Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgång.Internationella operationer är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta ärfredsframtvingande operationer en typ av operationer som svenska förband kan få delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och två begränsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgång fram som sedan jämförs och diskuteras. Uppsatsen svarar även på ommanöverkrigföringens principer kan tillämpas vid fredsframtvingande operationer. Resultatet avuppsatsen är att faktorerna lämplig sammansättning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmåga till att minska egna och civilas förluster är faktorer som har betydelse för framgång påden operativa nivån. Jag har också sett att de faktorer som man kan hämta urmanöverkrigföringen principer är betydelsefulla för möjligheterna till framgång. Det som dockhämmar möjligheterna att fullt ut använda dessa delar ur manövertänkandet är denmultinationella faktorn eller brist på interoperabilitet mellan de deltagande nationerna. / This thesis deals with Peace enforcement operations and their possibilities tosucceed. Participation in international operations is one of the main tasks forthe Swedish national defence forces. An analysis of the principles ofmanoeuvre warfare and of two limited case studies will result in a number offactors for success in peace enforcement operations. These factors will then becompared and discussed. This thesis will also answer whether it is possible touse the principles of manoeuvre warfare in peace enforcement operations. Theresult of the thesis is that force composition, adapted political control; forceprotection and limited collateral damage are factors that are essential for thepossibilities to succeed with peace enforcement operations. The principles ofmanoeuvre warfare are also important for the possibility to succeed with peaceenforcement. But the multinational factor or the lack of interoperability limitsthe possibilities to use the principles of manoeuvre warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmåga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden. Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om vilka behov och förmågor som finns inom området informationsoperationer, framförallt kopplat till områdena ledning och fredsfrämjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, därefter utforskas vilka svenska förmågor som finns eller är planerade/beslutade. I nästa avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslås vilka IO-förmågor Sverige bör ha vid internationella insatser. I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod använts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes. Uppsatsen pekar på att det i dagsläget finns delförmågor inom området IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom området. Det finns f.n. ingen ledningsorganisation eller doktrin som styr verksamheten. Området är under utveckling men det finns brister i balansen mellan förmågor och vilja/ambition. Uppsatsen redovisar också behovet av förmågor inom området vid internationella insatser. / The paper gives an overview of the Swedish Armed Forces’ ability to perform information operations (IO) within Peace Support Operations (PSO), now and in the future. The purpose of this paper is to present knowledge as to the needs and abilities in the area of IO, especially in C2 and within Peace Support Operations. Initially, it explores and perspicuous describes the concept of IO and subsequently it describes the present and planned IO-capabilities in Sweden. In the following chapters it investigates the UN and its role in relation to PSO. Finally this paper discusses Swedish commitment within future PSOs related to IO. In connection with the final discussion, it proposes what IO-capabilities the Swedish armed Forces ought to have within PSO. A developed, qualitative, hermeneutic method with a qualitative analysis of printed documents and interviews has been used in the paper.The scientific procedure used includes an analysis, a collection of facts, a processing together with qualitative analysis and comparisons, and finally a synthesis. The paper points out the fact that parts of the described IO-abilities exist in Sweden today. However, there is neither an overall strategic or operational C2, nor any C2-organisation or doctrines that regulate the activities. The area is under development but there is a lack of balance between capabilities and will/ambition. The paper also shows the need for IO-capabilities within PSO. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Author: Gabriella Agné and Helena Larsson Title: Disability policy program – a case study of a municipals implementation of UNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Supervisor: Marianne Westring-Nordh Assessor: Ulf Drugge This study aims to examine how a small municipal in southern Sweden works with the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and examine the assistant officers knowledge about this work and user organizations inclusion and user involvement. The study operates from a qualitative approach based on the results of nine semi-structured interviews with local politicians, assistance officers and representatives from three different user organizations. The results show that the municipal has chosen to work with the implementation of the convention by creating policy programs for their departments through dialogue with user organizations, and by mapping the accessibility to public places. The results also show that the assistant officers have been given no information regarding the convention or the policy programs from their employers and instead operate from national legislations and prepositions. The user organizations feel that they were initially included in the process, but that their impact has later been removed due to structural reorganization.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige. För ytterligare vetenskaplig förankring har jag valt att granska tre av Sveriges skatteavtal med afrikanska länder. Hur förhåller sig de utvalda skatteavtalen i förhållande till FN:s modellavtal och vilka konsekvenser innebär detta för avtalen mellan Sverige och de utvalda afrikanska länderna? Förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till att ge handlingsdirektiv för hur Sverige borde agera i frågan om skatteavtal gentemot afrikanska utvecklingsländer.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan länders genomsnittliga åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet. Huvudhypotesen är därför att högre åldersskillnad i äktenskap kommer att vara förenad med lägre jämställdhet. Få studier finns att tillgå om det direkta sambandet mellan jämställdhet och åldersskillnader. Denna studie mäter jämställdhet med fyra olika parametrar, mödradödlighet, könsfördelning av parlamentsplatser, könsfördelning vad gäller utbildning samt könsfördelning vad gäller avlönat arbete. Studien använder sig av DBO-teorin som teoretiskt ramverk för att analysera förklaringsmekanismer som skulle kunna förtydliga uppkomsten av samvariationen. För att undersöka sambandet används linjär regressionsanalys. Resultaten visar att vissa undersökta jämställdhetsaspekter har ett samband med åldersskillnader kontrollerat för BNP och giftermålsålder. Mödradödlighet och jämställt arbetsmarknadsdeltagande är i detta sammanhang relevanta faktorer för åldersskillnader. Däremot samvarierar inte könsfördelning av parlamentariska platser och skillnader mellan män och kvinnor i utbildning med åldersskillnader. BNP tog hela effekten av utbildning och delar av effekten från mödradödlighet. Giftermålsålder påverkade inte sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet. Slutsatsen för denna studie är således att det globalt sett finns en samvariation mellan vissa faktorer som kan indikera ett jämställt samhälle och länders genomsnittliga åldersskillnader.

