Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan vetenskaplig forskning av läsinlärning i det kinesiska språket bland barn i Kina i skolans första år, med nationella officiella direktiv som berättar vad läsinlärningen ska innehålla och på vilket sätt den ska utföras. En god korrelation kan tolkas som att direktiven för den nuvarande undervisningen är modern och uppdaterad och ligger i linje med modern forskning. För att genomföra undersökningen sammanfattas först ett stort antal vetenskapliga artiklar vilka redogör för faktorer som är viktiga för läsinlärningen. Därefter studeras den kinesiska nationella läroplanen samt två olika läroböcker för grundskolans första år, vilka tillsammans representerar nationella direktiv. Många av de centrala faktorerna som finns enligt forskningen finns även med i de nationella direktiven. Studien visar dock att korrelationen är olika god beroende på vilken synvinkel man använder och vilken faktor som studeras.

Varje dag använder vi människor vårt språk, i former som är både auditiva och visuella. Många av dessa situationer och scenarion som uppstår i dagens samhälle kan försämra dessa förhållanden av språket och vår förståelse för det. I följande studie undersöks en frågeställning som angriper uppfattat talspråk i försämrade förhållande i form av noise vocoding (NV) vilket är en form av ljudkodning och huruvida dessa påverkas av semantik, fonologi och modersmål. Stödet från semantik i studien representeras med meningar som antingen har hög eller låg koherens medan stödet från fonologin kommer från koppling mellan visuell och auditiv form. Studien består av 13 barn i åldern 10–13 år och ämnar undersöka om stöd av fonologi och semantik kan påverka en människas förståelse av språk riktat mot barn i årskurs 4 och 6 med svenska eller annat modersmål. Dataanalysen av statistiken görs med en three way ANOVA. Studiens resultat indikerade på att deltagarna återgav fler korrekta ord från meningar med hög koherens än med låg koherens vilket innebär en positiv påverkan av det semantiska stödet. Deltagarna visade även på en förbättring som innebär att det fonologiska stödet fungerade. Slutligen visades de deltagarna med svenskt modersmål ha större hjälp av det fonologiska och semantiska stödet än de deltagarna med annat modersmål.

This thesis examines the presentation of palatalisation in four descriptions of Russian phonetics from the 19th century. It presents the modern phonetic and phonological view on palatalisation in Russian, with which the view presented in the examined 19th century works is compared. The thesis comes to the conclusion that the examined works provide a relatively modern phonetic description of palatalisation in Russian and, through their inability to properly analyse the role of palatalisation in the sound system, demonstrate the need for phonology as a study. / Эта работа рассматривает презентацию палатализации в четырёх описаниях русской фонетики с XIX века. Она представляет современный фонетический и фонологический взгляд на палатализацию в русском языке, с чем сравнивается взгляд, представленный в рассмотренных работах XIX века. Автор работы приходит к выводу, что рассмотренные работы предлагают сравнительно современное фонетическое описание палатализации в русском языке, и что они своей неспособностью должным образом анализировать роль палатализации в звуковой системе демонстрируют потребность фонологии как науки.

Syftet med studien är att undersöka om det finns lämpliga stödåtgärder att införa i svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i årskurs F-3. Vi vill få en fördjupad kunskap om vilka sorts tidiga tecken det finns på att en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka svårigheter som är förknippade med funktionsnedsättningen. För att uppnå ett resultat valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av personliga intervjuer med lärare, specialpedagoger samt individer med dyslexi. Den teori som ligger till grund för studien utgår ifrån ett språk- och kunskapsutvecklande synsätt. Teorin har rötter i uppbyggnaden av språksystemet. I resultatet framkom det att lärarna saknar kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter/dyslexi innebär. Detta skapar en problematik eftersom de direkt behöver lämna över arbetet till en specialpedagog. Resultatet pekar också på att strukturen i undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och intensivläsning är lämpliga och förebyggande stödåtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Den slutsats vi drar är att det saknas övergripande och fördjupad kunskap om vilka svårigheter läs- och skrivsvårigheter/dyslexi medför och hur pedagogerna ska hantera detta i undervisningen. Utifrån de fyra intervjupersonerna framkom det liknande förslag på stödåtgärder. Intensivläsningen var den stödåtgärd som var mest påtalad bland intervjupersonerna. Med hjälp av teorin kunde vi dra slutsatsen att intensivläsning kan utvecklas och varieras med hjälp av genrepedagogiken.

Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. - Konfucius Denna studien har sin grund i att befästa sitt trumspel genom att använda rösten, som i denna forskningen definieras med; att numeriskt räkna pulsslag och underdelningar samt onomatopoetiskt1 ljuda trummor med munnen. I undersökningen visualiseras trumspelet mentalt utan trumset-, eller parallellt med trumset - för att förena det mentala med det fysiska. Med hjälp arv loggbokföring och inspelning undersöks huruvida de olika definitionerna av röstens användning fungerar på mig själv samt informanter. I resultatkapitlet visar det sig att jag och mina informanter har blivit bättre på att spela trummor genom att internalisera trumspelet - med hjälp av rösten. / This study has its basis in consolidating drumming by using the voice, which in this research is defined; to numerically count pulse beats and subdivisions as well as onomatopoetically sound like drums using your voice. In the study, the drumming is visualized mentally without the drum set - or in parallel with the drum set - to combine the mental with the physical. Using journals and recording, I examine whether the different definitions of the use of voice work on myself and students, to see if we get better at playing drums by internalizing the drumming - using the voice.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares attityder till användandet av sånger och ramsor i engelskundervisning för elevers språkutveckling. Förhoppningarna är att bidra till en mer effektiv engelskundervisning för elever i årskurs 1–3 samt uppmuntra lärare att använda sånger och ramsor som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Utifrån en fenomenografisk metodansats utfördes lärarintervjuer med fem lärare. Utfallsrummet efter den fenomenografiska analysen visade att samtliga lärare var överens om sånger och ramsors pedagogiska värde, men att deras användning av sånger och ramsor berodde på deras personliga preferenser och inställningar, samt deras tidigare erfarenheter. En annan orsak var i vilken mån lärarna arbetade ämnesöverskridande, där sådant arbete inkluderade användandet av sånger och ramsor också utanför engelskundervisningen. / The purpose with this study is to find out teachers' attitudes towards the use of songs and rhymes in English teaching for students' language development. The hopes are to contribute to more effective English teaching for students in grades 1–3 and to encourage teachers to use songs and rhymes as a pedagogical tool in teaching. Based on a phenomenographic methodological approach, teacher interviews were conducted with five teachers. The outcome room after the phenomenographic analysis showed that all teachers agreed on the pedagogical value of songs and rhymes, but that their use of songs and rhymes depended on their personal preferences and attitudes, as well as their previous experiences. Another reason was the extent to which the teachers worked across subjects, where such work included the use of songs and rhymes also outside of English teaching.

The present project is a first step towards a new Swedish assessment tool to examine phonological ability in preschool-aged children. The work consisted of developing a word list with words that was considered to reveal a child’s phonological ability and to try out the word list on pre-school children. The reason was to make sure that the words existed in the vocabulary of the children in the chosen ages. A word list consisting of 109 words, which convey relevant phonological information, was created. Every phoneme in the Swedish language is represented at least twice in initial, medial and final word position. The majority of the consonant clusters, which are allowed in the Swedish language, are included. Also words consisting of three or more syllables, words consisting of an initial unstressed syllable and both of the tonal word accents used in the Swedish language, are included in the wordlist. The 85 children who participated in the present study was 3;0-5;11 years old and their task was to name the pictures of the material. The children were divided into six half-yearly intervals. The result showed that the children’s ability to name the pictures was improved with increased age. The children in the youngest interval (3;0-3;5) named a mean of 92 pictures correctly, while children in the oldest interval (5;6-5;11) named a mean of 107 picture. The authors decided that words which were produced by at least 80% of the children in an interval were judged to be appropriate for the current age. Consequently, 79 of the 109 words were judged to be appropriate for children in interval 1. Among these 79 words, there are words which represent the majority of the phonological aspects that a phonological assessment tool should comprise. / Föreliggande uppsatsarbete utgör ett första steg i utformandet av ett nytt svenskt bedömningsmaterial för fonologisk förmåga hos barn i förskoleåldern. Arbetet bestod av att välja ut ord som kan anses ringa in ett barns fonologiska förmåga samt att testa dessa på barn i förskoleåldern, för att säkerställa att orden finns i det aktiva ordförrådet hos barn i aktuella åldrar. En ordlista bestående av 109 ord, som bär på relevant fonologisk information, skapades. Samtliga svenska fonem finns representerade minst två gånger i initial, medial och final ordposition. Dessutom ingår majoriteten av konsonantförbindelser, som är tillåtna enligt svensk fonotax, i de utvalda orden. Även ord med tre eller fler stavelser, ord innehållande pretonisk stavelse samt svenska språkets båda tonaccenter är representerade. Orden illustrerades med bilder från Boardmaker. De 85 barnen som deltog i studien var 3;0-5;11år och fick benämna samtliga bilder i materialet. Barnen delades in i sex halvårsintervall. Resultaten visade att barnens förmåga att benämna bilderna förbättrades med stigande ålder. Medelvärdet för antalet korrekt benämnda bilder för barnen i det yngsta åldersintervallet (3;0-3;5 år) var 92, medan motsvarade siffra för de äldsta barnen (5;6-5;11år) var 107. Författarna beslutade att ord som minst 80% av barnen i ett åldersintervall producerade, kunde anses som användbara i ett test för barn i den aktuella åldern. Därmed ansågs 79 av de 109 orden som användbara från och med åldersintervall 1. Bland de 79 orden finns ord som representerar majoriteten av de fonologiska aspekter som ett fonologiskt bedömningsmaterial bör förmedla.

