Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna. Metod En kvalitativ kartläggning av omvårdnadsdata i fyra nationella kvalitetsregister med Hendersons fjorton omvårdnadsfaktorer inom allmän omvårdnad som utgångspunkt. Resultat Omvårdnadsdata fanns representerade i tre kvalitetsregister med olika omfattningsgrad. Av Hendersons 14 omvårdnadsfaktorer fanns 11 representerade i kvalitetsregistren, men med olika fördelning mellan de olika kvalitetsregistren. Det mest representerade omvårdnadsdata var ADL (aktivt dagligt liv), ett begrepp som fanns representerat i flera av Hendersons omvårdnadsfaktorer. Slutsats Avsaknad eller låg representation av omvårdnadsdata i kvalitetsregister försvårar för omvårdnadsforskningen och att använda kvalitetsregisterdata i förbättringsarbetet inom omvårdnaden.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor. Resultat: Resultatet tyder på en koppling mellan ett högt intag av rött och bearbetat kött och folksjukdomar hos kvinnor. Samband har funnits mellan högt köttintag och bröstcancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Riskerna har visat sig kunna minska vid ett utbyte från det röda och bearbetade köttet till andra animaliska proteinkällor eller vegetabilier. Diskussion: Kosten bör vara en viktig förebyggande insats när det gäller folksjukdomar. Kostråd för kvinnor bör innefatta ett lågt intag av rött och bearbetat kött och en kost rik på frukt, grönsaker och protein från andra källor än rött och bearbetat kött. Slutsats: Tydliga och enhetliga kostråd bör tas fram för att minska folksjukdomarna hos den kvinnliga befolkningen. / Background:Our meat intake increases. Previous research has shown the connection between high meat intake, including cardiovascular disease and cancer. Information on appropriate diet to reduce the risk of endemic disease is limited. Research on health and disease in women is limited and, therefore, women's health must be taken seriously. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether a high meat intake may influence risk of endemic diseases in women. Results: The results suggest a link between a high intake of red and processed meat and endemic diseases in women. Correlations have been found between high meat intake and breast cancer, diabetes and cardiovascular disease. Exchanges from the red and processed meat to other sources of animal protein and vegetables have been shown to reduce the risk of endemic diseases. Discussion: Advice on diet should be an important prevention strategy on endemic diseases. Advice on diet for women should include a low intake of red and processed meat and a diet rich in fruits, vegetables and protein from sources other than red and processed meat. Conclusion: Clear and consistent dietary guidelines should be developed to help reduce the endemic diseases of the female population.

I bakgrunden beskrivs hur motiverande samtal (MI) kan förebygga och behandla livsstilssjukdomar. MI har visat sig vara effektiv men har även fått kritik eftersom samtalsmetoden kan vara bristande i vårdandet av patienten. Vidare beskrivs sjuksköterskans ansvar, vad hälsa innebär och hur ett vårdande samtal kan ge patienten förutsättningar för att uppnå hälsa. Frågan är vad patienterna har för erfarenheter av MI. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens erfarenheter av MI i ett vårdande sammanhang. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PsycInfo, Medline och Cinahl. Totalt 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Dataanalysen genomfördes med en metod för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017, ss. 141-152). I resultatet beskrivs patienternas erfarenheter av MI i fyra olika teman: ‘Tillåtande miljö’, ‘Utmanar till förändring’, ‘Utvecklar och utmanar autonomin’ och ‘Sjuksköterskans betydelse’. Metoddiskussionen lyfter styrkor och svagheter i val av metod och de artiklar som inkluderades i resultatet. I den avslutande resultatdiskussion diskuteras huruvida MI kan ses som ett vårdande och lärande samtal, om det är en gynnsam metod för livsstilsförändringar och autonomistöd samt sjuksköterskans betydelse under MI. Även resultatet i förhållande till hållbar utveckling diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens slutsats och vad resultatet kan användas till.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet. 

Home/work: objekt för hemmet att interagera, leka och träna med. I Sverige sitter vi i genomsnitt 10h/dag, vilket är associerat med en lång rad risker, så som kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck, högt blodsocker, övervikt, onormala kolesterolnivåer etcetera. Home/work är ett försök att knuffa i gång oss som sitter för mycket att få in mer rörelse i vardagen. Objekten är inspirerade av klättergrepp, crashpads och bouldering. Projektet ifrågasätter begreppet ergonomi och dess inneboende positiva konnotation. / Home/work: piece of furniture for the home to interact, play and exercise with. In Sweden we sit in average 10H/day. This is associated with a lot of risks, such as cardiovascular diseases, increased blood pressure, high blood sugar, excess body fat and abnormal cholesterol levels. Home/work tries to nudge us (who sit too much) to move a little bit more in our everyday life. The objects are inspired by climbing holds, crash pads and bouldering. The project questions the concept of ergonomics and its inherent positive connotation.

Bakgrund: Ett vanligt förekommande inslag i många människors liv är stress, som kan göra sig påmind som akut stress, fysisk stress eller den stress som många människor känner av i sin vardag. När människan känner stress aktiveras människans biologiska system för att hantera situationen och stresshormonet kortisol produceras bland annat. The World Health Organisation (WHO) har underrättat om att den materiella stressens roll under graviditeten och uppföljningsstudier har väckt oro för att avkommor från mödrar som utsätts för stress under graviditeten kan ha en ökad risk för specifika sjukdomar såsom missbildningar, astma och psykiska och beteendestörningar. Syfte: Att beskriva om stress under graviditet påverkar fostret och kan kopplas samman med folksjukdomar senare i livet. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts genom att kunskap inom ett begränsat område kartlagts, beskrivits, kritiskt granskats och analyserats utifrån tio utvalda vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I analysen valdes fyra teman ut och utifrån dessa fyra teman skapades fyra resultatrubriker. Resultat: Forskning visar att stress under graviditet påverkar barnet och kan kopplas samman med folksjukdomar senare i livet hos barnet. Diskussion: Stress under graviditet är ett komplext problem där många faktorer kan spela roll. Litteraturöversikten visar att de vanligast förekommande folksjukdomarna som diabetes, hjärt-och kärlsjukdom samt fetma, som alla är stora kostnader för samhället, skulle kunna vara resultat av stress under moderns graviditet. / Background: A common part of many people's lives is stress, which can be recognized as acute stress, physical stress or stress that many people experience during their daily lives. When a person feels stressed, the human's biological systems are activated to cope with the situation and the stress hormone cortisol is produced, among other things. The World Health Organization (WHO) has reported that the role of material stress during pregnancy, and follow-up studies has raised concerns that the offspring to mothers exposed for stress during pregnancy may have an increased risk of specific diseases such as malformations, asthma and mental and behavioral disorders. Aim: To describe how stress during pregnancy affects the foetus and can be linked with public illnesses later in the child’s life. Method: A general literature review has been conducted by mapping, describing, critically reviewing and analyzing knowledge in a limited area, based on ten selected scientific articles in the subject area. In the analysis, four themes were selected, and based on these four themes four headings were created. Results: Research shows that stress during pregnancy affects the child and can be linked to public diseases later in life. Discussion: Stress during pregnancy is a complex problem where many factors can play a significant role. The literature review shows that the most common public diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity, all of which are major costs for society, could be the result of stress during mother's pregnancy.