Våldtäkter som begås av en person som offret är bekant med drabbar oftast unga kvinnor. Sällan blir någon dömd för dessa våldtäkter då det är vanligt att gärningsmannen hävdar att offret samtyckt till sex. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förståelse av denna typ av våldtäkt samt hur de uttrycker sig ifråga om frivillighet och samtycke till sex. Dessutom undersöks hur dessa uppfattningar kan kopplas till genusnormer. Empiriskt material har insamlats genom tre fokusgrupper med ungdomar i åldern 17-18 år. Vinjetter baserade på riktiga rättsfall har använts som stimulusmaterial. En tematisk analys av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka var tolkningsproblematik och rädslor. Resultatet visar att tjejer i högre utsträckning än killar får ta ansvar för hur deras agerande ska tolkas av den andre. Ofta betonades tjejers ansvar för att agera så att missförstånd om inte uppstod genom att uttrycka tydligt när de inte ville ha sex. Detta kopplas i analysen till att vara ett uttryck för rådande genusordning och normer för maskulinitet och femininitet.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den människa som har en obotlig och dödligsjukdom. Vården kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge den sjukamänniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses.Då patienter i behov av palliativ vård påträffas inom i stort sett alla vårdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utsträckning i kontakt med dessa patienter.Att möta människor som lever med döden som följeslagare är en stor uppgift för densom vårdar. Vården som ges till patienten och dennes anhöriga är direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett värdigt avslut och slutligen en god död. Det krävsdärmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de känslor somväcks hos patienten och de anhöriga såväl som hos sjuksköterskan själv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vård. Valet av metod grundar sig på en kvalitativforskningsansats med tillämpande av fokusgrupper. Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats ligger till grund för studiens analys.Den kvalitativa innehållsanalysen har resulterat i fyra huvudkategorier med ettgemensamt tema. Huvudkategorierna ger en bild av deltagarnas upplevelser av vad deanser saknades dem samt vad de anser vara betydelsefullt, då de som nyutexaminerademöter den palliativa vården. Huvudkategorierna benämns Önskan om utökad kunskap ipalliativ vård, Betydelsefullt med handledning, Betydelsefullt med kollegialt stöd samtÖnskan om tydliga individuella medicinska direktiv. Temat svarar på vadhuvudkategorierna i slutändan mynnar ut i, nämligen att deltagarna var oförberedda ochupplevde sig otrygga i mötet med den palliativa vården. Att vara oförberedd kopplas tillatt efter avlagd sjuksköterskeexamen inte ha tillräckliga kunskaper om vad som ärsignifikant för den palliativa vården. Upplevelsen av otrygghet är de ”ringar på vattnet”som uppstår till följd av deltagarnas bristande kunskaper. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this study is to investigate the needs and wishes of 10-13- year old children, so called tweens, when it comes to their local library. What kind of library do the children want? How does the mission and different functions for the children's library of today correspond to the needs of the children? Children of this certain age have been interviewed in focus groups where they have had freedom to “create” their own library and discuss what they consider important in a library. Skot- Hansen, Rasmussen & Jochumsen's model (2011) with four important spaces for a library - performative space, learning space, inspiration space and meeting space has been part of analyzing the result. These four different areas for the library have been divided into threefunctions: a place for being, a place for learning and a place for creating.The result of the thesis shows, among others, that even though many of the aims of the libraries and the results of research correspond to the ideas and needs of the children, one of the most important functions for the children is the library as a place to relax, a quiet room, where they can dive into their books and other media, which has not been discussed in the research I have taken part of. Furthermore, there are good examples around the world of libraries where the children have been the creators and I think that most of the ideas the children come up with are possible to realize. / Program: Bibliotekarie

The aim of this study is to examine present forms of interaction between Child Welfare Clinics (Barnavårdscentraler, BVC), and libraries. The study departs from the user’s perspective, i.e. how the parents evaluate the information they are given about the library and its resources to provide information they want in their present and new situation. In two local communities the survey looks into how parents of babies are informed about the library in meetings arranged as part of the information and support program provided by BVC. Methods used in the survey are interviews with librarians participating in information activities, and focus-group interviews with parents participating in BVC-groups meetings. The findings are related to other user studies connected to the ELlS-theory (Everyday Life Information Seeking). Results from the survey indicate that mothers do appreciate the information activities, and that the form of information group meetings often works well, in that more informed and regular library users give hints and advice to those not normally using the library. If information about the library and its information capability could be provided earlier during the pregnancy many mothers-in-waiting would use it to find information on the entirely new situation in life they find themselves in. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to investigate the functions of the public library for parents of infants and how they see the ideal library. The research questions are: How do parents of infants use the library and what are their experience of it? What opinions and wishes do parents of infants have regarding the library? How can library services be developed to better match the needs of the parents of infants? The theoretical approach is based on Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions and the model of classification by Ellen-Merete Duvold and Gunnar Sæbø. To answer my research questions I have carried out three focus-group interviews with parents of infants. The study revealed that the public library functions as a cultural centre, a social centre, a knowledge centre and, to a certain extent, an information centre for the parents. Baby Story Time and other library programs for infants and parents are examples of a combination of the functions cultural center, social center and knowledge center. These programs also function as information grounds. The parents of infants would like to have a library that is practical, safe and cosy. The programs for infants and parents are popular and there is a need for more of these activities. Evening programs concerning the role of parents could be held at the library. Inviting pregnant women to the library may open possibilities and facilitate greater use. Focus-groups could be held at the library to improve the communication between parents and the library.

