AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar endast 23% respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.

Problem: Personal på förskolor kan uppleva osäkerhet och okunskap då det gäller att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Syftet: Enkätundersökningens syfte var att ta reda på hur förskolor i Sverige idag arbetar med att identifiera de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Teori: Studiens teoretiska ram var det sociokulturella perspektivet. Detta betonar samspelet och kommunikationen i det sociala sammanhanget.  Metod: Information samlandes in genom en webbaserad enkätundersökning där förskolepersonal på förskolor på nationell nivå anonymt fick svara på åtta frågor samt gavs möjlighet att delge personliga åsikter i löpande text. Resultatet av frågorna samlandes in och sammanställdes som ett cirkeldiagram. De personliga åsikterna återgavs som bifogad text.  Resultat: Enkätundersökningens svar visar att förskolepersonal i Sverige till 93 procent inte använder någon form av skanning/screening för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. 81 procent svarade att de inte använder något annat sätt för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. Dock uppger respondenterna ett flertal skanning/screening likande arbetssätt som de använder i sin verksamhet.  Slutsatsen: Arbete utförs på förskolorna för att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi med skanning/screening likande arbetssätt, dock inte i strukturerad form. Därmed blir resultatet av deras arbete osystematiskt och möjligheten att jämföra individers kompetenser över tid uteblir.

Many students struggle with their reading development and according to the curriculum, the school has a responsibility to find methods that support and develop all students learning. Morphological awareness and how it contributes to reading development has got more attention in research lately. However, not so many studies have explored the role of morphology when learning to read in a Swedish context. Hence, the purpose of this study is to investigate the relationship between morphological awareness and word reading ability in a group of students in grade 2 and 4, and to investigate what distinguishes students with weak and typical word reading regarding morphological awareness, letter knowledge and phonological processing skills. Pearson’s product moment correlation and an independent t-test were used to answer the research questions. The results showed that there was a significant correlation between morphological awareness and word-reading ability, especially with orthographic sight-word reading. The results also showed a significant difference between students with weak and typical word reading skills in grade 2, in terms of phonological awareness, RAN and morphological awareness. The study can give special education teachers some more knowledge of the importance of morphology for word reading ability and the advantage of allowing morphology to take a larger part in reading instruction in primary school.

Syftet med interventionen var att undersöka om 20 undervisningstillfällen inom rotmorfem kunde öka elevers kunskaper inom stavning i årskurs 4. Det didaktiska genomförandet utfördes på två olika landsbygdsskolor och kommuner där 60 elever deltog. Olika teoretiska utgångspunkter präglade studiens utformande. Uppgifterna hämtades från boken Rotfrukt som handlade om rotmorfem, ord. Lektionerna började alltid med en kort genomgång och repetition. Därefter arbetade eleverna i par- eller olika gruppkonstellationer för att senare ha en gemensam genomgång av uppgifterna i helklass. Vår pedagogiska roll var en kombination av undervisare och handledare. Intresset var att se om interventionen kunde höja elevernas stavningsförmåga på kort sikt det vill säga sex veckor, men även om effekten var långvarig efter 3 månader. På båda skolorna fanns en experiment- samt en jämförelsegrupp. Mätningen av lektionernas effekt gjordes med hjälp av pre- och posttester. På den kortsiktiga mätningen användes diktamensprovet Rotmorfem ur boken Rotfrukt. Till den långsiktiga mätningen användes testet Rättstavning 1 från Diagnostiska Läs- och skrivproven (DLS) för årskurs 4-6. Studiens resultat visade att den kortsiktiga mätningen från diktamensprovet Rotfrukt gav en stor effektstorlek medan den longitudinella mätningen från DLS Rättstavning 1 låg under gränsen för en liten effektstorlek hos experimentgruppen.

Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele & Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.

