitet ytterligare i den andra resultatdelen genom tre profiler, vilka har benämnts utanförskap som identitet, en kluven identitet och aktivitet som identitet. I avhandlingens diskussion behandlas metodologiska överväganden, därefter vidtar en resultatdiskussion vilken fokuserar på aspekter av uppbrottets konsekvenser i relation till de teoretiska begreppen livschanser, vagabonder, risk/tillit och identitet. Här behandlas också olika verktyg för identitetsskapande i berättelserna samt hur identiteter berättas i materialet.   Den övergripande slutsatsen är att det inte är fruktbart att betrakta invandrare eller flyktingar som en homogen grupp. Deltagarna i föreliggande studie liknar varandra i stor utsträckning, och det finns likheter mellan deras berättelser, men de berättar också om skilda erfarenheter, förhållningssätt och identiteter. Detta ger liv åt, och empiriskt grundat stöd för, det slitna uttrycket ”vi måste se till individen”, också när det gäller barn och ungdomar med erfarenheter av att kommit till Sverige som flyktingar. / The purpose of this doctoral thesis is to illuminate, analyze and discuss life stories told by young Swedes about their experiences of being up-rooted and forced to leave their home countries and make a new start in a new country during their school years. Eight young adults participated in life story-interviews around this theme. The theoretical framework entails the terms identity in late modernity, identity as story, and the conditions of globalization here represented by the categories tourists and vagabonds, where the first have access to the world and the latter are left out. Furthermore the concept of life chances is used, which is concerns the relation between people’s goals and ambitions and their possibilities to realize these goals. The findings of the study are presented in two chapters. The first is a thematic analysis and the main findings here are experiences of the first meetings with Swedish society, language as a key, the role that school plays, family, friendship and identity and how the participants relate to these aspects in their stories. Some of the stories are interpreted as having more clear strategies, and these are focused along with identity in the second findings chapter.  Here, three profiles are presented as being an outsider as identity, a torn identity and activity as identity. The discussion of the thesis addresses certain methodological considerations and then turns to discuss the findings. This discussion focuses on aspects of the consequences of being up-rooted in relation to the theoretical concepts life chances, vagabonds, risk/trust and identity. Different tools for the construction of identities in the stories are also discussed, as well as how identity can be seen as synonym to telling a story.   The overall conclusion is that it is not fruitful to talk about immigrants or refugees as a homogeneous group. The participants in this study are alike in many ways, and while their stories have mutual traits, they also tell the tale of differing experiences, approaches and identities. This gives life, and empirically grounded support, to the worn out phrase “every child is an individual”, also when it concerns children and young people who have experienced arriving in Sweden as refugees.

The aim of this study was to examine how the social services could investigate and support children of irregular immigrants within the boundaries of the law. More specifically it aimed to examine the legal possibilities and obstacles for the social services to support irregular immigrants, how the officials at the social services act considering the legal aspects, and how they reason morally and ethically when dealing with irregular immigrants. To answer the aim of the study the theory of positive law was used combined with qualitative interviews with two officials at the social services. Moreover a small quantitative telephone study with officials in the social services and with voluntary organizations was made. The study has used theories of sociology of law, law and ethics, and professional (civil) disobedience. The conclusions were that children of irregular immigrants are included by the Swedish law for social services, but are hindered from getting support by the legal obligation to inform the police authorities when the social services are dealing with foreigners who did not apply for a residence permit. There is a need for the officials to be extra committed in such cases and they break the obligation to inform to be able to support the children.