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users’ integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian’s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance. The study concludes that the understanding of policy documents deepens when they are being substantialized through general ethics. Through this junction a concretization of general ethics is achieved. Contradictions between different kinds of ethics are also being clarified. This merging clarifies which values that can be given priority in the profession of the librarian. The contradictions emphasize each librarian’s own reflection.

The aim of the present thesis is to examine discourses about teaching information seeking in upper secondary school teachers. The main questions are: (1) What different interpretative repertoires can be identified among teachers talking about teaching information seeking in relation to students’ problem-based tasks? (2) How are these repertoires constructed and what functions can be observed? The theoretical framework is discursive psychology. Two teacher teams from two different upper secondary schools in the Gothenburg area participated in focus group interviews. Group A consisted of four teachers from the Individual Programme and group B of seven teachers from the Social Science Programme. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The main focus of the analysis was on discerning interpretative repertoires, subject positioning among teachers, the presence of various ideological dilemmas in the talk and rhetorical aspects used by the teachers. Five different interpretative repertoires were identified; the Information repertoire, the Source repertoire, the Behavioural repertoire, the Process repertoire and the Communicative repertoire. Moreover, each repertoire consists of different ways of talking about teaching information seeking. Throughout the discussions, two recurring aspects emerge that govern the teachers’ way of talking about teaching information seeking; the students’ ability and the organisation of the school. The ideological dilemmas that appear in the talk deal with the teacher role, different views on the quality of information sources and the teaching of evaluation of information sources. Other dilemmas include the judgement of students’ work and how to handle plagiarism. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to investigate how children experience librarians, their knowledge, assignments and appearance. The children’s thoughts about libraries and librarians in general are also studied. Empirical data has been collected by interviewing children aged 8-12 years old. The method used is qualitative interviews performed individually, in pairs and groups. The informants also portrayed their view of the librarian in drawings. The results from the interviews were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to the drawings and literature relevant to the subject. The drawings were analyzed using a modified version of the semiotics. The findings show that the children experience librarians to be an older woman with glasses who is calm but sometimes muddle-headed. They believe that librarians for the most part look like ordinary people and that they know a great deal about literature and are eager to help when they aren’t occupied. The children didn’t dare to ask the librarian for help if he or she was sulky, fretful or in other ways incapable of being service minded. The library is used by the children as a place to sit and read but also as a social arena and a place to spend your breaks in. The children use the librarian to find books and for other practical assignments such as making book reservations.

Tidigare forskning inom matematikundervisningen har visat att problemlösning stärker samt motiverar elevers kunskapsutveckling positivt. Arbete med öppna uppgifter inom problemlösning har även påvisat att elever utvecklar en djupare förståelse och flexibilitet för ämnet matematik. Det har däremot inte framkommit vad elever har för perceptioner beträffande öppna uppgifter och dess användning i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattningar kring öppna uppgifter inom problemlösning och därmed ta reda på tankar och åsikter ur ett elevperspektiv. Studien grundar sig på två fokusgrupper, vilka består av fem elever i respektive grupp. Urvalet i studien har skett utifrån ett informations- och samtyckesbrev och i samråd med klassläraren. Eleverna i studien går i årskurs 3 och undervisas i samma skola. Deltagarna är sen tidigare bekanta med öppna uppgifter, eftersom klassläraren aktivt använder det i undervisningen. Resultatet i studien visar att eleverna har väldigt positiva tankar och upplevelser gällande öppna uppgifter. Fokusgrupperna ansåg att öppna uppgifter borde inkluderas mer i undervisningen, eftersom dess vidd gav de möjligheten samt utmaningen till att tänka mångsidigt. Ur elevernas perspektiv bidrog också öppna uppgifter till att matematikundervisningens arbetsform varierade. Fokusgrupperna belyste även fram olika förmågor, vilket visade på att uppgifter som är öppna gav eleverna möjlighet att utveckla förmågorna som benämns i kursplanen för ämnet matematik. Studien bidrar till att man ur ett elevperspektiv kan granska och värdera sin matematikundervisning som blivande och kommande lärare. I och med detta kan man förbättra sin undervisning inom ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla matematikundervisningens upplägg och innehåll, så att det gynnar elevernas lärande. För vidare forskning kan man även undersöka hur öppna uppgifter återspeglas i olika läromedel.

Datorer och teknik har blivit allt viktigare verktyg i vårt samhälle och behovet av programmerings-undervisning i grundskolemiljö har på senare tid diskuterats. I denna studie utfördes därför en programmeringsintervention för att undersöka mellanstadieelevers attityd till och uppfattade egenförmåga (eng. ”self-efficacy”) i att lära sig programmera. 63 stycken elever i Årskurs 6 fick prova på att programmera vid fyra tillfällen. Deras uppfattade egenförmåga i att lära sig programmera och attityd till att lära sig programmera mättes före och efter interventionen via ett enkätinstrument. Efter interventionen utfördes även fokusgrupper. Resultatet visade att eleverna blev mer negativa till att lära sig programmera efter att ha provat på det (p < 0,01). Styrkan i deras uppfattade egenförmåga – förutom gruppen som från början hade en svag tro på den egna förmågan – sjönk efter interventionen. Detta resultat var dock inte signifikant. Utöver det visade sig attityd och egenförmåga vara positivt korrelerade. Från fokusgrupperna framkom att eleverna tyckte att programmering är en viktig kunskap för framtiden. En rad förbättringsområden identifierades att ha i åtanke vid framtida interventioner och forskningsinitiativ.