Kandidatuppsatsens syfte är undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna är legitima, och genom att analysera folkrättsliga normer, suveränitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och säkerhetsrådets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergräver tesen. Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys där dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys där en pro et contra-lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att få en djupare förståelse för hur komplext internationell rätt är ur en normsättande vinkel och varför politiker och experter kan ha svårt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i väpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte är att enbart titta på de juridiska aspekterna, och därför utlämnas andra aspekter såsom etiska, moraliska, ideologiska med flera från denna forskning.

Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess åtagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har påverkat nämnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera på tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militära kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmänna opinionen. För uppsatsens tillkommelse har litteratur så som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner använts. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys där den hermeneutisk tolknings metoden har används för att få fram resultatet. Resultatet av uppsatsen är entydiga och klara i huruvida USA påverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats är att fram till slutet av det kalla kriget är rädslan för kommunismens spridning den alltigenom förhärskande tonen i utrikespolitiken. Från 1990 och framåt har kommunistskräcken ersatts av ekonomiska föresatser, tillgång på olja, neo-ekonomisk liberala tankegångar och till viss del humanitära föresatser. Den 11 september 2001 drabbades USA av terrorattackerna mot World Trade Centre och försvarshögkvarteret Pentagon. Allt sedan dess har utrikespolitiken formats av kampen mot den globala terrorismen vilket också har satt sina märkbara spår i FNs verksamhet.

In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions • How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far? • What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective? The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A. Dahl’s theory about polyarcy as a definition of democracy. The results from my analysis are that the UN has done some work in favour of the democratization of Kosovo, but the UN has also acted in a way which restrains democratization of Kosovo in many ways. The main reason why the UN hinders the democratization of Kosovo is it’s unwillingness to let go of its power over the region to the local officials.

In order for a state to be considered ‘civilized’ the UN Declaration of human rights must be conceptualized in the national legislation. Iran are among states which are isolated from the international community partly on the basis of human rights violations. The human rights violations symbolize a political barrier between West and Iran, confirmed by economic sanctions from UN, EU and the United States. In this study the assumption is that whether basic constitutional conditions exist or do not exist could/could not lead to changing domestic practices, and possibly towards political integration for Iran. Thus the purpose of the study is to investigate the Islamic republic of Iran’s basic constitutional conditions for implementing human rights. The method used is a qualitative document study with content analysis on Iran’s constitution. The theoretical approach is founded on the UN Declaration of human rights which is a historic document. Furthermore, previous research on the subject is also presented as part of the theoretical background. The findings of the study suggest crucial shortcomings in Iran’s constitution according to UN standards, although the majority of the UN criteria for human rights are respected. However, the key conclusion of the study is that human rights are not neglected by Iran, rather the historical, cultural and religious traditions of Iran differentiates the country from the so called universal values currently dominated in the international community.

Folkmordet i Rwanda 1994 pågick under tre månader och är ett av de mest brutala folkmorden som har utförts under modern tid. Under dessa tre månader dödades ca 800 000 personer och takten i mördandet i Rwanda var fem gånger högre än vad dödandet var under Förintelsen. Till en början trodde omvärlden att det var ett inbördeskrig i Rwanda, vilket var en lögn. Den tidigare forskningen kring folkmordet i Rwanda 1994 bekräftar att FN som organisation misslyckades med att genomföra sitt uppdrag i Rwanda – men det visade sig också att vissa medlemsländer i FN kunde ha agerat annorlunda. Syftet med studien är att med utgångspunkt i FN-dokument undersöka hur Frankrike, Belgien och Rwanda agerade under och efter folkmordet i Rwanda 1994. Studiens källmaterial bestod av officiella FN-dokument som har publicerats i sin helhet i boken The United Nations and Rwanda 1993 – 1996 som FN utgav 1996. Studien präglades utav en kvalitativ textanalys, vilket syftar till att undersöka och analysera vad som faktiskt står i källmaterialet. Resultatet utav studien visade att både Frankrike och Belgiens ”icke-agerande” resulterade i att folkmordet i Rwanda inte stoppades tillräckligt fort. Både Frankrike och Belgien har en historia i Rwanda, vilket borde ha spelat en stor roll i hur de båda borde ha agerat. Resultatet visade också att Rwanda inte kunde sätta stopp för folkmordet själva eftersom Rwandas dåvarande regering var i konflikt med RPF. Det hade behövts ett agerande från FN, men speciellt från Frankrike och Belgien. Detta eftersom att de två medlemsländerna hade vetskap om bakomliggande orsaker till varför folkmordet utfördes under 1994.

