The Reward Positivity (RewP) is a neurophysiological marker of reward sensitivity that has been found to be impacted in depression. However, there have been some mixed findings regarding the relationship between the RewP and depression, suggesting there are other factors which impact this relationship. The current study investigated how the demographic factors of sex, age, and socio-economic status might moderate the RewP-depression relationship, and examined if these effects generalize across three different inventories for symptoms of depression. 194 people were recruited by random digit dialing (55.2% male, mean age = 51.34 years, mean monthly income = $6625.95). They completed the SCID, HAM-D, and IDAS measures of depression, and an EEG session in which they did a random guessing task to elicit the RewP. We found that there was a trend-level interaction of a moderate effect size between symptoms of depression, age, and sex in predicting RewP amplitude. Further exploration of this interaction revealed that for females, there was an interactive effect between age and symptoms of depression, such that for younger females, increased symptoms of depression were associated with a blunted RewP, and lower symptoms of depression were associated with an enhanced RewP. These effects were specific to the SCID, but did not generalize to the HAM-D or IDAS. Moreover, there was no interactive effects between age and depression symptoms for males, nor did SES interact with depression and other demographic factors in predicting the RewP. This study provides evidence that demographic factors can impact the strength and nature of the relationships between the RewP and depression, and that future researchers might wish to over-sample younger females when investigating other moderating factors of the RewP in order to increase power.

World society has been an eyewitness to a couple of actions during the 21st century that has disturbed the peaceful coexistence of neighbouring countries. As a consequence of this disturbance some parts of one of the countries was expropriated. These cases were events that took place in Georgia 2008 and Ukraine 2014. It is also obvious that it was the same country that contributed to these dramatic developments of the situation in the regions. Based on these facts, one of these two cases were chosen in order to analyse the development of the events before the occurrences took place. This study will primarily be focused on finding reasons for differences in the views of Russia and the UN on the occurrences that took place in Ukraine 2014. This regards the fact that Crimea peninsula being a part of Ukraine during the second half of 20th century and the beginning of the 21th century once again has become a part of Russia as an assignee of former Soviet Union. This event has a historical explanation because it was during the Soviet time that Crimea peninsula became a part of Ukraine. To find an explanation for the difference in views the current study will use a qualitative study of different academic articles, treaties and resolutions. / Världssamhälle har under 2000-talet vittnat vissa händelseutvecklingar som har kränkt en fredlig samexistens av grannländerna och som konsekvens av denna drabbning ett av länderna har förlorat en del av sitt territorium. Dessa fall har ägt rum i Georgien 2008 och Ukraina 2014. Det är dessutom självklart att ett och samma land har bidragit till sådana dramatiska händelseutvecklingar i regionerna. Undersökningen kommer att utgå från dessa uppgifter och analysera ett av dessa två fall för att följa utvecklingen av händelserna strax innan kravallerna bröt ut i regionen. Denna studie kommer framför allt fokuseras på att hitta anledningar till skillnaderna i Rysslands och General Församlingens medlemsmajoritet syn på de händelserna som har ägt rum i Ukraina 2014.  Med detta menas naturligtvis att Krimhalvön efter att vara en del av Ukraina under den andra hälften av 1900-talet och början av 2000-talet återigen blivit en del av Ryssland som är en arvtagare till före detta Sovjetunionen. Faktum att Krimhalvön återigen har blivit en del av Ryssland har en historisk förklaring eftersom Krimhalvön har blivit en del av Ukraina under Sovjetunionens tid. Undersökningen kommer att använda en kvalitativ textanalys för att analysera olika akademiska artiklar, avtal samt resolutioner och hitta förklaringen till skillnaden i synen på att Krim återigen har blivit en del av Ryssland.

