Cette étude comparée, à la fois transdisciplinaire et transnationale, permet d’esquisser un portrait de « l’expert psychiatre » européen, mais aussi de mieux comprendre son rôle et les enjeux de sa mission, à chaque stade de la procédure judiciaire (de la phase d’instruction jusqu’au procès, de la réception de la mission à la rédaction du rapport). L’immersion dans l’univers de travail de l’expert psychiatre (observation d’examen, de rapports, entretiens), dans le quotidien de la Justice (entretiens, observations d’audiences, de dossiers judiciaires), offre une analyse dynamique permettant de saisir au plus près les enjeux liés au rôle de l’expert psychiatre dans le processus pénal et judiciaire autour des affaires de crimes sexuels. Cette porte d’entrée confronte la rigueur juridique des textes qui régulent la procédure pénale à leurs mises en contexte dans la pratique judiciaire. Elle interroge la transformation de la place de l’expert psychiatre dans les politiques pénales, sous l’effet des mutations conceptuelles qui ont affecté l’appréhension de la délinquance sexuelle et du risque de récidive. De la scène judiciaire à l’action publique, émerge une nouvelle figure de l’expert psychiatre sur la scène européenne. / This comparative study, both transnational and transdisciplinary, allows to sketch out a portrait of “the European forensic psychiatrist”. Observation of the dynamics in the construction of expertise provides a good understanding of the forensic psychiatrist’s role and of the issues involved in his mission at each stage of the procedure (from investigation to trial, from assignment of a case to the drafting of the forensic report). Immersion in the working routine of forensic psychiatrists (observing forensic examinations, reading reports, interviews) as well as in the daily routine of the justice system (observing hearings, reading criminal records, interviews), allows a dynamic analysis furthering knowledge on the role of the forensic psychiatrist in the criminal proceedings dealing with sexual offences. This approach confronts the rigor of criminal law ruling the criminal process with the practical realities of its enforcement. This research examines the transformation of the role of the forensic psychiatrist in public policies, under the effect of the conceptual changes that have affected the perception of sexual crime and the risk of recidivism. From the judicial arena to public policies, a new figure of the forensic psychiatrist emerges in Europe.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård möter ofta patienter med allvarlig psykisk ohälsa och utmaningar i kommunikationen med dem. Framgångsrik kommunikation kan vara svår att uppnå på grund av patienternas svårigheter att uttrycka sina behov och känslor på ett konstruktivt sätt. Sjuksköterskans arbete med att ge patienterna en god, jämlik och säker vård där patientens behov står i centrum innebär att arbeta med en personcentrerad vård baserat på kärnkompetenserna. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i PsycInfo och Cinahl. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av fyra teman, framgångsrikpatientrelation, kommunikation i vården, den lidande patienten, säkerhet begränsningar och tvångsbehandling. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att bättre utbildning och förberedelser av sjuksköterskor kan minska den inre stressen för sjuksköterskorna. Att ha en enad front och en gemensam förförståelse i teamet kan maximera effektiviteten i vårdprocessen. / Background: Nurses working in forensic psychiatric inpatient care often encounter patients with serious mental illness and challenges in communicating with them. Effective communication can be a challenge due to patients' difficulties in expressing their needs and feelings in a constructive way. The nurse`s work in providing patients with good, equal, and safe care where the patients’ needs are at the center means working with personcentered care based on the core competencies. Aim: The aim of the literature review is to compile nurses' experiences of caring for patients in forensic psychiatric inpatient care. Method: A literature review with a qualitative approach. The searches of the articles were conducted in PsycInfo and CINAHL. The study was based on 12 scientific articles. Results: Four themes emerged from the results, successful patient relationship, communication in care, the suffering patient, safety limitations and coercive treatment. Conclusion: The results of the literature study show that better education and preparation of nurses can reduce the internal stress for nurses. Having a united front and a common understanding in the team can maximize the efficiency of the care process.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk verksamhet är styrd av säkerhetsrestriktioner vilket innebär att det arbetsterapeutiska arbetet begränsas i vilka åtgärder och interventioner som kan tillämpas. Syfte: Studien beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av sitt arbete inom rättspsykiatrin och hur det påverkas av att patienten är frihetsberövad. Metod: En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenhet av arbete inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige. Fem arbetsterapeuter verksamma inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige intervjuades. Resultat: Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i följande kategorier: Säkerheten begränsar interventionsmöjligheter, Destruktiva dagar (att förstå deras vardag), Arbetsterapeutens förlängda arm, Motivation och hopplöshet. Den säkerhetskontrollerade miljön påverkade arbetsterapeuternas arbete i hur bedömningar och interventioner genomförs. Utmanande att träna patienternas aktivitetsförmågor för ett liv i samhället samtidigt som den sitter frihetsberövad. Patienterna har ofta en komplex problematik från en destruktiv miljö och en stor del av arbetet handlar om att motivera patienten från att känna hopplöshet. Vidare visar resultatet på att stor vikt läggs på att motivera patienten i en miljö som är tillrättalagd och som inte ger utrymme till att vara självständig.  Slutsats: Den säkerhetskontrollerade miljö som rättspsykiatri innebär samt den komplexa problematik patienterna som befinner sig inom rättspsykiatri har kan upplevas utmanande för arbetsterapeuter. I synnerhet när det handlar om att möjliggöra för patienten att lära sig leva ett nytt liv än vad patienten hade innan tiden på rättspsykiatri. Utmaningen består i att patienten inte kan ges möjlighet till digitala hjälpmedel och att träna sina förmågor i det samhälle som patienten ska slussas ut till efter vårdtiden. Arbetsterapeuterna värdesätter samarbetet med skötarna på avdelningen eftersom de arbetar nära patienten i deras vardagliga aktiviteter. Utmaningen att träna patienten till självständighet i en säkerhetskontrollerad miljö som medför att ansvar och uppgifter tas ifrån patienten är något det bör forskas vidare på. / Background: Forensic psychiatric activities are governed by safety restrictions, which means that occupational therapy work is limited in which measures and interventions can be applied. Purpose: The study describes occupational therapists' experiences of their work in forensic psychiatry and how it is affected by the patient being deprived of liberty. Method: An qualitative study of occupational therapists' experience of working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden. Five occupational therapists working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden were interviewed.  Result: The data was analyzed based on content analysis and resulted in the following categories: Security limits the possibilities of intervention, Destructive days (to understand their everyday life), Extended arm of the occupational therapist, Motivation and hopelessness. Da safety-controlled environment influenced the work of occupational therapists in how assessments and interventions are carried out. Challenging to train patients' activity skills for a life in society while being detained. Patients often have complex problems from a destructive environment and a large part of the work is about motivating the patient from feeling hopeless.  Furthermore, the results show that great emphasis is placed on motivating the patient in an environment that is corrected and that does not give room to be independent. Conclusion: The safety-controlled environment that forensic psychiatry entails and the complex problems faced by patients who are in forensic psychiatry can be perceived as challenging for occupational therapists. Especially when it comes to enabling the patient to learn to live a new life than the patient had before the time in forensic psychiatry. The challenge is that the patient cannot be given the opportunity for digital aids and to train their abilities in the society to which the patient should be channeled after the hospital stay. The occupational therapists value the cooperation with the nurses in the ward because they work closely with the patient in their everyday activities. The challenge of training the patient to independence in a safety-controlled environment that entails taking responsibility and tasks away from the patient is something that should be further researched.