I den finska skolan används sedan 2011 trestegsstödet, som är en lagstadgad kompensatorisk stödmodell på tre nivåer. Trestegs Stödets huvudsakliga syfte är att erbjuda tidiga specialpedagogiska stödinsatser och att främja ett inkluderande förhållningssätt. Den finska skolans väg mot ett inkluderande utbildningssystem ska leda till att lärare genom differentierad undervisning ska kunna möta elevers olika behov i vanliga klassrum. Syftet med denna studie är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på en svenskspråkig skola i Finland undersöka erfarenheter och uppfattningar av trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell. Med tanke på Finlands framgångsrika PISA-resultat i läskunnighet är syftet även att undersöka hur man arbetar med elevers läsutveckling i de tidiga skolåren. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, observationer och fältanteckningar. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts och dataanalysen baseras på ett tematiskt analytiskt tillvägagångssätt i enlighet med de sex faserna i en tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna är positiva till trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell eftersom den möjliggör tidig identifiering av barn i behov av stöd och att specialpedagogiska stödinsatser sätts in i ett tidigt skede. En nackdel med trestegsstödet är enligt informanterna den ökade arbetsbörda som dokumentationskraven kring trestegsstödet medför. Vidare visar resultatet att differentiering av undervisning är en komplex uppgift och att den oftast sker då olika situationer uppstår i klassrummet. Det framkommer även i resultatet att inkluderande undervisning ställer krav på yrkesövergripande samarbete och att det behöver finnas organisatoriska strukturer för samverkan och samarbete. Vad gäller läsutvecklande insatser så lägger skolan stor vikt vid daglig läsning och att den fysiska och den sociala miljön ska samspela för att stimulera eleverna till läsning samt att vuxna har en betydelsefull roll för elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren

I skolans tidiga år är läsning ett av de mest centrala i undervisningen. Särskilt har läsundervisningen en betydande roll för elevers läsinlärning och läsutveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera samt sammanställa vad som kännetecknar forskning om läsutvecklande undervisning för elever i årskurs F-3. Kunskapsöversikten utgörs av en systematisk litteratursökning där sökningen skett i två olika databaser, ERIC och Swepub samt söktjänsten Primo. I kunskapsöversikten redogörs metodansatsen grundligt följt av en presentation av samtliga studier som fick ligga till grund för arbetet. Kunskapsöversikten belyser olika metoder och interventioner som har använts för att främja läsfärdigheter.   Resultatet som framkommer indikerar att det finns faktorer som forskningen anser som framgångsrika för elevers tidiga läsinlärning. Å ena sidan visar forskningen att tidig fonologisk träning har en betydande effekt på hur eleverna utvecklar sin avkodningsförmåga. Å andra sidan lyfts att insatser och bedömningsverktyg för att identifiera läsbehov hos elever är främjande för en läsutvecklande undervisning. Detta visades särskilt framgångsrikt för elever som befinner sig i riskzonen.  Vidare genomförs en fördjupad analys av de aspekter som återkommande lyfts som särskilt viktiga i en läsutvecklande undervisning. I den fördjupade analysen beskrivs fonologisk medvetenhet som en central aspekt och dess effekt för läsutveckling hos elever i årskurs F-3. Den andra aspekten som analyseras är bedömningsverktyg och träningsprogram och dess effekt på läsutvecklande undervisning.

SAMMANFATTNING Hos personer med förvärvad hjärnskada kan språkliga svårigheter ibland vara svåra att upptäcka. Tester som består av repetitionsuppgifter av riktiga ord och nonsensord kan bidra till att upptäcka språkliga svårigheter som beror på brister i fonologisk förmåga. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur vuxna personer utan språkliga eller kognitiva nedsättningar presterar på två test av repetitionsförmåga och undersöka om det fanns skillnader mellan olika åldersgrupper, mellan kvinnor och män och mellan personer med olika utbildningslängd. Förhoppningen är att resultaten ska kunna ligga till grund för normering. Sextiosju personer mellan 20 och 81 år deltog i studien. Av dessa var 26 män och 41 kvinnor med utbildningslängd mellan 9 och 28 år. Data var ej normalfördelad och analyserades därför med icke-parametrisk metod. Resultaten tyder på att kvinnor generellt presterar bättre än män på de aktuella testerna, äldre presterar något sämre samt att utbildningslängden inte har någon effekt på resultaten. / ABSTRACT In people with acquired brain damage, language difficulties can sometimes be difficult to detect. Tests consisting of repetition tasks of real words and nonwords can help to detect language difficulties due to deficits in phonological ability. The aim was to investigate how adults without language or cognitive impairments perform on two tests of repetition ability and to examine whether there were differences between different age groups, between women and men and between people with different lengths of education. The hope is that the results can contribute to development of norms for adults. Sixtyseven people between the ages of 20 and 81 participated in the study. Of these, 26 were men and 41 women with a length of education between 9 and 28 years. The data was not normally distributed and was therefore analyzed with non-parametric methods. The results indicate that women generally perform better than men on the relevant tests, older people perform worse and that the lengths of education is unrelated to the results.