This thesis examined phonological processing in adults with postlingually acquired moderate-to-severe hearing impairment (HI) and whether explicit working memory processing of phonology and individual working memory capacity (WMC) can compensate for degraded phonological representations in this group (papers I-III). A second aim was to provide reference data for a test of WMC, the reading span test, and to examine the relation between reading span test performance and speech recognition in noise in a larger sample of 50-89 year olds with HI (paper IV). Non-auditory tasks of phonological processing, episodic long-term memory and WMC were used in papers I-III, and both behavioral and electrophysiological measures were collected. Results showed that phonological processing was impaired in the group with HI but that WMC and explicit working memory processing of phonology could be employed to compensate for degraded phonological representations. However, this compensation may come at the cost of interfering with episodic memory encoding. An  electrophysiological marker of HI in text-based rhyme judgments was found. Paper IV presented reference data for reading span test performance in two versions of the test in individuals with HI, and results suggesting that WMC may be differentially predictive of speech recognition in noise in different age groups of older adults with HI. The clinical implications of the present results concerns the double disadvantage of individuals with lower WMC and HI. A structured assessment of WMC in rehabilitative settings would help to identify these individuals and tailor treatment to their needs. The reading span test is suggested as a suitable future candidate for clinical WMC assessment. / I denna avhandling undersöktes fonologiska processer hos personer med postlingualt förvärvad, måttlig till mycket grav hörselnedsättning (HNS) och om inkoppling av explicit bearbetning av fonologi eller individuell arbetsminneskapacitet kan kompensera för försämrade ljudminnen i denna grupp (studie I-III). Ett andra syfte var att sammanställa referensdata för ett test av arbetsminneskapacitet, lässpann, och undersöka relationen mellan prestation på lässpann ochigenkänning av tal-i-brus i en större grupp av 50-89 åriga personer  med HNS (studie IV). Icke-auditiva test av fonologisk förmåga, episodiskt långtidsminne och arbetsminneskapacitet användes i studie I-III och både beteendedata och elektrofysiologiska data samlades in. Resultaten visade på försämrad fonologisk förmåga i gruppen med HNS men också att explicit bearbetning av fonologi och arbetsminneskapacitet kunde användas för att kompensera för försämrade fonologiska representationer i denna grupp. Denna kompensation kan dock ske på bekostnad av att inkodning i episodiska långtidsminnet störs. Vidare identifierades en elektrofysiologisk markör för HNS i en textbaserad rimuppgift. I studie IV presenterades referensdata i två versioner av lässpanntestet för personer med mild till mycket grav HN och resultat som pekar mot möjliga skillnader mellan olika åldersgrupper i hur väl arbetsminneskapacitet predicerar igenkänning av tal-i-brus. Kliniska implikationer rör den dubbla belastning det innebär att ha både en HN och relativt sänkt arbetsminneskapacitet. En strukturerad bedömning av arbetsminneskapacitet i samband med rehabilitering skulle kunna bidra till att synliggöra dessa personer och anpassa insatser efter deras behov. Lässpanntestet är ett test som i framtiden skulle kunna vara användbart i det sammanhanget.

Grannspråksförståelsen mellan danska och svenska har i flera undersökningar visat sig vara asymmetrisk vad hörförståelsen beträffar. En anledning till denna asymmetri förmodas vara ljudförändringar i danskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur drag som försvagningar och assimilationer i danska språket påverkar svenskars uppfattning och förståelse av talad danska. Detta undersöks genom ett experiment, där jag testar svenska gymnasieelevers uppfattning och förståelse av åtta utvalda försvagningar och assimilationer. 40 personer deltog i experimentet varav materialet från sju personer sorterades bort. Slutsatsen är att sex av de undersökta dragen påverkar informanternas uppfattning av de undersökta orden negativt. Det var fler informanter som uppfattade de undersökta dragen korrekt, än det var som förstod orden. Detta tyder på att det är mer än just de undersökta dragen som påverkar informanternas uppfattning och förståelse av orden. Antalet testade ord för varje drag är dock för lågt för att säga något om hur de undersökta försvagningar och assimilationer påverkar svenskars uppfattning generellt.

This is a qualitative study about the usage of phonetics in the classroom.  The study is based on interviews with two English teachers and two future English teachers. The study also researches a website where teaching material are shared by teachers.   Firstly, the study wants to know what researchers think about phonetics in language teaching as well as in language learning. Secondly, the study researches what teachers think about phonetics and their opinions regarding the use of it in the classroom as well as their knowledge about the subject. Thirdly, the study investigates what future teachers of English said regarding the use of phonetics and if they felt prepared to use it in the classroom.   The study shows that researchers think highly of the use of phonetics in language learning. However, it is not used by the interviewees when teaching language because they find it redundant. Furthermore, the future teachers in this study said that they felt unprepared to use phonetics in the classroom.

