Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen. Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt. Vårt arbete koncentrerar sig på de olika ställningstaganden lärarstudenter tar i figurerade situationer där barnets rättigheter riskerar att åsidosättas. Metoden vi valt för detta är att genom en självskattningsenkät utfå ett representativt urval av lärarstudenter, vilka intervjuas i fallstudier. 24 utsagor från lärarstudenter har legat till grund för analys och tolkning. Läsaren kommer att få ta del av några karaktäristika, av den lärare som vi enligt undersökningen uppfattar som den vanligaste förekommande i dilemman som berör demokrati- och barnrättsfrågor. Men också hur den ideala läraren kan komma att gestalta sig ur ett deltagardemokratiskt och barnrättsperspektiv.

The purpose of this essay is to examine whether Sweden work according to the Swedish governments action plan on UNSCR1325 and whether Sweden implements this action plan according to an implementation theory. Initially you will find an explanation of the used method, definitions and the theory used for the study. The second part contains the research where the studied material is analyzed. The study itself is based on reports, literature and material from web pages. The result of the study shows thatSwedenworks according to the government’s action plan on UNSCR 1325.Swedendoes this trough good contact with women, multiple ways of interaction such as MOT, all female MOT: s and Gender Field Advisers who follows patrols. My conclusion shows that Sweden implements the Swedish action plan on UNSCR 1325 according to the implementation theory. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida Sverige implementerat regeringens handlingsplan för resolution 1325 från att vi tog över ansvaret i Mazar-e Sharif. Inledningsvis förklaras metod, centrala begrepp och teorin bakom studien. Därefter en empiridel där undersökningsmaterialet redovisas. Undersökningen baseras på rapporter, avhandlingar, litteratur och material från webbsidor som rör kvinnorna i Afghanistan. Resultatet av undersökningen visar att Sverige arbetar utefter regeringens fastslagna handlingsplan för resolution 1325. Sverige gör detta genom bra kontakter med kvinnor, flera olika tillvägagångssätt som MOT, helt kvinnliga MOT och medföljande Gender Field Adviser. Min slutsats är att Sverige implementerar handlingsplanen enligt identifierade faktorer ur implementeringsteorin.

Kalla krigets avslut markerade en skiljelinje i antalet FN fredsoperationer i världen. Då denbipolära världen upphörde 1989-91 utlöste den i sin tur en rad av inomstatliga konflikter på mångahåll i världen, men inte minst i Afrika Uppsatsen avser att behandla FN och dess förmåga attkunna ingripa med militära medel i afrikanska konflikter. Den observation som ligger till grundför ämnesvalet är att det verkar vara svårt att mobilisera vilja och handling att ingripa i afrikanskakonflikter. Även när man beslutat om FN-insats tar det oftast lång tid och det är svårt att fåkvalificerade förband att ställa upp, såvida det inte finns koloniala band som gör att enskildanationer snabbt ingriper. Vad beror denna svårighet på? FN har försökt analysera och bestämmavad som krävs för att organisationen ska bli en trovärdig och kraftfull aktör för att hanterainomstatliga och mellanstatliga konflikter i världen. Brahimirapporten utgavs 2000 av enexpertgrupp för FN:s fredsoperationer. Denna rapport ligger fortfarande till grund för hur FN börutveckla sin förmåga till effektiv konfliktlösning och genomförande av fredsfrämjandeoperationer. Uppsatsens problem utgörs därmed av frågan; hur kan fredsfrämjande operationer iinomstatliga konflikter bli framgångsrika?Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida FN-operationen i Liberia (UNMIL) kan sägasutgöra en ideal fredsfrämjande operation med utgångspunkt i Brahimirapportens centralarekommendationer, samt om operationen därmed kan sägas vara framgångsrik. / The end of the cold war marked a clear change in the number of Peace SupportOperations around the world. When the bipolar world of the East and the Westended between 1989 and 1991 it triggered a chain of intra-state conflicts in manyareas in the world, not least in Africa. This study is trying to deal with the UnitedNations (UN) and its capability to intervene with military means in Africanconflicts. The observation that caught the interest of this subject is the notion thatthe UN has serious difficulties to mobilise political will and action to be able toengage in African conflicts. Even when the UN has decided on establishment ofPeace Support Operations, it normally takes a long time to deploy and it is hard toreceive qualified military units, unless colonial ties justifies the quick response ofindividual nations. What explains this difficulty? The UN