AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Den här uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys som utgörs av två delar. Först kartläggs vilken typ av hållbar utveckling som framgår i Millenniedeklarationen (FN, 2000), Riodeklarationen (FN, 1992) och Agenda 21 (UNCED, 1992). Resultatet av del ett presenter-as i form av en analysmatris som användes som mall i delstudie två för att granska den svenska regeringens implementerande av FN:s milleniemål. Det dokument som analyserades i del två var propositionen 2002/03:122 som var regeringens slutdokument för implementeringen av milleniemålen. Analysen visade att den svenska regeringens tolkning inte stämde överens med FN:s vision av en hållbar utveckling. I studien framgick att FN-dokumenten har en bättre balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna medens regeringsdokumentet fokuserade på att skapa hållbara lösningar genom att fokusera på den ekonomiska dimensionen. Den framarbetade analysmatrisen visade att den dåvarande svenska regeringens tolkning påvisade en svagare eller likvärdig version av en hållbar utveckling som den som framgick i FN-dokumenten. / The thesis was a twostep qualitative content analysis. The first charted the kind of sustainable development that emerged in the Millennium Declaration (FN, 2000), the Rio Declaration (FN, 1992) and Agenda 21 (UNCED, 1992). The analysis was presented in an analysis matrix that was used as a template in the second part of the study to review how the Swedish government had implemented the UN Millennium Development Goals by analyzing the parliamentary tied proposition 2002/03:122. The analysis showed that the UN vision of sustainable development is not consistent with the Swedish government translation. UN documents had a better balance between the three dimensions of sustainability, government document focused on creating sustainable solutions by focusing on the economic dimension. The elaborated analysis matrix showed that the Swedish Government's interpretation showed a weaker or equivalent version of sustainable development such as that contained in the UN documents.

The aim of this study is to show how the former secretary general for the United Nations, Dag Hammarskjöld, has been portrayed by Swedish media during the 21th century. The analyzed newspapers are Svenska Dagbladet, Expressen and Jönköpings-Posten, two nationwide newspapers and one local. This is done through a content analysis and the theory used for this study is a memory-cultural perspective, in order to show how media has shaped Hammarskjöld’s memory. The content analysis is structured with a code scheme consisting of nine different code units representing different themes; three themes of symbolism, three themes of characteristic, and three themes of qualification. The result of the analysis shows that the newspapers mainly focus on portraying Hammarskjöld as a symbol for the United Nations and moral values, as a person representing determination, and as a qualified politician and diplomat. There are also no visible patterns in the content analysis that would imply differences between how the nationwide and local newspapers portray Hammarskjöld.

Research has shown that news media reporting on foreign affairs tend to rely heavily on official sources (e.g. Schwalbe, 2013; Entman, 2004; Lawrence, 2009). This thesis analyse whether this is the case in Swedish news media reporting on the armed conflict in Mali, where Sweden has troops sanctioned by the UN. A more broader perspective is also analysed: How does the news media portray the armed conflict, and are there any differences between national daily newspapers (considered more “sober”) and national evening newspapers (considered more sensational)? An inductive framing analysis is used to identify frames not available in previous research. These frames, together with frames identified in other studies, are then used in a quantitative content analysis to measure to what extent the frames occur in the texts. Among the most important findings were that Swedish news media did in fact rely on Swedish official reporting to a large extent. The two evening newspapers, Aftonbladet and Expressen, used Swedish official sources in approximately 60% of their articles. The daily newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, used Swedish official sources in about 35% of their articles. The main source used was also analyzed: This showed that Swedish official sources were the most common, in between 23% to 62% of the articles. The second most used source differed, but were in the range 9% to 18%. Other important results of the main themes of the articles showed that direct actions of war and other types of violence were the most commonly used. Peace efforts/negotiations and life of Mali civilians were the least common. The thesis also concludes that while there are variables where the evening newspapers and the daily newspapers can be grouped in those categories, that is often not the case.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ”threat to the peace” är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art. 39 för de mest kraftfulla insatser som FN kan frambringa. I det fall säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av ett hot mot freden ”any threat to the peace”, ”breach of the peace” eller ”act of aggression” är det säkerhetsrådets uppgift att rekommendera eller vidta åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Art.39 är portalparagrafen som auktoriserar tillämpningen av våld och tvångsmedel enligt kapitel VII i FN-stadgan och således fungerar fastställandet enligt art.39 som en formell förutsättning för utövandet av kapitel VII befogenheter. Följaktligen har art.39 titulerats den enskilt mest betydelsefulla artikeln i FN-stadgan. Betydelsen till trots finns det inte överdrivet mycket material som utreder hur art.39 tolkas och tillämpas. Frågan om vilka situationer som utgör ett hot mot freden lyser med sin frånvaro och är långtifrån glasklar och oproblematisk.