In this thesis we aim to examine the economic impact of peacekeeping provided by the United Nations (UN) in conflict-affected countries around the globe. The main interest of this thesis is to estimate the possible economic impact that UN peacekeeping operations may have had on conflict-affected countries’ economies between 1989-2019. We aim to do this by investigating if there is a positive causal relationship between UN peacekeeping operation (PKO) and GDP/capita. This is done by examining previous research and conducting an empirical analysis using a difference-in-differences method. Our model examines the change in GDP/capita levels for both a treatment and non-treatment group, defining PKO as treatment. Data on the conflicts, UN peacekeeping operations and other relevant variables was collected from well-established open sources. The results imply that PKO has a positive impact on GDP/capita development, but that the effect most likely goes through the effect that PKO has on our mediator variables, that in turn positively affect GDP levels. Furthermore, our results indicate that the size of the mission, in terms of military strength, does seem to increase the economic effect.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

This paper investigates the relationship between gender equality and SEA allegations in peacekeeping missions with the help of structural focused questions aiming to answer; How does UN troop-contributing countries' gender equality affect their SEA allegations during peacekeeping missions? The paper focuses on the troop-contributing countries, selected through Mill’s Method of Difference, Morocco and Bangladesh in the missions MONUSCO and MINUSCA. The results indicate a significance with the hypothesis as the empirical information shows fewer SEA allegations in both missions by Bangladesh, who also appear to have made more domestic attempts to create structural changes for gender equal standards.

The purpose of this paper was to examine, through a crisis communication approach, how the UN intergovernmental organization acts during a crisis and whether their strategies are in symbiosis with their core values and conventions. As the majority of crisis communication research is based on governmental or commercial organizations, there is a lack of knowledge in how intergovernmental organizations behave during a crisis. The authors have chosen to juxtapose the organization's conventions with their crisis communication in order to analyze whether this is a factor that plays a role in the aftermath of the crisis.  In this study, the authors have used the 2014 UN sex scandal in the Central African Republic as the foundation to this thesis where a number of children were sexually abused by UN forces. The conventions that the authors have applied to the study are the UN Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment and the UN Convention on the Rights of the Child. The study shows that the UN chooses to handle the crisis differently depending on who the recipient is. Three distinct communicative crisis strategies emerged from the findings.  UN internal management - Internal communication within the UN's inner circle shows a culture of silence and trying to hide evidence to prevent the crisis from coming out to the public. They are going against their conventions and their own charters on transparency and their convention on the rights of the child. This is demonstrated on several occasions in their internal communications.  Internal UN - internally, the UN admits that the crisis and scandal in the Central African Republic has happened. By sending out newsletters and holding crisis meetings about what has happened, the UN is meeting its own conventions and demonstrating transparency within the organization while trying to prevent the crisis from leaking out to the public. Public - The UN chooses not to face the crisis in public. Instead, they choose to highlight their good work and build on the illusion of truth that exists in the public.  If an organization is harping on the crisis as the UN has done, then according to the prominent Crisis Communication Theories, they should not be able to get away with it without it affecting their reputation. This happens because the UN has a monopoly as a peacekeeping organization. Thanks to this monopoly, they do not have to deal with crises in public as their stakeholders and brand identity are tightly knit. This, together with their active efforts to highlight all the good work they do, ensures that there are no major issues in the organization when scandals occur. / Syftet med denna uppsats var att genom ett kriskommunikativ ansats undersöka hur den mellanstatlig organisationen FN agerar under en kris och om deras strategier är i symbios med deras grundvärderingar och konventioner. Då majoriteten av kriskommunikationsforskningen utgår från statliga eller kommersiella företag så finns en viss kunskapslucka i hur mellanstatliga organisationer beter sig under en kris. Författarna har valt att ställa organisationens konventioner mot deras kriskommunikation för att kunna analysera om det är en inspelande faktor som spelar roll i krisens efterföljder.  Författarna har i denna studie utgått från FNs sexskandal från 2014 i Centralafrikanska republiken där ett flertal barn blev sexuellt utnyttjade av FNs styrkor. Konventionerna som författarna har applicerat på studien är FNs konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och FNs barnkonvention. Studien visar på att FN väljer att hantera krisen olika beroende på vem mottagaren är. Tre tydliga kommunikativa krisstrategier framträdde i resultatet.  FNs interna ledning - Den interna kommunikationen inom FNs inre krets visar på en tysthetskultur och försök till röja undan bevis för att förhindra att krisen kommer ut till allmänheten. De går emot sina konventioner och egna stadgar om transparens och om barns rättigheter. Detta påvisas vid flera tillfällen i deras interna kommunikation.  Internt FN - internt medger FN att krisen och skandalen i Centralafrikanska republiken har skett. Genom att skicka ut nyhetsbrev och ha krismöten om det som skett möter FN sina egna konventioner och visar på en transparens inom organisationen samtidigt som de försöker förhindra krisen.  Allmänhet - FN väljer att inte möta krisen i allmänheten. De väljer istället att belysa sitt goda arbete och bygger på den sannings illusion som finns hos allmänheten.  Om en organisation hanterar krisen som FN har gjort så ska de enligt Kriskommunikationsforskningen inte kunna komma undan utan att de märks på deras anseende. Detta sker eftersom FN har monopol som fredsbevarande organisation. Tack vare monopolet behöver de inte hantera kriser offentligt då deras stakeholders och brand identity är hårt sammansvetsade. Det tillsammans med deras aktiva arbetet att belysa allt bra arbete de gör, inger att det inte blir stora sprickor för organisationen när skandaler sker.