has tried to analyse anddetermine what is required of them in order to become a credible and forcefulactor in the management of inter- and intra-state conflicts around the world. TheBrahimi Report was released in 2000 by an expert panel for UN Peace Operations.This report still forms the foundation for how the UN should adjust and developits capability for effective conflict prevention, conflict management and executionof Peace Support Operations. The scientific question is therefore; how can PeaceSupport Operations in intra-state conflicts become successful?The purpose of this study is to examine whether the UN-led Peace SupportOperation in Liberia (UNMIL) was an ideal operation when compared withselected recommendations of the Brahimi report, and if the operation therebycould be classified as successful. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten”Den Engelska skolan – International Society” är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära. Dessa tre dimensioner skapar enintressant utgångspunkt att förhålla sig till då regeringen föreslår ett svenskt deltagande i en internationell fredsfrämjandeinsats. Dessa tre dimensioner skapar även en inblick i vad regeringen anser och anger vara betydandemotiv och skäl till ett svenskt deltagande. Som komplement till ”den Engelska skolan” har jag valt Allison ochZelikows analysmodell ”Rational Actor Model” vilken tar utgångspunkt i ett antagande om att en aktör, i föreliggandefall den svenska regeringen agerar rationellt med utgångspunkt i de bedömningar och kalkyler aktörengenomför syftande till värdemaximering. Med både en teori och en analysmodell är det möjligt att analysera denskiftande empirin som regeringsbeslutet och de åtta propositionerna utgör, i syfte att genomföra iakttagelser ochslutsatser vilka i föreliggande fall visar på en förbluffande utveckling där regeringen de facto föreslår nyttjande avdet militära maktmedlet i syfte att bevaka och försvara bl.a. svenska säkerhetspolitiska intressen.Som författare riktar jag ett stort tack till Överstelöjtnant Stefan Ring, som tålmodigt, engagerat och skarpsinnigthandlett mig genom denna uppsats. Tack Stefan! Tack också till Professor Jan Hallenberg, som med sin djupakunskap vidgat mina vyer och visat på lösningar då jag kört fast. Tack Jan! / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ”doktrinomsvängning” för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar. I vilken grad har då FNomsatt Brahimi-rapportens förslag i ord och handling? Det övergripande syftet med denna uppsatsvar att analysera implementeringsgraden av Brahimi-rapportens rekommendationer, dels inom ramenför FN:s fredsfrämjande operation MONUC i Demokratiska republiken Kongo och dels i förhållandetill den nya FN-doktrinen. Resultaten visar att i båda fallen har förhållandevis stor hänsyn tagits tillBrahimi-rapportens rekommendationer inom de undersökta områdena. Slutsatsen är därmed att bådeFN-operationen MONUC och FN-doktrinen i hög grad återspeglar Brahimi-rapportensrekommendationer. / In the year 2000, the UN presented the so-called Brahimi report. It called for a ”doctrinal change” inorder for the UN to meet future challenges within the framework of peacekeeping operations in amore efficient way. The report presented a number of tangible recommendations for improvement.To what degree has the UN transformed these recommendations into theory and practice? The overallaim of this essay was to analyze the implementation of the Brahimi reports’ recommendations withinthe UN peacekeeping operation MONUC in the Democratic Republic of the Congo and in relation tothe new UN peacekeeping doctrine. The results show that in both cases relatively large considerationhas been taken to the recommendations of the Brahimi report within the examined areas. Theconclusion is thereby that both the UN peacekeeping operation MONUC and the UN peacekeepingdoctrine largely reflect the recommendations of the Brahimi report. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001. / During the days of the cold war, almost nothing was going on in the Security Council when itcame to items about creating a safer environment and long- term solutions to conflicts aroundthe world. The main reason was probably the locked positions between the two super powers;the United States and the Soviet Union, which resulted in the fact that when one of thecontracting parties raised a resolution proposal in the Security Council, the other partynormally raised their veto on the issue and the decision procedure was blocked.After the cold war all of this changed and the locked positions between the two super powersceased to exist, together with the Warsaw alliance, which opened up new possibilities for theorganisation when it came down to firm actions towards the Iraqi leadership when theyintervened in