The aim of the study is to expand the understanding what prosody looks like for primary school children with reading difficulties. In doing so, the study investigates the relationships in prosody between  children with high skilled reading and low skilled reading. The study uses spectograms to measure the prosodic characteristics in 7- to  9-year old children. Reading comprehension and word decoding were assessed. The investigation reveales that children with reading difficulties produce more intrasentential pauses, and their reading is characterized by flat intonation patterns. The prosodic patterns suggests that the pupils do not percieve the grammatical information encoded in the test sentences. The study provides evidence that reading prosody seems to be related to reading comprehension. This finding is also supported in previous research.

Deafness has been associated with poor abilities to deal with digits in the context of arithmetic and memory, and language modality-specific differences in the phonological similarity of digits have been shown to influence short-term memory (STM). Therefore, the overall aim of the present thesis was to find out whether language modality-specific differences in phonological processing between sign and speech can explain why deaf signers perform at lower levels than hearing peers when dealing with digits. To explore this aim, the role of phonological processing in digit-based arithmetic and memory tasks was investigated, using both behavioural and neuroimaging methods, in adult deaf signers and hearing non-signers, carefully matched on age, sex, education and non-verbal intelligence. To make task demands as equal as possible for both groups, and to control for material effects, arithmetic, phonological processing, STM and working memory (WM) were all assessed using the same presentation and response mode for both groups. The results suggested that in digit-based STM, phonological similarity of manual numerals causes deaf signers to perform more poorly than hearing non-signers. However, for  digit-based WM there was no difference between the groups, possibly due to differences in allocation of resources during WM. This indicates that similar WM for the two groups can be generalized from lexical items to digits. Further, we found that in the present work deaf signers performed better than expected and on a par with hearing peers on all arithmetic tasks, except for multiplication, possibly because the groups studied here were very carefully matched. However, the neural networks recruited for arithmetic and phonology differed between groups. During multiplication tasks, deaf signers showed an increased  reliance on cortex of the right parietal lobe complemented by the left inferior frontal gyrus. In contrast, hearing non-signers relied on cortex of the left frontal and parietal lobes during multiplication. This suggests that while hearing non-signers recruit phonology-dependent arithmetic fact retrieval processes for multiplication, deaf signers recruit non-verbal magnitude manipulation processes. For phonology, the hearing non-signers engaged left lateralized frontal and parietal areas within the classical perisylvian language network. In deaf signers, however, phonological processing was limited to cortex of the left occipital lobe, suggesting that sign-based phonological processing does not necessarily activate the classical language network. In conclusion, the findings of the present thesis suggest that language modality-specific differences between sign and speech in different ways can explain why deaf signers perform at lower levels than hearing non-signers on tasks that include dealing with digits. / Dövhet har kopplats till bristande förmåga att hantera siffror inom områdena aritmetik och minne. Särskilt har språkmodalitetsspecifika skillnader i fonologisk likhet för siffror visat sig påverka korttidsminnet. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var därför att undersöka om språkmodalitetsspecifika skillnader i fonologisk bearbetning mellan teckenoch talspråk kan förklara varför döva presterar sämre än hörande på sifferuppgifter. För att utforska det området undersöktes fonologisk bearbetning i sifferbaserade minnesuppgifter och aritmetik med hjälp av både beteendevetenskapliga metoder och hjärnavbildning hos grupper av teckenspråkiga döva och talspråkiga hörande som matchats noggrant på ålder, kön, utbildning och icke-verbal intelligens. För att testförhållandena skulle bli så likartade som möjligt för de båda grupperna, och för att förebygga materialeffekter, användes samma presentations- och svarssätt för båda grupperna. Resultaten visade att vid sifferbaserat korttidsminne påverkas de dövas prestation av de tecknade siffrornas fonologiska likhet. Däremot fanns det ingen skillnad mellan grupperna gällande sifferbaserat arbetsminne, vilket kan bero på att de båda grupperna fördelar sina kognitiva resurser på olika sätt. Dessutom fann vi att den grupp teckenspråkiga döva som deltog i studien presterade bättre på aritmetik än vad tidigare forskning visat och de skiljde sig bara från hörande på multiplikationsuppgifter, vilket kan bero på att grupperna var så noggrant matchade. Däremot fanns det skillnader mellan grupperna i vilka neurobiologiska nätverk som aktiverades vid aritmetik och fonologi. Vid multiplikationsuppgifter aktiverades cortex i höger parietallob och vänster frontallob för de teckenspråkiga döva, medan cortex i vänster frontal- och parietallob aktiverades för de talspråkiga hörande. Detta indikerar att de talspråkiga hörande förlitar sig på fonologiberoende minnesstrategier medan de teckenspråkiga döva förlitar sig på ickeverbal magnitudmanipulering och artikulatoriska processer. Under den fonologiska uppgiften aktiverade de talspråkiga hörande vänsterlateraliserade frontala och parietala områden inom det klassiska språknätverket. För de teckenspråkiga döva var fonologibearbetningen begränsad till cortex i vänster occipitallob, vilket tyder på att teckenspråksbaserad fonologi inte behöver aktivera det klassiska språknätverket. Sammanfattningsvis visar fynden i den här avhandlingen att språkmodalitetsspecifika skillnader mellan tecken- och talspråk på olika sätt kan förklara varför döva presterar sämre än hörande på vissa sifferbaserade uppgifter.