Bakgrund: Sjuksköterskan som arbetar inom den rättspsykiatriska heldygnsvården befinner sig i en position där utmanande situationer och etiska dilemman uppstår. Detta ställer krav på sjuksköterskans etiska kompetens. I de fall sjuksköterskan är hindrad att arbeta enligt sin etiska kompetens kan etisk stress uppstå. Etisk stress kan påverka sjuksköterskans hållbarhet på ett negativt sätt. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk heldygnsvård värderar sin etiska kompetens, förekomst av etisk stress samt hur detta är kopplat till hållbarhet i yrkeslivet. Metod: En kvantitativ metod användes och ett representativt urval gjordes. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk heldygnsvård tillfrågades om att fylla i en enkät. Insamlade data omvandlades till deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Medelvärdet för nivå av etisk kompetens var 7,8 av 10 och 4,5 av 10 för etisk stress. En högre skattad etisk kompetens och/eller en lägre skattad etisk stress korrelerade med en högre grad av hållbarhet. En låg skattning av etisk kompetens korrelerade med en högre grad av etisk stress. 63,3% av respondenterna ansåg att den rättspsykiatriska vården ställer högre krav på etisk kompetens än något annat vårdområde. Slutsats: Grad av etisk kompetens och etisk stress påverkar sjuksköterskans yrkesmässiga hållbarhet inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. / Background: Nurses in inpatient forensic psychiatry will face challenging situations and ethical dilemmas. These situations require the ability to practice ethical competence. When this ability is somehow inhibited, moral distress can occur. Moral distress may affect the nurse’s sustainability in a negative way. Purpose: The purpose of this study was to examine nurses’ estimation of their ethical competence, occurrence of moral distress and the impact these had on the work sustainability. Method: A quantitative method was chosen for the study, and a representative selection was made. Nurses in inpatient forensic psychiatry was given a survey. Collected data was transformed into descriptive and analytical statistics. Findings: The mean value of rated ethical competence was 7,8 out of 10, the mean value of rated moral distress was 4,5 out of 10. A higher rated ethical competence and/or lower rating of moral distress correlated with a higher sustainability. A lower rating of ethical competence correlated with a higher rate of moral distress. 63.3% of the respondents considered the inpatient forensic psychiatry as the most demanding care-related working field of all regarding ethical competence. Conclusion: The level of ethical competence and moral distress will affect the work sustainability for nurses in inpatient forensic psychiatry.