Här presenteras ett ramverk för beslutsanalytisk metod baserad på principen om maximering av den förväntade nyttan gällande värdering av olika alternativ för åldersbedömning av ensamkommande inom asylprocessen. Med detta ramverk som utgångspunkt görs en jämförelse mellan ett antal metoder (mognad hos visdomstand, knäled och handled samt Rättsmedicinalverkets metod baserad på både visdomstand och knäled) för medicinsk åldersbedömning. Dessa metoder jämförs vidare med tre referensalternativ (i) lita på den ensamkommandes åldersuppgifter vilket i praktiken innebär att bedöma alla som barn, (ii) bedöma alla ensamkommande som vuxna och (iii) det absurda alternativet att singla slant för att avgöra vem som är barn eller vuxen. Det som behövs för beslutsanalysen är antaganden och/eller skattningar på åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms samt skattning för de olika metoderna på hur stor sannolikheten är att en person bedöms som vuxen givet den faktiska åldern. Vidare krävs en kvantifiering av nyttan för en felklassificering av en vuxen, då en felklassificering av ett barn antas ge lägst nytta och en korrekt klassificering antas ge högst nytta. Åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms antas här bestå av en kombination av två likformiga och kontinuerliga fördelningar, där intervallen är 15-18 år (barn) respektive 18-21 år (vuxna). Två nyttomodeller undersöks, en diskret som endast tar hänsyn till om individen är barn eller vuxen samt en kontinuerlig linjär nyttomodell som tar hänsyn till åldersskillnaden från 18-årsgränsen vid en felklassificering. De genomförda analyserna demonstrerar hur ramverket kan användas i praktiken. Givet de antaganden som gjorts är slutsatsen att det alternativ som ger högst förväntad nytta i stor utsträckning beror på prevalensen (andelen vuxna) tillsammans med hur nyttan för en felklassificerad vuxen värderas. Oavsett värdering, vid prevalens nära 0 bör alla bedömas som barn, för att när prevalensen ökar ersättas ersättas av en metod som i stor utsträckning klassificerar barn korrekt, när prevalensen ökar ytterligare ersättas av en metod som i större utsträckning klassificerar vuxna korrekt och slutligen när prevalensen är nära 1 bör alla bedömas som vuxna. / A framework for a decision analysis method that is based on the principle of maximization of the expected utility regarding alternatives of age assessment for unaccompanied asylum seekers is here presented. Using the framework, different methods (dental, knee joint, hand wrist and the method used by The National Board of Forensic Medicine (RMV) that combines the methods for dental och knee joint) for medical age assessment are compared. These methods are further compared with three benchmark alternatives, (i) to trust the age given by the unaccompanied asylum seeker which results that all are considered to be children, (ii) to consider all the unaccompanied asylum seekers as adults and (iii) the absurd alternative to flip a coin to decide who is a child or an adult. For the decision analysis, assumptions and/or estimates for the age distribution of the unaccompanied refugees are needed and estimates for the different methods regarding how probably it is to be considered an adult given the actual age. The outcome of a child that is incorrectly classified is assumed to give the lowest utility and a correct classification (both children and adult) is assumed to give the highest utility. The utility of the outcome of an adult that is incorrectly classified as a child needs to be quantified. The age distribution of unaccompanied refugee, considered for age assessment is here assumed to be a combination of two continuous uniform distributions, with the interval 15-18 years (child) and 18-21 years (adult). Two utility models are examined, a discrete model that only consider if the individual is a child or an adult and a continuously linear utility model that consider the age difference from 18 years given an incorrect classification. The analyzes carried out demonstrates how the framework can be used in practice. Given the assumptions that are made the conclusion is that the alternative that gives the highest expected utility depends on the prevalence (proportion of adults) together with the valuation of the utility for an incorrect classified adult. Regardless of the valuation, when the prevalence is close to 0 all should be considered to be children, when the prevalence increases should be replaced with a method that largely classifies children correct when the prevalence is further increased should be replaced with a method that largely classifies adults correct and finally, when the prevalence is close to 1 all should be considered as adults.