The aim of this study was to describe the phonological development of Finnish children and to compare phonological development between monolingual Finnish speaking children in Finland and monolingual Swedish speaking children living in Sweden. Twenty Finnish children between 3;1 and 4;10 years old participated in the study. The test used for the Finnish children was a newly established Finnish phonology test, based on the same principles as the Swedish phonology test LINUS. Earlier collected data of Swedish children matching the Finnish participants were used for the comparison between language groups. Comparable words and phonological structures were selected for the comparison. The comparison was made with the measures Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) and Percentage Consonants Correct (PCC). The Finnish children performed well regarding most structures but many of them did not yet master the phonemes /s/, /r/, /d/, word initial consonant clusters and word medial heterosyllabic clusters with /r/. Similar results have been found in earlier studies. No significant differences were found between the two language groups except regarding the phoneme /d/ and consonant cluster /tr/, where the Swedish children performed significantly better. These differences might be explained by the differences between the two languages. For instance, the phoneme /d/ and word initial consonant clusters are more common in the Swedish language than in the Finnish language. Due to the small number of participants, the results cannot be generalized. The huge differences between the two languages, make comparisons complicated and are discussed. / Denna studie hade som syfte att beskriva finsktalande barns fonologiska utveckling samt göra jämförelser i fonologisk språkutveckling mellan enspråkigt finsktalande barn i Finland och enspråkigt svensktalande barn i Sverige. I studien deltog 20 finsktalande barn i åldern 3;1 - 4;10 år, varav 9 var flickor och 11 var pojkar. För testning av finsktalande barn användes ett nyskapat finskt testmaterial som motsvarar det svenska LINUS-testet. Data från svenska barn, som matchade de finska barnen avseende ålder och kön, hämtades från ett redan insamlat svenskt material. Jämförbara strukturer och ord valdes ut för att kunna jämföra språkutvecklingen mellan grupperna. Som jämförande mått användes Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) och Percentage Consonants Correct (PCC). Finsktalande barn presterade överlag väl i de fonologiska mätningarna men uppvisade fortfarande svårigheter med fonemen /s/, /r/, /d/, ordinitiala konsonantkluster samt ordmediala konsonantmöten som involverar /r/. Resultatet stämmer överens med tidigare studier. I jämförelsen mellan de finska och svenska barnen framkom inga signifikanta skillnader förutom avseende ordinitialt /d/ och konsonantklustret /tr/, där de svensktalande barnen presterade signifikant bättre. Dessa skillnader kan eventuellt förklaras av olikheter mellan språken, exempelvis förekommer både fonemet /d/ och ordinitiala konsonantkluster mer sällan i finskan. På grund av lågt deltagarantal går resultatet inte att generalisera. Även de stora skillnaderna mellan språken försvårade en tillförlitlig jämförelse i språkutveckling mellan finsk- och svensktalande barn, något som diskuteras i arbetet.