Kuwait in August 1990. All of a sudden the world was acting unitedly against aviolation of the UN Charter and all members of the P5 expressed superlative judgment on theact of the UN and the positive foresight of the role for UNSC when it came to conflictprevention, conducting international law and order and creating a safe and securedenvironment for all nations, big or small.Among other items on the UN agenda at that moment were the economic gap between thesouthern and northern areas of the globe, and of course, a solution to the conflict betweenIsrael and the Palestinians.This essay tries to describe the view of each permanent member of the Security Council in theUnited Nations, when it comes to the organisation’s abilities or suitability in three differentroles, such as the instrumental role, the arena and as an actor in international peace-building. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ”Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer”.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset. Den statistiska analysen finner inget samband mellanmängden insatsförberedda förband och stationeringsförseningar. Resultatet skall emellertid inte tolkassom att FNs ansträngningar varit fruktlösa. Vid enstaka tillfällen kan stationering ha skett skyndsamt tackvare de insatsförberedda styrkorna varvid positiva effekter uppnåtts, framförallt ur humanitär synvinkel.Studien avslutas med ett antal uppslag för framtida forskning. / Since 1948, the UN has initiated 55 peacekeeping operations out of which 15are still in progress. During virtually the same period there have beendiscussions on the feasibility of maintaining units with a high degree ofreadiness for UN operations. The discussion has covered standing forces aswell as rapid-reaction units in the form of force registers. There are currentlyforce registers in existence with the purpose of reducing reaction periodsthereby reducing deployment delays. What effect, then, have these forceregisters? The purpose of this paper is to investigate whether the size of theseregisters justifies the reaction periods and thereby reduces delays. With thispurpose in mind, the main hypothesis of this paper is: “the larger the numberof rapid- reaction peacekeeping units, the smaller the delay for peacekeepingoperations.” This hypothesis, together with competing explanations, is testedwith linear regression analysis. The dataset includes the UN’s all peacekeepingoperations during 1948-2000. This study contributes to previous research bystatistically testing an empirical proposition, and for that purpose generates anew dataset.The study finds that the occurrence of force registers and rapid-reaction unitshas not affected deployment delays on UN’s peacekeeping operations 1948-2000. Consequently, there is no support for the common assertion that rapidreactionunits have a general importance for UN’s ability to deploypeacekeeping operations on authorized time. A possible explanation to theresult is that the UN doesn’t have direct access to the rapid-reaction units.Additional possible explanations are also recorded in this study. The study alsofinds that neither the size of authorized units nor the occurrence of alreadydeployed missions, or units, in the area has any impact on deployment delays.Despite the fact that the statistical analysis finds no relationship between thesize of the rapid reaction units and deployment delays, the result should not beinterpreted as indicating that the UN’s efforts towards a rapid-reaction forcehave been fruitless. In individual cases, deployment may have been able to takeplace more rapidly, enabling the achievement of positive effects, especiallyfrom a humanitarian point of view.The study concludes by suggesting a series of possible avenues for futureresearch. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ämnesområdet mänskliga rättigheter behandlas vid internationellafredsfrämjande operationer och det legala ramverk som är styrande. Av särskilt intresse är desvårigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter.Då alltfler nationer deltager i fredsoperationer är det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerätten, utformas på sådant sätt att de kan nå bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mänskliga rättigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påmänskliga rättigheter och hur vi utbildar och övar vår personal inför fredsfrämjande operationer för attsäkerställa att våra soldater/sjömän och civila agerar på ett riktigt sätt i enlighet med FN:s grundläggandeanda och värderingar.I detta perspektiv är det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationär väl fötrogna med vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt internationell rätt att ingripa, enskiltom så är nödvändigt, för möjliggörande att skydd av de