Ce travail s’inscrit dans le cadre général du développement de biomatériaux ostéoinducteurs pour la réparation de grands défauts osseux. L’étude est une contribution à la compréhension des interactions physiques et chimiques entre des céramiques phosphocalciques et deux protéines d’intérêt : la fibronectine, protéine d’adhésion cellulaire, et le VEGF (pour Vascular Endothelial Growth factor) qui est impliqué dans la vascularisation et l’amélioration de la formation osseuse.Les interactions physiques fibronectine/biocéramique ont été étudiées par spectroscopie de force afin d’évaluer l’influence de la topographie et de la composition chimique de céramiques phosphocalciques en hydroxyapatite (HA), hydroxyapatite silicatée (SiHA) et hydroxyapatite carbonatée (CHA) sur l’adhésion de la fibronectine. Les résultats obtenus par cartographie de forces mettent en évidence une absence d’incidence de la chimie des céramiques polies sur la répartition en surface et l’intensité des forces d’adhésion. En revanche ces dernières sont plus fortes au niveau des joints de grains des céramiques non polies mettant en avant une influence de la topographie de surface des matériaux modulée par la chimie.Le protocole de fonctionnalisation par le VEGF consiste en trois étapes : silanisation, addition du SM(PEG)6 et immobilisation du VEGF. Les interactions chimiques VEGF/biocéramique ont été étudiées principalement par imagerie Raman pour suivre ces étapes successives de la fonctionnalisation par le VEGF de céramiques polies en hydroxyapatite (HA) et hydroxyapatite carbonatée (CHA). Cette approche a permis de cartographier l’évolution chimique de la surface des matériaux et de mettre en évidence la distribution spatiale ainsi que les réactions préférentielles entre les molécules intermédiaires et le VEGF en fonction de la nature du substrat. / This work is ascribed within the framework of the development of osteoinductive biomaterials for the repair large bone defects. It is a contribution to the understanding of the physical and chemical interactions between phosphocalcic ceramics and two proteins of interest: fibronectin (Fn), a cell adhesion protein, and Vascular Endothelial Growth Factor (VEGF) which is involved in vascularisation and improvement of bone formation.Fibronectin/bioceramic physical interactions were studied by force spectroscopy to evaluate the influence of the topography and the chemical composition of phosphocalcic ceramics made of hydroxyapatite (HA), silicated hydroxyapatite (SiHA) and carbonated hydroxyapatite (CHA) on fibronectin adhesion. The results obtained in terms of force cartography do not indicate any impact of the polished ceramics chemistry on the surface distribution and intensity of adhesion forces. However, these forces are more intense at the level of the grain boundaries of unpolished ceramics, highlighting an influence of the topography modulated by the chemical composition.The protocol for functionalisation by VEGF consists of three steps: silanisation, addition of SM(PEG)6 and immobilisation of VEGF. VEGF/bioceramic chemical interactions were studied mainly by Raman imaging in order to follow the successive steps of the functionalisation by VEGF of the polished surface of ceramics made of hydroxyapatite (HA) and carbonated hydroxyapatite (CHA). This approach allowed to map the surface chemical changes and to point out the spatial distribution as well as the preferential reactions between the intermediate molecules and VEGF depending of the substrate.

No description available.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

<p>Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.</p><p>Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning.</p><p>Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.</p>

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling. Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning. Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.