<p>While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities.</p> / <p>Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.</p>

While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities. / Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.

The present study aims to investigate the phonological development of typically developing monolingual Swedish speaking children aged three to four years. The result could be used in the standardization of a new phonological test material for clinical speech and language pathology assessments. One-hundred and thirty four children aged three and four years (73 girls and 61 boys) were assessed with the new material. The children were tested in kindergartens in three communities in southeastern Sweden. Their assessments were audio recorded, transcribed phonetically and analyzed with Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage of Words Correct (PWC). An analysis of speech error patterns of substitutions of phonemes, reduction of consonant clusters and word structural deviations was conducted. The data recorded from the children were divided and analyzed in four semi-annual intervals and two annual intervals. The result shows a clear developmental trend with children in the older age group having a higher PPC and PWC than the younger children. Significant differences were found between the groups in annual intervals. Significant differences could only be demonstrated between the youngest age group and the other groups at semi-annual intervals. No significant gender differences were observed. Most of the errors of individual phonemes and consonant clusters among children in all age groups were distortions rather than substitutions, but the younger children simplified consonant clusters more often.

Föreliggande studie syftar till att undersöka fonologisk förmåga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedömningsmaterialet Linköpingsundersökningen (LINUS) för svenska barn i åldersgruppen 4–5 år. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medelålder 54 månader). Barnen rekryterades på förskolor i områden som låg nära det socioekonomiska medelvärdet för riket. I studien bedömdes vilka fonem och konsonantförbindelser som fanns etablerade hos barnen. Percentage Phonemes Correct (PPC) och Percentage Words Correct (PWC) beräknades och förekomst av strukturavvikelser analyserades. Barnen delades upp i två halvårsgrupper (4;0–4;6 och 4;6–5;0). Vid jämförelse mellan de två grupperna visades att de fonem och konsonantförbindelser som etablerats var mycket lika. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan halvårsgrupperna gällande PPC och PWC, där den äldre halvårsgruppen hade en större andel korrekta fonem (p=0,02) samt ord (p=0,02). Den yngre halvårsgruppen hade en större förekomst av interdentalisering (s→θ) (p=0,03) och palatalisering av /s/ (s→ɕ) (p=0,003). Skillnaden mellan halvårsgrupperna var statistiskt signifikant. Materialet kan användas av svenska logopeder för bedömning av barns fonologi. / The study objective was to investigate phonological ability in children aged 4–5 years and to assemble reference data for the short version of the Swedish phonological assessment material, Linköpingsundersökningen (LINUS). In total, 70 children participated in the study, 43 girls and 27 boys (average age 54 months). The children were recruited at preschools in areas that were socioeconomically close to the national average. An assessment was made of the children’s phonology using the short version of the new phonological material. Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage Words Correct (PWC) were calculated and word structure deviations were analyzed. The children were divided into two half-year groups (4;0–4;6 and 4;6–5;0). When comparing the results of the two age groups similarities regarding acquired phonemes and consonant clusters were found. Significant differences in PPC (p=0,02) and PWC (p=0,02) were found between the two half-year groups where the older group had a higher proportion of correct phonemes (94,2 %) and words (76,1 %). Interdentalization (s→θ) (p =0,03), and palatalization of /s/ (s→ɕ) (p =0,003) were more present in the younger age group and there was a significant difference between the two half-year groups. This material can be used by Speech-Language Pathologists in Sweden for phonological screening.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare. Analysen bestod av Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant. Vidare bedömdes vilka fonem som var etablerade hos barnen. Kriteriet för etablering av fonem sattes till &gt; 90 % korrekt producerat fonem hos &gt; 90 % av barnen. Tolv av svenskans 18 konsonantfonem var etablerade hos svensktalande treåringar med typisk språkutveckling. De fonem som vållade mest svårigheter var /ɧ/, /r/, /ʈ/ och /ɕ/. Genomsnittlig PWC var 61,3 % och genomsnittlig PPC var 88,7 %.  Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan könen eller halvårsgrupperna gällande PWC och PPC. Förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant hittades. Den mest förekommande avvikelsen var substitution medan den minst förekommande var reduplikation. / The present study aimed to examine the phonology of typically developed Swedish-speaking children between 3 and 4 years of age. Sixty-nine children; 33 boys and 36 girls were assessed with the short version of a new phonological assessment material called LINUS. The tests were conducted in areas located in three municipalities in southeastern Sweden, where socioeconomic status was close to the national average. Audio-recordings of the assessments were transcribed and analyzed by the authors. The analysis consisted of Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), the presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants. Further identification was made of the phonemes that were established. The criterion for the establishment of phonemes was set to &gt; 90 % correct produced phonemes in &gt; 90 % of the children. Twelve of the 18 Swedish consonant phonemes were established by Swedish-speaking three year olds with typical language development. The phonemes which caused most trouble were /ɧ/, /r/, /ʈ/ and /ɕ/. Average PWC was 61.3 % and average PPC was 88.7 %. No significant differences were found between gender or the two age groups regarding PWC and PPC. Presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants were found. The most common deviation was found to be substitution and the least occurring deviation was reduplication.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0–4:11 och 17 barn i åldern 7:0–8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri. Resultatet av DYMTA ska sambedömmas med anamnes, hörsel, språkförmåga, fonologi, artikulation, samt oral struktur och funktion. DYMTA är ett verktyg vid bedömning av barnet när logopeden misstänker att någon motorisk komponent påverkar barnets talförmåga. Bakgrundsfaktorerna kön, hereditet, flerspråkighet undersöks om de har en inverkan på prestationen på DYMTA. Vidare undersöks det i studien om det finns ett samband mellan testresultat på DYMTA och övriga test i testbatteriet. Slutligen undersöks talmotoriska utvecklingstrender mellan åldersgrupperna 4:0–4:11 och 7:0–8:11. Inget signifikant samband avseende kön, hereditet, flerspråkighet framkom avseende prestation på DYMTA. Resultatet visade på ett starkt samband mellan fonologisk förmåga, artikulationsförmåga, grammatisk produktionsförmåga och prestation på DYMTA. Utvecklingstrender fanns och åldersgruppen 4:0–4:11 påvisade en större variabilitet i sin talmotorik och hade därför en större resultatspridning inom sin grupp än vad gruppen 7:0–8:11 hade. Resultatet visar även att det är märkbart att åldersgruppen 4:0–4:11 ännu inte har etablerat samtliga fonem. Åldersgruppen 7:0–8:11 har etablerat alla fonem men gruppen har ännu inte utvecklat en fullt vuxenlik talmotorik. Studien bidrar till med utökad kunskap om barns talmotoriska förmåga i de utvalda åldersgrupperna. / DYMTA is a newly developed test for differential diagnostics of the speech disorder childhood apraxia of speech (CAS). Childhood apraxia of speech is a speech sound disorder involving deficits in planning and/or programming speech movements.  This study contributes to the data collection of children with normal speech and language abilities. The aim is to create a reference sample for DYMTA. 16 children in the ages 4:0–4:11 and 17 children in the ages 7:0–8:11 were included in this study. The children were assessed with DYMTA along with several other relevant tests regarding their speech, language and oral motor skills. The test results of DYMTA should be interpreted along with anamnestic data, hearing, language, phonology, articulation and oral structure and function. DYMTA is an assessment tool when the clinician suspects a motor speech disorder. Apart from collecting reference data this study also examines if factors regarding abilities in language, articulation, oral motor control and heredity and bilingualism have an impact on the result of DYMTA. This study describes the development of motor speech skills in the selected age groups. The results in this study show a significant correlation between phonology, articulation, expressive grammar and DYMTA. No statistical significance was found regarding gender, heredity and bilingualism. Developmental motor speech trends were found. The age group 4:0-4:11 displayed a greater variability in motor speech skills than the age group 7:0–8:11 and did not show a fully developed phonology. The group 7:0–8:11 had not yet established an adult like motor speech ability. This study contributes to research in motor speech ability of the selected age groups.

Syfte: Studien inriktar sig på hur förskollärare använder högläsning av böcker som verktygför barns språkutveckling och syftet med studien är att fånga förskollärares förhållningssätt och resonemang till böcker. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där observation av förskollärare med intervju som komplement tillämpades, för att inhämta dataunderlag till undersökningen. Resultat: Resultatet redovisar hur pedagogers tankar och förhållningssätt kring användandet av böcker i verksamheten ser ut, samt deras olika lässtrategier för barn.  När pedagogerna resonerade om högläsning för barn, uttrycktes varför vissa böcker och lässtrategier var merrelevanta än andra för den egna individen.