The purpose of this essay is to study what conditions Afghanistan and Iraq have in order to create democracy in their countries. The study is interesting in a political science perspective because it engages many scientists how democracy can be created in authoritarian states. The overall questions my study is based on are: - What are the conditions for Afghanistan and Iraq to develop democracy based on Dankwart Rustow's four democratization phases? and which of these countries Afghanistan or Iraq has bigger chance to develop democracy in its country? My approach to answering my questions has been to study Dankwart Rustow’s theory based on that the creation of democracy can be achieved by four different democracy phases: unit phase, dissolution phase, transition phase and consolidation phase. The conclusion of my study shows that Afghanistan and Iraq have the same conditions for democracy, but Iraq has come further in its democratization and has more opportunities to develop democracy in its country compared to Afghanistan. This is because Iraq has not been involved in any long term war and that Afghanistan is still in civil war with the Taliban, which prevents democratic development in their country. / Syftet med denna uppsats är att studera vilka förutsättningar Afghanistan och Irak har för att utveckla demokrati i sina länder. Studien är intressant ur ett statsvetenskapligt perspektiv eftersom det engagerar många forskare hur demokrati kan skapas i auktoritära stater. De övergripande frågeställningarna som min studie är baserad på är: -Hur ser förutsättningarna ut för Afghanistan och Irak att utveckla demokrati utifrån Dankwart Rustows fyra demokratiserings faser? och vilka av dessa länder Afghanistan eller Irak har störst möjlighet att utveckla demokrati i sitt land? Mitt tillvägagångssätt för att besvara mina frågor har varit att studera Dankwart Rustows teori, som bygger på att demokrati kan skapas utifrån att fyra olika demokratifaser uppnås: enhetsfas, upplösningsfas, övergångsfas och konsolideringsfas. Uppsatsens slutsats visar på att Afghanistan och Irak har liknande förutsättningar att skapa demokrati men att Irak har kommit längre i sin demokratisering och har större förutsättningar att kunna utveckla demokrati än Afghanistan. Det beror på att Irak inte har varit inblandat i några långvariga krig och att Afghanistan fortfarande är i inbördeskrig med talibanerna, vilket förhindrar en demokratisk utveckling i deras land.

Since the year of 2010, when the Swedish military made a transition from a conscript to a voluntary force, numerous people from the Swedish defence force have participated in international missions. This study seeks to understand the motivation and sacrifice behind the choice to travel abroad to countries like Afghanistan and Mali to preserve peace. This is being done through the theory of Helle Hein’s four motivational profiles, namely The Prima donna, The Performance Addict, The Pragmatist, and The Pay Check Worker. The empirical data consists of answers from 131 respondents to a survey sent to soldiers on duty in Mali (July 2016) and 3 semi-structured interviews with soldiers who have returned home. The result of the study is presented through various diagrams and show that the motivational factors of The Performance Addict overshadows the others. Furthermore is the theory’s relationship between motivational profile and level of sacrifice confirmed, even though it should be interpreted with some caution. / Sedan år 2010, när svenska försvaret gick i från ett värnplikts- till ett yrkesförsvar, har flera tusen svenska soldater deltagit i internationella insatser. Den här studien undersöker motivationsfaktorer och uppoffring hos de som väljer att åka till länder som Afghanistan och Mali för att bevara freden. Det sker genom Helle Heins fyra motivationsprofiler, nämligen Primadonnan, Prestationsjägaren, Pragmatikern och Löntagaren. Den empiriska datan består av svar från 131 respondenter från styrkan i Mali (juli 2016) samt 3 semi-strukturerade intervjuer med soldater som har återvänt hem. Resultatet av studien presenteras genom olika diagram och visar att motivationsfaktorerna hos Prestationsjägaren dominerar. Vidare bekräftas teorins samband mellan motivationsprofil och grad av uppoffring, även om det resultatet ska tolkas med viss försiktighet.

The aim of this diploma thesis is to introduce methods of detection of the QRS complex and the subsequent detection of P waves. The intention is to create a program by specified method in the software Matlab which will be able to implement this method. The thesis describes the basic and important methods of detection and subsequent algorithm to detect P waves. Solution of the algorithm is tested on real data. It also describes the automatic signal evaluation and the results of this automatic function.

The United Nations originally established the term sustainable  development through the Brundtland commission and became a   frontrunner and global actor within the field. Information has initially  been described as an invaluable aspect of successfully achieving the Sustainable Development Goals by the UN itself. Therefore, the lack  of current references to information and communication in relation to  the execution of the SDGs has to be examined in an attempt to fill this research gap. Therefore, this thesis investigates in what way their   external communication, more specifically their press releases  regarding the SDGs, are executed in order to promote sustainability.  This is done by performing a qualitative text analysis on press  releases as empirical material. A question this thesis  attempts to answer is how the press releases of the UN have changed  after the evolved SDGs. Also, in obedience with their own strategic  documents, how are the UN concerned with making their public communication shed light on the implementation of the SDGs. These questions are relevant considering the growing interest for the issue of sustainable development. The analysis draws on theories of  organizational communication and strategic communication. The thesis reveals that the SDGs and sustainability are cohesively presented throughout the press releases. However, a change in inclusiveness of the audience was observed after the implementation  of the SDGs. This thesis indicates that there is potential for improvement in terms of how the UN communicates sustainability issues and promotes the SDGs.

No description available.