Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl. Resultatet visar även att informanterna i varierande grad är intresserade av ämnet och av att kunna erbjuda sina elever genrebred undervisning. Samtliga informanter beskriver vad folklig sång innebär för dem, men ingen säger sig kunna göra en tydlig definition av ämnet. En önskan om fortbildning för att öka genrebredden uttalas av några av informanterna. I studien undersöks även det faktum att kultur- och musikskolan inte enligt några styrdokument är ålagd att undervisa genrebrett samt vad detta kan innebära för pedagogernas utformande av undervisningen. / The purpose of this study is to examine in what way vocal teachers in municipal schools for music and arts estimate their use of folk singing and how they view the topic in terms of vocal technique and material. In the research made for the study, data has been collected through telephone interviews with thirteen vocal teachers, working at eight schools for music and arts in geographically dispersed communities in Sweden.  The interview form was a structured qualitative interview with open follow-up questions. The data has then been analysed from a socio-cultural point of view.   The results indicate that only a few of the informants believe that folk singing occurs in their teaching. They who do not teach folk singing as a part of their teaching indicate a lack of interest among the students and low knowledge among the informants as reasons. The results also demonstrate that the informants to a certain extent are interested in the subject and to be able to provide a range of genres to the students they teach. All of the informants describe what folk singing means to them, but none claim to be able to define it. Some of the informants express a need for further education to widen the range of genres available to the students. Furthermore, this study investigates the fact that the schools for music and arts in Sweden are not required or obligated by any official documents to teach in all genres, and in what way this may affect how the vocal teachers plan their teaching.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.

The study of citizen dialogues primarily focuses on which citizens are included in dialogues, and how those citizens are included in dialogues, despite the fact that the influence perspective is at least as important as the inclusion perspective for the right to political participation. This essay thus addresses the challenge of citizen dialogues regarding their impact on political decisions. This study examines how citizen dialogue as a democratic innovation operates within a local political context, this to answer how the dialogue functions as a channel of political influence. The overall aim is to determine whether democratic innovation can revitalize representative democracy. This is answered by a qualitative case study of one of the dialogues of Huddinge municipality. The study is conducted with semi-structured interviews as primary materials. Graham Smith's institutional democracy theory forms the analysis framework, which is made up of various institutional and democratic ideals. The study's findings show that citizen dialogues, as democratic innovation, work well in a local political context, since the innovation is considered effective and because the innovation has a structure and a clear function in the political system. The results also show that citizens have a good chance of influencing political processes through citizen dialogues. This is mainly due to the fact that the studied citizen dialogue took place at an early stage of the decision-making process, which enabled better conditions for political participation. The results also reveal that there are no mechanisms within the political system that ensure that the participation will have significance. Consequently, it is not possible to draw conclusions as to whether a citizen dialogue is generally a good channel for political influence or not. The conclusions from this study are that a citizen dialogue can be considered to revitalize representative democracy, provided that it both fits in the local political context and has good conditions for integrating citizens' participation in the subsequent political decisions. / Studiet av medborgardialoger kretsar främst kring vilka och hur medborgare inkluderas i dialoger, trots att perspektivet inflytande har en minst lika viktig betydelse för rätten till politiskt deltagande som inkluderingsperspektivet. Uppsatsen tar därmed fasta på medborgardialogens utmaning kring inflytande. Studien undersöker hur medborgardialogen fungerar som demokratisk innovation i en lokalpolitisk kontext, detta för att svara på hur dialogen fungerar som kanal för politiskt inflytande. Det övergripande syftet är huruvida en demokratisk innovation kan vitalisera den representativa demokratin. Detta besvaras genom en kvalitativ fallstudie av en av Huddinge kommuns medborgardialoger. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som primärmaterial. Med avstamp i Graham Smiths institutionella demokratiteori skapas analysramverket bestående av olika institutionella och demokratiska ideal. Studiens resultat visar att medborgardialogen som demokratisk innovation, fungerar väl i en lokal-politisk kontext då innovationen ses som effektiv och innehar en tydlig funktion inom det politiska systemet. Resultatet visar även att medborgare har en god möjlighet till inflytande på politiska processer. Detta beror främst på att den studerade medborgardialogen skedde i ett tidigt skede av beslutsprocessen, vilket möjliggjorde bättre förutsättningar för politisk delaktighet. Av resultatet framkommer det även att det saknas mekanismer inom det politiska systemet som garanterar att deltagandet blir betydelsefullt. Det går följaktligen inte att dra slutsatsen kring om medborgardialogen i allmänhet är en bra kanal för politiskt inflytande eller inte. Slutsatserna är att medborgardialogen kan ses vitalisera den representativa demokratin, med förbehåll att medborgardialogen både passar i den lokala politiska kontexten och har goda förutsättningar för att integrera medborgarnas deltagande i efterföljande politiska beslut.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability? The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews. The results of the study indicates that the PB-institutions has multiple flaws regarding the way it enables the realization of numerous of the democratic goods analyzed. The institutional design does not pay enough attention to inclusion of different social groups including marginalized groups, popular control is restricted to issues of low political salience and the PB process does not live up to the transparency level expected from a democratic institution. On the other hand, the institutional design of the PB process does take into account some aspects of inclusion among the youth inhabitants and the process has been effective in the sense that it has delivered physical results quickly.