Tidigare forskning har visat en hög prevalens av personlighetssyndrom hos patienter inom rättspsykiatrisk vård. Diagnostisk stabilitet av personlighetssyndrom har undersökts i kliniska populationer men till vår kännedom ej hos vårddömda patienter. Följande uppsats är en retrospektiv aktmaterialstudie som utgår från tre årskohorter av vårddömda patienter. Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst samt diagnostisk stabilitet av personlighetssyndrom. Att undersöka diagnostisk stabilitet är betydelsefullt då aktuella diagnoser påverkar valet av lämpliga vårdinsatser. Journal- och aktmaterial granskades från RPU och genom det aktuella vårdtillfället för inkluderade patienter (n=65). Personlighetssyndrom var vanligt förekommande i urvalsgruppen, främst inom kluster B, men samsjukligheten var däremot oväntat låg. Den diagnostiska stabiliteten för samtliga personlighetssyndrom var 54.5 %. Begränsningar med studien var framförallt storleken på urvalet. Framtida forskning behöver bland annat fokusera på faktorer som kan påverka graden av diagnostisk stabilitet, såsom ålder och vårdtid. / Previous research has shown a high prevalence of personality syndrome among mentally disordered offenders. Diagnostic stability regarding personality syndromes has been studied in clinical populations but has, to our knowledge, not been examined for patients within forensic psychiatric care. The following study is a retrospective register study based on three cohorts of forensic psychiatric patients. The aim of this thesis was to examine the prevalence and diagnostic stability of personality syndromes. Studying diagnostic stability is important as treatment decisions largely depend on a correct diagnosis and an understanding of the course of the disease. Medical records and case files were reviewed from the forensic psychiatric investigation and throughout the current treatment episode for the included patients (n=65). Personality disorders were common in the group, primarily within cluster B, while commorbidity was unexpectedly low. The diagnostic stability for personality syndromes were 54.5 %. Limitations of the study was primarily the small number of participants. Future research should investigate potential predictors for diagnostic stability such as age and length of treatment.