Rebuilding burned bridges with adequate access to human rights – one brick at a time. Internal displacement is a fast-growing issue which does not receive the attention it needs from the international community. This is arguably due to the perspective of international law upon internal discplacement – that it is a national problem which the affected state needs to address according to its own domestic rules and policies. At the same time, we are witnessing an ever-changing world with recurring issues relating to climate change and natural disasters. The repeated earthquakes in Syria, Turkey and Afghanistan, floodings in Ethiopia and Australia, rising sea levels which threaten the drowning of entire cities such as Venice, Khulna and Bangkok ought to be wake-up calls to the international community that climate change and natural disasters are not only of domestic concern at this point, but an international problem. The number of internally displaced persons are increasing each year, yet no binding international instrument exists to act as guidance for states when faced with the issue of internal displacement. The one aspect which differentiates the internally displaced with a refugee is the corssing of the home country border – they share vulnerabilities and needs yetare seen as two completely different situations. This is problematic as it leads the internally displaced to “fall between the cracks” of international law, meaning that there are not internationally legally binding instruments which the internally displaced can rely on. The added dimension of internal displacement due to climate change and natural disasters further complicates the problem as returning to one’s home becomes an even greater obstacle. This paper seeks to examine the standing of internally displaced persons within international law, with specific focus on internally displaced persons due to climate change and natural disasters. As there is no legally binding instrument for this group of people, the only point of reference is the Geneva Convention and the protection it demands for refugees – can the same be demanded for the internally displaced when the legal viewpoint is that this is purely of national concern?

This essay is based on a case of a Swedish student with dyslexia who was denied the right to his aid during the national exam in Swedish. The purpose of the study is to shed light on the problems in how practice is interpreted and how future cases can behandled. In order to examine the current law in discrimination that dyslectics experience within the school system. The study has used the legal dogmatic method,the right as it is “de lege lata'' as well as “de lege ferenda”, as the right should be. The study has concluded that even if the student is not denied the right to a free education,the study wishes to draw attention to the fact that the student may have been exposed to discrimination based on the European Convention Art.14. What the study has discovered by analyzing the material is that the adaptations offered to the student did not compensate for the absence of the compensatory aid for the national test.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som krävs för att ett krigsbrott ska föreligga enligt folkrätten, och illustrera detta genom Rysslands angrepp på Ukraina perioden 2014 fram till idag. Den kvalitativa metoden ligger till grund för arbetet, där information hämtats från folkrättsliga källor, såsom internationell sedvanerätt, konventioner och deklarationer, litteratur, pressmeddelanden och artiklar. Ett krigsbrott är en överträdelse av de seder och lagar som finns i krig. Exempel är attacker mot civila och dess egendom, tagande av gisslan, samt användning av viss typ av stridsmedel. Resultatet av analysen visar att Ryssland har gjort sig skyldiga till en rad folkrättsbrott i Ukraina. Ryssland har inte respekterat suveränitetsprincipen, och de har gjort sig skyldiga till brott mot FN-stadgans våldsförbud. De har attackerat civilbefolkningen vilket strider mot Internationell humanitär rätt. Rysk militär har brutit mot Genèvekonventionen om behandlingen av civila, militära och krigsfångar, och de har utsatt Ukraina för cyberattacker. Omvärlden tog tidigt ställning i konflikten genom att sanktionera bland annat ryska medborgare och företag. Internationella brottmålsdomstolen agerade genom att utfärda en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och ryska barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova, för deportering av ukrainska barn.