mänskliga rättigheterna ges såväl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man är satt att lösa. / This composition will in a descriptive way describe how the subject HumanRights is treated in international “Peace Support Operations” and the legalframework that is ruling. Of special interest are the difficulties that theInternational Community, UN, has to control and govern the member statesactions according to the principals taken in the UN declaration from 1948regarding Human Rights.Since more and more states taken part in PSO it’s even more important thatconventions and other governing legal framework, as International Law andCustomary Law, will be created in such a way that they can achieve a broadacceptance among the member states and also guide the progress in a positiveway for securing the Human Rights.The aim with this work is to bring knowledge about where Sweden standstoday regarding the view of Human Rights and how Sweden teach and train thepersonnel before they take part in a peace operation. This to make sure that thesoldiers/sailors and civilians will act in a proper way according to the spirit ofUN basis of valuations.In this perspective it’s important that all personnel who are going to takepart in a multinational peace support operation are well familiar with whatrights and obligations they have according to International Law to intervene,individually if so requires, to make it possible to secure that the Human Rightswill be protected in the own force as well as to third part and the belligerents inthe conflict which they are there to solve. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

<p>This thesis aims at finding the reasons for the genocide in Rwanda, not only in the history of the country, but also the reason why the international institutions failed to prevent it. The thesis begins with a historical background of Rwanda where key actors in the conflict are presented and in the end presents an explanatory model which is based upon the facts gathered during the thesis. The model aims at explaining why the genocide happened and it is built up of layers. These layers have their background in Rwanda’s history and also international institutions, such as the UN. The layers of importance which led to the genocide are: Rwanda’s colonial past, the Arusha Accords and the mandate of UNAMIR (failure of the United Nations), a uni-polar world, increasing poverty, and the assassination of President Habyarimana. There were few available strategies in the standard arsenal of international political means that could have been used to stop the genocide, both before it broke out, but especially after it had begun.</p> / <p>Uppsatsen ämnar hitta de bakomliggande orsaker till folkmordet, inte bara i Rwandas historia men också varför internationella instutitioner, så som FN, inte bidrog till att förhindra folkmorden. I det fortlöpande arbetet med uppsatsen har en modell utvecklats vilken ämnar förklara vad som hände, och som är byggd på den information som framkommit under arbetets gång. Modellen bygger på ett flertal lager av händelser. Dessa lager bygger på händelser som inte bara rör Rwandas historia utan också på vad de internationella institutionerna bidrog med i konflikten. De identifierade lagren som ligger till grund för konflikten är Rwandas koloniala bakgrund, Arusha Accords och mandatet för UNAMIR, en unipolär värld, ökande fattigdom samt mordet på President Habyarimana. Det fanns få tillgängliga politiska strategier som kunde ha använts för att stoppa folkmordet.</p>

<p>Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess åtagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har påverkat nämnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera på tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militära kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmänna opinionen.</p><p>För uppsatsens tillkommelse har litteratur så som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner använts. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys där den hermeneutisk tolknings metoden har används för att få fram resultatet.</p><p>Resultatet av uppsatsen är entydiga och klara i huruvida USA påverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats är att fram till slutet av det kalla kriget är rädslan för kommunismens spridning den alltigenom förhärskande tonen i utrikespolitiken. Från 1990 och framåt har kommunistskräcken ersatts av ekonomiska föresatser, tillgång på olja, neo-ekonomisk liberala tankegångar och till viss del humanitära föresatser. Den 11 september 2001 drabbades USA av terrorattackerna mot World Trade Centre och försvarshögkvarteret Pentagon. Allt sedan dess har utrikespolitiken formats av kampen mot den globala terrorismen vilket också har satt sina märkbara spår i FNs verksamhet.</p>