Psychological assessment ofjuveniles being considered for waiver to adult criminal courts often requires systematic evaluation of dangerousness, maturity-sophistication, and amenability to treatment (ATX). Despite the importance of these constructs to the evaluation of juveniles, little is known about the criteria that constitute these three constructs. This study was designed to assist in clarifying the constructs of dangerousness, maturity-sophistication, and ATX that typically guide juvenile transfers. Generally, prototypicality ratings were aligned with the current literature on dangerousness, sophistication-maturity, and ATX.

No description available.

Die vorliegende Publikationspromotion setzt sich mit dem forensisch-psychiatrischen Werk und Schaffen des ersten abendländischen Lehrstuhlinhabers für Psychiatrie und Begründers der Leipziger Universitätspsychiatrie Johann Christian August Heinroth (1773-1843) zu Beginn des 19. Jahrhunderts auseinander. Die Schwerpunkte dabei sind dessen eigene Gutachtertätigkeit und sein Konzept der Zurechnungsfähigkeit. Anhand ausgewählter Schriften wurde eine textnahe Lektüre durchgeführt, um Heinroth losgelöst von Kontexten und Kategorien direkt verstehen zu können. Es ließ sich rekonstruieren, dass Heinroth durch philosophisches Denken und ganzheitliche Problemlösungsstrategien nicht nur der in seiner Zeit verbreiteten Exkulpationsneigung und der Instrumentalisierung psychischer Erkrankungen entschieden entgegen tritt, sondern auch, wenngleich er dieselben nicht überwindet, dennoch konstruktive Lösungsansätze für forensisch-psychiatrische Debatten findet und damit eine Bereicherung auch für aktuelle neurowissenschaftliche Diskussionen darstellt. Durch die Tiefendarstellung eines Zeitgenossen wird so ein Beitrag zur Vervollständigung der Geschichte der Forensischen Psychiatrie geleistet.

No description available.

Made available in DSpace on 2013-01-07T15:55:00Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) 28.pdf: 2021618 bytes, checksum: 1abe144a89ab2af917ac42b767794e7b (MD5) Previous issue date: 2010 / Esta investigação histórica da teoria e prática psiquiátrica no Brasil pretende analisar os Estados Atípicos de Degeneração, um grupo de categorias diagnósticas sugerido pela Classificação Psiquiátrica da Sociedade Brasileira de Psiquiatria, Neurologia e Medicina-Legal, em 1910. Para realização deste estudo, selecionamos um caso clínico específico do Pavilhão de Observação, instituição que se localizava no complexo do antigo Hospício Nacional de Alienados, responsável pelo ensino de psiquiatria e triagem de pacientes. Este caso versa sobre uma mulher alemã, denominada em nossa pesquisa de Elza, que se envolveu em uma trama de intrigas que culminou em sua internação no Pavilhão de Observação, em junho de 1925, através da polícia e a pedido do marido, sob a alegação de abandono do lar conjugal, adultério e suspeita de loucura. No Pavilhão, Elza foi diagnosticada como portadora de um estado atípico de degeneração, com síndrome paranóide de interpretação e delírio de ciúmes , conseguindo sair de lá através de um habeas corpus. Nosso principal objetivo é analisar as relações entre gênero, prática psiquiátrica e degeneração atípica, através de uma incursão no arquivo de Elza, caracterizado por uma rede de discursos que articularam disputas por autoridade e verdade entre os diferentes protagonistas do caso. Nesse sentido, seguindo o curso das atipicidades desta história, nós iremos debater as diferenças culturais, questões de classe social, gênero e direitos civis dos homens e mulheres na legislação brasileira e alemã, nas primeiras décadas do século XX.