Abstract Essay in political science, C-level, by Ellen Linde, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton. “HIV and gender inequalities; a lethal combination? A study of the patriarchal dominance in the international discussion on HIV/AIDS” The purpose of this essay is to study to what extent a patriarchal discourse is present in the international discussion on how to best fight the spread of HIV/AIDS. To determine if a patriarchal discourse is present or not I have used a feminist theory on patriarchal dominance. I have concentrated on the United Nations resolutions about HIV/AIDS. My focus has particularly been on the meeting about the shaping of the last resolution in 2006 where the members states made statements about their opinions on the matter. I’m asking the question; Is there a patriarchal dominans in the countries statements about UN:s resolution about HIV/AIDS? The question is asked to three different groups of countries, catholic counties in Africa, catholic counties in Europe and non-catholic countries. My study shows that there is a strong tendency of patriarchal dominance in the statement from the catholic countries in Europe and an even stronger tendency in the statements from the catholic countries in Africa. That tendency could not be found in the statements from the non-catholic countries. The conclusion is that there are two discourses present in the international discussion on how to best fight the spread of HIV/AIDS, one patriarchal discourse and one non-patriarchal discourse. However, there can be no generalizations drawn from the results of this study because to few countries have been studied.

The purpose of this essay is to examine the United Nation’s work and structure to find possible factors that can explain why some peacekeeping operations have achieved to mainstream a gender perspective, when others have not. This study is based on two cases; the peacekeeping operation in Namibia and the peacekeeping operation in Kosovo. The theory I have chosen to apply is feminism, a theory that allows an alternative explanation to this phenomenon. The conclusion is that there are three decisive factors: The leadership and its will to recruit female personnel to decision-making positions, the number of female employees and whether the peacekeeping operation cooperates with local women-organisations or not. All this is of great importance whether the institutional hegemonic masculine culture within the United Nation and its peacekeeping operations, is challenged or not.

