No description available.

<p>Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar</p><p>vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på</p><p>vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.</p><p>Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda</p><p>fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens</p><p>ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera</p><p>dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:</p><p>utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna</p><p>för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av</p><p>generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar</p><p>och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga</p><p>verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och</p><p>hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om</p><p>dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt</p><p>närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle</p><p>även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan</p><p>generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha</p><p>innehållet med chefernas verkliga behov.</p>

No description available.

<p>Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv.</p><p>Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)</p><p>Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter.</p><p>Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen.</p><p>Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt.</p><p>elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.</p>

No description available.

En interaktiv tavla är en teknisk utrustning med en rörelsekänslig skärm kopplad till en dator, projektor och ett nätverk. Med hjälp av den interaktiva tavlan får läraren lätt tillgång till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad. Nya medier ställer nya krav på hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till detta. De forskningsfrågor som utreds i undersökningen är: Vilka problem och möjligheter identifierar lärare med den interaktiva tavlan och hur förhåller de sig till dessa? Uppstår nya krav på läraren när möjligheter och problem identifieras? Undersökningen är kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frågor har används som metod. Metoden är lämplig för att få fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen. I denna undersökning resonerade en grupp lärare kring sin användning av en interaktiv tavla. Som teoretisk utgångspunkt i undersökningen används det designteoretiska perspektivet eftersom det ramar in den interaktiva tavlans specifika egenskaper och de nya begrepp nya medier skapat för lärande. En slutsats i undersökningen är att den interaktiva tavlan gör det möjligt för lärare att göra undervisningen överskådlig, tydlig och mer estetiskt tilltalande. Interaktivitet och elevers delaktighet är ytterligare fördelar som nämns men resultaten visar att den möjligheten inte utnyttjas fullt ut. Tillgången till internet och därmed också filmer, musik, kommunikationsverktyg (såsom Skype) och spel uppskattar lärarna mycket. De problem och nackdelar som lärarna identifierar är bristande utbildning, tekniska problem och en svårighet i att ta tillvara och vidarebefordra de kunskaper en lärare besitter när det gäller användning av den interaktiva tavlan. Mer reflektion över användningen av den interaktiva tavlan är en annan slutsats undersökningen genererat.

Spårtaxi är en av flera benämningar på automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik där upp till fyra personer delar vagn på en högbana. Det miljövänliga systemet bygger på individuell transport utan stopp, och går i tätort med en hastighet av 35 km/h. Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spårtaxisystem. Många av undersökningarna är subjektiva, och därför ansåg vi inför vår uppsats att det behövs en objektiv syn på systemet för att en ge läsaren en helhetsbild. En del av vår uppsats består därför i en bakgrund som sammanställer viktiga fakta, såväl positiva som negativa, om systemet. Vår uppsats kan ses som ett praktiskt bidrag till intressenter inom området. Det huvudsakliga målet med uppsatsen var emellertid att undersöka spårtaxi i relation till Karlstad. För att lyckas med det rekryterades studenter, en innovativ grupp som är flitiga användare av kollektivtrafik, för att delta i fokusgrupper. Då studien inte avser att ge en allmängiltig sanning, utan istället att vara en förberedande studie för fortsatt forskning, menar vi att det här metodmässiga bidraget ger en klar bild utifrån syftet som var att undersöka Karlstadsstudenters attityder till och behov av spårtaxi. Den bana som Lars Bull, vd på Värmlandstrafik, diskuterat; Kronoparken-universitetet-Välsviken; anser vi inte vara fördelaktig ur ett användarperspektiv. Såväl tidigare kollektivtrafikundersökningar, forskare och vår undersökning visar att ett system måste vara fullt utbyggt för att spårtaxins möjligheter ska komma till sin fulla rätt. I Karlstad är minimikravet, enligt studenterna, en bana som sträcker sig mellan universitetet-centrum-Bergvik. Idealt ska likväl alla stadens stora knytpunkter inkluderas. Ett dåligt utbyggt system, där anslutningsbussar är nödvändiga, leder till att spårtaxis fördelar, avsaknaden av byte och tidtabell, inte utnyttjas. Särskilt kvinnor ser den personliga säkerheten som ett bekymmer, och spårtaxi måste bevisligen möta säkerhetskraven för att skapa positiva attityder till systemet. Detsamma gäller de tekniska förutsättningarna. Dessutom måste en bansträckning ta hänsyn till äldre stadsdelar, Stora torget och tät bebyggelse. Slutligen konstaterar vi att spårtaxi verkar ha potential att locka fler resenärer än dagens kollektivtrafik, och att ett system som fungerar på samma sätt i praktiken som i teorin sannolikt också kommer att locka bilister.

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov. Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde: utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha innehållet med chefernas verkliga behov.

Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv. Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007) Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter. Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen. Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt. elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.

Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information. Studien, vilken har ett användarcentrerat synsätt på införandet av nya system, har bedrivits i form av benchmarking- och omvärldsanalys samt genom samtal i fokusgrupper och en iterativ designprocess. Projektet har resulterat i ett förslag till designkoncept för en mobil applikation – Kollektivtrafik EXperience, KEX.