Inledning: Behovet av traumabehandling till flyktingar har ökat. Psykoterapeuten blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykoterapeuter upplever sitt arbete med behandling av krigs- och tortyrskadade flyktingar. Frågeställningar: 1. Hur upplever psykoterapeuter arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? 2. Använder sig psykoterapeuter av bemästringsstrategier för att hantera sina upplevelser i arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? Om så är fallet, vilka? Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk, deskriptiv ansats valdes. Fem psykoterapeuter som arbetar med krigs- och tortyrskadade flyktingar intervjuades. Resultat: Studiens resultat har en manifest del och en latent del. ”Att pendla mellan vanmakt och skapande förändring” är ett tema som representerar det underliggande, latenta budskapet, d.v.s. det som sägs ”mellan raderna” och representerar den röda tråd som finns i samtliga intervjuer. Det manifesta resultatet visar att terapeuterna upplever sitt arbete som ett privilegium och som betungande. Terapeuterna använder medvetna bemästringsstrategier för att hantera känslomässig stress. Diskussion: Terapeuternas beskrivning av sitt arbete med krigs- och tortyrskadade stämmer väl överens med tidigare forskning. Terapeuternas upplevelse av sitt arbete kan förstås genom begreppen motöverföring, projektiv identifikation, vikarierande traumatisering, sekundär traumatisk stress och posttraumatic growth. / Introduction: The need for trauma treatment for refugees has increased. The psychotherapist testifies to stories that concern suffering, fear and pain. The purpose of this study is to investigate how psychotherapists experience their work in dealing with war and torture injured refugees. Research questions: How do psychotherapists experience the work of war and torture injured refugees? Are psychotherapists using coping strategies to handle their experiences in the work of war and torture-injured refugees? If so, which? Method: Qualitative method with phenomenological, descriptive approach was chosen. Five psychotherapists working with war and torture injured refugees were interviewed. Results: ”Oscillating between powerlessness and creative change" is a theme that represents the underlying latent message, what is said "between the lines" and represents the red thread found in all the interviews. The manifest results show that the therapists experience their work as a privilege and as burdensome. The therapists use conscious coping strategies to deal with emotional stress. Discussion: The therapists' description of their work on war and torture injured is in line with previous research. Therapists' experience of their work can be understood by the concepts of transference, projective identification, vicarious traumatization, secondary traumatic stress and posttraumatic growth.

Background: More than 13 million women worldwide have been forced to flee their home countries. Women with a refugee background have higher rates of ill health compared to the general population, with an increased risk for sexually transmitted diseases, sexual violence, and perinatal morbidity, contributing to a diminished sexual and reproductive health. Aim: To identify the self-experienced barriers that prevent sexual and reproductive health and wellbeing in women with a refugee background. Method: A general literature review using a qualitative content analysis on 17 original articles according to the 9 steps described by Polit and Beck. Results: Three main categories were found: Barriers to knowledge, Limited agency, and Barriers to care. Women experienced barriers due to shame, misconceptions, lack of knowledge regarding sexuality and reproduction, and limited sexual and reproducitve agency. Several factors contributed to barriers within a health care setting, and in access to health care. Conclusion: Barriers to sexual and reproductive health can cause suffering. Which barriers prevent women from acheiving sexual and reproductive health over times is highly individual. Nurses need to be knowledgeable about which barriers patients could be affected by in order to provide them with person-centered care, strengthen their empowerment, and improve their health. / Bakgrund: Över 13 miljoner kvinnor i världen är på flykt från sina hemländer. Kvinnor med flyktingbakgrund har sämre hälsa än övriga befolkningen. De löper ökad risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt våld samt ohälsa i samband med graviditet, vilka är bidragande faktorer till en försämrad sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med studien var att identifiera självupplevda barriärer till en god sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor med flyktingbakgrund. Metod: Allmän litteraturöversikt där 17 originalartiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien följer Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Kunskapsbarriärer, Begränsat livsutrymme och Vårdbarriärer. Kvinnor upplevde olika barriärer som grundades i skam, missuppfattningar, bristande kunskaper om sex och reproduktion samt begränsat utrymme till sexuell och reproduktiv agens. Flera faktorer bidrog till hinder i vårdmöten och tillgången till vård. Slutsats: Barriärer till sexuell och reproduktiv hälsa kan orsaka lidande. Vilka barriärer som hindrar kvinnor med flyktingbakgrund att uppnå en god sexuell och reproduktiv hälsa över tid kommer vara högst individuellt. Sjuksköterskor behöver känna till vilka typer av barriärer de upplever för att på ett personcentrerat sätt stärka dem till ökad egenmakt och förbättrad hälsa.

