No description available.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av två fokusgrupper attityder hos killar och tjejer på gymnasiet till ungdomsspråk och deras användande av ungdomsspråk samt likheter och skillnader i attityderna mellan könen, men även på vilka olika sätt gymnasieungdomarna betraktar sitt språkbruk som en identitetsmarkör. Fokusgruppernas är uppdelade i grupper om fem killar och fem tjejer. Uppsatsen utgår från teorier om attityder, sexolekt och identitet. Analysen visar att ungdomar har många konnativa och evaluativa attityder gentemot ungdomsspråk. Deras attityder grundar sig antingen i egna erfarenheter eller som ett resultat av varierande socialisationsprocesser. Fokusgrupperna visar skiftande attityder till språklig skillnad mellan könen. Vissa av de kvinnliga deltagarna anser att killars språkbruk är mer vulgärt i den bemärkelsen att tonfallet är hårdare eller att explicita ord används i större utsträckning, medan andra kvinnliga samt manliga deltagare anser att det inte längre finns någon signifikant skillnad i språkbruket mellan könen. Båda fokusgrupperna uttrycker explicit och implicit att ungdomsspråket fungerar som en identitetsmarkör. Språkbruket signalerar vad du har för bakgrund, intressen eller vängrupper. Studien visar hur deltagarna brukar ungdomsspråk i fokusgrupperna. Studien visar även hur ungdomsspråket är till stor del situationsbundet, men att gränsen för när språkbruket är acceptabelt har förflyttats. Studien ger implikationer för hur ungdomsspråket kan användas i undervisningssyfte och hur deras språkbruk fungerar som ett verktyg i syfte att markera identitet.

Bakgrund: Idag visar forskningen att en ytlig sederingsnivå är positivt för patienten på lång sikt. Intensivvårdssjuksköterskan har i sin roll som omvårdnadsansvarig en betydelsefull del i vården av ytligt sederade intuberade patienten. Det finns idag få studier om vad intensivvårdssjuksköterskor har för erfarenhet av denna vård. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att vårda intuberade patienter med ytlig sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom tre fokusgruppsintervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som belyser intensivvårds-sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter. Konklusion: Vården av en ytligt sederad intuberad patient kräver mer tid, engagemang och arbete från intensivvårdssjuksköterskan. Trots detta finns en vilja att genomföra denna vård, då intensivvårdssjuksköterskan är väl medveten om de positiva effekterna en ytlig sederingsnivå kan ha på den intuberade patienten och för den respons patienten ger. Implikation: En ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter kan komma till nytta för patient, anhöriga och intensivvårdssjuksköterskor då ökad förståelse i ämnet kan påverka arbetsgivaren att se vilka resurser som behövs för att bedriva denna vård.

<p>Spårtaxi är en av flera benämningar på automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik där upp till fyra personer delar vagn på en högbana. Det miljövänliga systemet bygger på individuell transport utan stopp, och går i tätort med en hastighet av 35 km/h.</p><p>Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spårtaxisystem. Många av undersökningarna är subjektiva, och därför ansåg vi inför vår uppsats att det behövs en objektiv syn på systemet för att en ge läsaren en helhetsbild. En del av vår uppsats består därför i en bakgrund som sammanställer viktiga fakta, såväl positiva som negativa, om systemet. Vår uppsats kan ses som ett praktiskt bidrag till intressenter inom området. Det huvudsakliga målet med uppsatsen var emellertid att undersöka spårtaxi i relation till Karlstad. För att lyckas med det rekryterades studenter, en innovativ grupp som är flitiga användare av kollektivtrafik, för att delta i fokusgrupper. Då studien inte avser att ge en allmängiltig sanning, utan istället att vara en förberedande studie för fortsatt forskning, menar vi att det här metodmässiga bidraget ger en klar bild utifrån syftet som var att undersöka Karlstadsstudenters attityder till och behov av spårtaxi. Den bana som Lars Bull, vd på Värmlandstrafik, diskuterat; Kronoparken-universitetet-Välsviken; anser vi inte vara fördelaktig ur ett användarperspektiv. Såväl tidigare kollektivtrafikundersökningar, forskare och vår undersökning visar att ett system måste vara fullt utbyggt för att spårtaxins möjligheter ska komma till sin fulla rätt. I Karlstad är minimikravet, enligt studenterna, en bana som sträcker sig mellan universitetet-centrum-Bergvik. Idealt ska likväl alla stadens stora knytpunkter inkluderas. Ett dåligt utbyggt system, där anslutningsbussar är nödvändiga, leder till att spårtaxis fördelar, avsaknaden av byte och tidtabell, inte utnyttjas. Särskilt kvinnor ser den personliga säkerheten som ett bekymmer, och spårtaxi måste bevisligen möta säkerhetskraven för att skapa positiva attityder till systemet. Detsamma gäller de tekniska förutsättningarna. Dessutom måste en bansträckning ta hänsyn till äldre stadsdelar, Stora torget och tät bebyggelse. Slutligen konstaterar vi att spårtaxi verkar ha potential att locka fler resenärer än dagens kollektivtrafik, och att ett system som fungerar på samma sätt i praktiken som i teorin sannolikt också kommer att locka bilister.</p>

No description available.