Global Ocean Governance (GOG) är till för att styra och organisera aktörers nyttjande av havens resurser som inte täcks av nationell lagstiftning på ett hållbart sätt. Men efter årtionden av staters förbiseende av regimen för ett hållbart nyttjande som främst FNs Generalförsamling (UNGA) ämnat skapa, har regimen inte fungerat. Även om stater rationellt skulle gynnas av att samarbeta för ett hållbart nyttjande av havens resurser genom ett moratorium av bottentrålfiske i internationellt vatten, har detta inte skett. Det är alltså tydligt att regimen inte fungerar. Frågan är varför - det vill säga hur regimen brister i att säkerställa ett hållbart nyttjande av havens resurser. För att ta reda på hur regimen brister krävs en undersökning av regimens (in)effektivitet.Det finns ingen konsensus mellan regimteoretiker av vad som utgör en (in)effektiv regim och hur en regims effektivitet kan mätas. Denna studies huvudsakliga bidrag till den vetenskapliga forskningen är att bidra med information om vad som utgör en effektiv respektive ineffektiv regim. Denna studies syfte är inte att ta reda på denna fråga, men att genom analysen om hur regimen av ett moratorium av bottentrålfiske i internationellt vatten brister, bidra till den vetenskapliga forskningen utifrån teorikonsumtion.Genom Greenes (1996) kriterier för vad som utgör en (in)effektiv regim har jag undersökt hur regimen, dess skapande institutioner samt regimens omgivning, brister. Ett viktigt resultat av min analys är att UNGA brister på grund av sin försiktighet att styra staters beteende genom en global regim, det vill säga betoningen av dess resolutioner i frågan om ett moratorium mot bottentrålfiske i internationellt vatten är bristfälliga. / The main task of Global Ocean Governance (GOG) is to govern and organize actor’s exploitation of the resources that the seas that are not covered by national jurisdiction provide, in a sustainable manner. But after decades of state’s ignorance towards theregime on a sustainable use of the resources of the seas that the United Nation’s General Assembly (UNGA) has been aiming to create, the regime has shown to be dysfunctional.Even if states would benefit rationally from cooperation for a sustainable use of the resources that the seas provide through a moratorium on bottom trawling of the high seas, such cooperation is not in place. It is clear that the regime is dysfunctional. The question is why – that is, in what way the regime is insufficient in providing a sustainable use of the resources of the high seas. In order to analyse why the regime is flawed, an evaluation of the regime’s (in)efficiency is required.There is no consensus among regime theorists of what makes an (in)effective regime and how a regime’s effectiveness can be measured. The main scientific contribution of this study is to contribute with information on what criteria makes an effective or an ineffective regime. The purpose of this study is not to examine this question per se, but to, through the analysis of how the regime on a moratorium of bottom trawling in the high seas is lacking, provide to the scientific regime discussion through theory consumption.Through Greene’s (1996) criteria on what makes a regime (in)effective, I have analysed how the regime, it’s creator’s, and the surroundings of the regime, fails. A key- finding of my analysis is that UNGA fails because of its caution to steer state’s behaviour through a regime, that is, the stress of its resolutions for a moratorium on bottom trawling in the high seas are lacking.