Uppsatsen utgår ifrån temat främlingskap i dess olika skepnader och syftar till att tydliggöra hur bruket av andrafiering i de noveller som analyseras bidrar till att förstärka dynamiken i mötet mellan de karaktärer som representerar Jag/Vi, respektive den/de Andra. Fokus hamnar här främst på karaktärerna Jag/Vi vilka ser sig själva som normen, därmed belyses hur de reagerar och agerar då någon främmande uppenbarar sig i deras trygga men ofta begränsade och isolerade värld, det vill säga genom att andrafiera denne i mening att bekräfta sin egen identitet och överlägsenhet i förhållande till den främmande och därmed fastställa dennes negativa egenskaper.     Genom att läsaren får tillträde till dessa karaktärers tankegångar, ser hur de agerar och dessutom har tillgång till berättarröstens beskrivning av dem, framträder deras egna fördomar, tillkortakommanden och okunskap med tydlig skärpa. Konsekvensen av detta blir att deras ofta misslyckade försök att hävda sig mot och distansera sig ifrån den/de Andra resulterar i att de själva inte sällan framställs i ett löjets skimmer och som falska auktoriteter.    Vidare demonstreras hur ovannämnda fokus på Jagg/Vi omvänt kan ha som funktion att visa på hur upplysning, insikt samt egenskaper som empati och en förmåga att identifiera sig med, istället för att distansera sig från, den främmande leder fram till att den/de som initialt setts som den/de Andra därmed upphör att betraktas och vara just det.

In this study I have studied the European Unions suggestion about disembarkation of refugees from a human rights perspective - especially the perspective of human value and human dignity. Human dignity is central. It is expressed in the preamble to the UN Human Rights, as well as in its first paragraph; “Everyone has the right to dignity, and it shall not be violated.” I have studied refugees that have previously spent time in large refugee camps outside Europe, in Jordan and in Libya. In my study I use Libya as an example on what refugees can face in camps in third-world countries. The subject caught my attention since the Norwegian ship MS Tampa picked up refugees on international water outside Australia. The Norwegian captain tried to leave them on Australian land but was refused to do so. Australia sent a military boat to pick them up and left them at an island outside Australia. Moreover European politicians have discussed the idea of off-shore, placements of refugees at disembarkation camps as a way of solving the problem of huge number of refugees that are looking for asylum in Europe as well as the many deaths at the Mediterranean Sea. There has also been a discussion on quota refugees chosen by the UNHCR. This made me wonder how the situation would be for the remaining refugees that will stay in these large camps, maybe for years, as well as how their human rights are respected in camps outside Europe where Europe have no control? How does this correspond to the principle of human value? In my qualitative study I started by making a literature study. Thereafter continued with an interview study where I interviewed refugees that have stayed at camps outside Europe. The purpose of the interview and the study was to take part of their narratives and to make their voices heard. I found that the narrative of refugees is not heard, this makes them feel less valued as human, or not even a human. Their dignity is violated, and their human rights are not respected. Their interests have been forced to give way to the interest of the state.

This research paper explores the educational challenges faced by unaccompanied refugee youths in Stockholm. It focuses on the ongoing educational challenges that stem after separating from their families or other representatives in struggling to find a safe place; and adjust to a foreign country with minimal support. The research also examines what educational services that have been made available to these unaccompanied refugee youths.  Furthermore, how successful they have been in adjusting into the Swedish educational system and achieving their educational goals.   We have conducted a qualitative research method using semi-structured interviews to provide insightful findings into this research topic. The sample included ten unaccompanied refugee youths and three professionals that are experts in the area of unaccompanied refugee youths.  The findings underscore that most of the unaccompanied refugee youths´ dropout from school before they are able to achieve their post- secondary education due to different challenges that influence their educational pursuit.    Key words: challenges, support, imbalance, education, and unaccompanied Refugee youths.