SammanfattningLärande är ett komplext begrepp som påverkas av många faktorer. I boken ”Visible Learning”presenterades en sammanställning av 50 000 forskningsartiklar med fokus på faktorer som harpositiv och negativ verkan på elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade på elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vårt kulturella och samhälleliga arv påverkar sättet som vi organiserarundervisningen på, vilket försvårar direkt applicering av Hatties (2009) resultat på svenskaskolor. Anledningen till att studien genomfördes var förhoppning om att få en översikt överfaktorer som enligt elevers upplevelse påverkar elevers lärande under svenska förhållandensamt för att få en indikation på hur de gör det. Studiens syfte var att undersöka den påverkansom några faktorer inom kategorierna: undervisningen, läraren, skolan, eleven och hemmethar på elevernas lärande vid teknik- och ekonomiprogrammet utifrån elevernas upplevelse.Studiens frågeställningar är: vilka faktorer som enligt eleverna på teknik- ochekonomiprogrammet påverkar elevernas lärande, finns det några skillnader i uppfattningar omfaktorer som påverkar elevernas lärande mellan de två undersökta elevgrupperna och i så fallvilka skillnader och vilka likheter och skillnader finns mellan resultatet i denna och Hattiesstudie? Som metodiskt angreppssätt användes fokuserade gruppintervjuer. Enligt Morgan ärfokusgrupper en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämnesom bestäms av forskaren (Wibeck 2000). Trots det att studiens intention inte var att mäta ivilken omfattning de undersökta faktorerna påverkar elevernas lärande lyfte eleverna framvikten av tre av dessa faktorer framför de andra. De faktorerna är lärare, uppförande iklassrummet/studiero och undervisningsstrategier. Studiens resultat överensstämmer till stordel med Hattis (2009) resultat men det finns också några intressanta skillnader. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The aim of this thesis is to fill a knowledge gap regarding how online players use libraries, their attitude towards libraries and what they want out of future libraries. We see it as a problem that the library world of today does not have much knowledge about an audience that is so prevalent in society.The theory used in the thesis is Henrik Jochumsen, Casper Rasmussen Hvenegaard &amp; Dorte Skot-Hansens model that divides libraries into four functions. The four functions are meetings, knowledge, inspiration and experiences. In the analysis we added a suggested fifth function, a digital space, giving the digital interaction and information needs of today´s society. The method was focus groups on online forums for gamers. We used a semi-structured interview guide in two different forums. Nine gamers in total replied in our strings in the forums. The result shows a great interest in the fifth room, even if the target group still uses libraries and they have a need for the four functions in the model and a physical room as well.The conclusion is that online gamers use the library today and they see that all the four functions from the model are relevant. If libraries were to add a digital library space the gamers interest for and use of libraries might increase because it is a function that suits them and their needs. / Program: Bibliotekarie

The main purpose with this MA thesis is to examine how visually impaired, disabled and people with dyslexia define service quality at the public library of Linköping. The method that has been used is focus group interviews. A focus group consists of four to eight people who are joined together, without knowing each other before, to discuss a certain subject. The aim is to get a wide spread of answers. A secondary purpose is to examine how this method works. The focus groups answers are placed under four themes. They are personnel, media, place and Internet/technical equipment. For visually impaired is personnel with empathy, audiobooks and much space inside the library the most important. The Internet is a good thing for them, while they don&apos;t use the library as a meeting place. For the disabled is personnel with empathy and accessibility to and inside the library the most important. Audiobooks is a good, though mostly unknown, service for disabled. This group does rather visit the library building instead of using its services over Internet. Internet made them feel more isolated. For people with dyslexia a helpful and understanding personnel is the most important thing. The library is an important complement to the school. Bok &amp; band is a good service. It&apos;s important with a children&apos;s&apos; department in the building. If people with dyslexia are going to use Internet it&apos;s best if the information is displayed in an easy reading way. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine how librarians in a Swedish public library view and discuss mediation of fiction. The questions posed in this study are: How do the librarians want to work with mediation of fiction? What type of literature should be provided according to them? How do they express that they relate and should relate to their users? The theoretical starting-points are three categories extracted from Jofrid Karner Smidt’s doctor’s dissertation Mellom elite og publikum: the approach to users, strategies for mediation, and ideals for mediation. The empirical material was gathered through focus group interviews with librarians in a public library. This material was analyzed using the categories above. The results show that the librarians manifest a traditional view on mediation of fiction and the strategies used for mediation. The user group primarily discussed consists of readers of popular literature who are considered in need of help and guidance. The librarians have an ambition to improve the literary preferences of these users to what the librarians consider high quality literature. In contrast, they express a fear to be looked upon as condemning and therefore tend to suppress their personal literary views. The study poses questions about high versus low literary quality and whose needs should be addressed considering mediation of fiction. The result shows that the librarians focus solely on one of many user groups and therefore risk excluding other user groups. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to examine what needs and expectations the patrons have on the local public library services for adult students. With increased knowledge of these matters the library will be able to support and improve the service for users. The focus is on adult students with immigrant background who study Swedish as second language in a municipal adult education school. The main questions are: How do adult students use the library at present? What do they consider to be most important when using the public library for their studies? How do these expectations correspond to their experience of the library services? Two focusgroups and one in-depth interview were carried out. Bo Edvardsson’s service quality model where four cooperating criteria decide the customers’ total experience of services is used. The model is based on theories in the Service Management research field. The results of the study show that the respondents most of all want staff to be available at all times. They also want staff to be patient, keen on listening, and to take the time to listen for the patrons’ true need and help them find the right media that suit the patrons’ interest and language level. But more urgent for the libraries to develop is assistance to school assignments and language studies, according to the result of the study. The study also shows that formal and informal learning often coexists at this level of studies. / Uppsatsnivå: D