International environment efforts are often seen as unsuccessful and the reasons why are not clear. The international negotiations in the IPCC and the EU show that the opinions and ambitions differ quite a lot between the different countries. Even though there are ambitious goals and international agreements, such as the Kyoto Protocol, there are still problems with implementing these at country level. This study examines the implementation process from international to local level focusing on a Swedish context. The aim of the study is to identify the main implementation problems when implementing international environment goals. The study uses a top-down perspective, meaning that it will examine the implementation process from international to local level concentrating at the hierarchical structures and processes. The study uses both text analysis and qualitative interviews in order to collect data, three interviews were conducted in order to collect data about the municipality perspectives. The conclusions of the study implies that a lack of national and local political will together with a high degree of municipality autonomy are the main problems when implementing international environment goals. / Internationella miljöförhandlingar anses ofta vara misslyckade och skälen till varför, är oklara. I de internationella förhandlingarna inom ramen för IPCC och EU visar att åsikter och ambitioner skiljer sig ganska mycket mellan olika länder. Även om det finns ambitiösa mål och internationella överenskommelser, till exempel Kyotoprotokollet, finns det fortfarande problem med att implementera dem på nationell nivå. Denna studie undersöker implementeringsprocessen från internationell till lokal nivå sett ur en svensk kontext. Syftet med studien är att identifiera de främsta implementeringsproblemen av internationella miljömål. Studien använder sig av ett top-down-perspektiv, vilket innebär en granskning av implementeringsprocessen från internationell till lokal nivå med fokus på hierarkiska strukturer och processer. Studien använder både textanalys och kvalitativa intervjuer för att samla in data, tre intervjuer har genomförts för att samla in data om kommunala perspektiv. Slutsatserna av studien antyder att brist på nationell och lokal politisk vilja tillsammans med en hög grad av kommunalt självbestämmande är de största problemen vid implementeringen av internationella miljömål.

Syftet med uppsatsen är att svara på om det finns några särkilda avvägningar som aktualiseras när de folkrättsliga frågorna om humanitärt tillträde i den humanitära rätten hanteras. Uppsatsen diskuterar även säkerhetsrådets mandat gällande humanitärt tillträde vid väpnad konflikt.

This dissertation was an analysis of the root and proximate causes of the September 2002 civil war in Côte d’Ivoire. The central question of this study was: Why did Côte d’Ivoire, which was relatively stable under President Houphouët-Boigny, suddenly begin to experience political violence in the 1990s and an explosion in 2002? Côte d’Ivoire was an interesting case because it was stable for a long period of time, apparently making it an infertile ground for conflict. It was also interesting for comparative purposes because of the fact that several states in West Africa (for instance, Benin, Togo, and Ghana) have experienced military coups but not have civil wars. Finally, this case was an opportunity to revisit the debate on the causes of civil wars in the African context. Chapter one has outlined the entire dissertation project and contextualized the analysis that follows in the subsequent chapters. Chapter two has reviewed the literature on civil wars in general, identified the different types of civil wars, and the type the Ivoiran war is. Chapter three has examined the domestic and international political economy as a source of the civil violence in Côte d’Ivoire. Chapter four has examined the role of ethnicity and region as identities of the war, while chapter five has analyzed the role of the foreign relations in the civil war, as well as the regional political context. Chapter six has distinguished between the root and proximate causes of the Ivoirian civil war, made judgments about the relative weight of the various causes, and the extent to which the weight of the causes can be measured. The study found that the “Ivoirité” was the most important trigger of the civil war in Côte d’Ivoire. The overall conclusion of my dissertation was that the September 2002 crisis in that country was a political crisis which occured in the context of a political reform. It first started with succession problems in 1993 followed by the controversial elections in 1995 and 2000. Later, this electoral politics spread beyond electoral issues, namely citizenship matters.