Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag. En orsak till detta kan vara hur stor del av pedagogisk utbildning som finns inom lärarkompetensen i arbetslaget, och senare tidens lärarutbildningar har kanske haft för stort fokus på ämneskunskaper vilket har gjort att nutida samhällelig pedagogiska tankar fått alldeles för lite utrymme i lärarutbildningen.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.

<p>I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.</p>

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet. Genom analysen har vi funnit att fostran har förändrats över tid genom att termen förekommer olika mycket under 1960- talet och idag samt att fostran idag uttrycks genom arbetet med värdegrundsfrågor. Vidare har vi även kunnat se att fostransuppdraget mer eller mindre har legat och ligger i skolans händer men där ett samarbete mellan hem och skola är av stor vikt för den enskilde individens utveckling till att bli en demokratisk medborgare. Denna studie har utmanat oss och bidragit till att vi har värderat och omvärderat våra tankar kring debatten om ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningen Förskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av en textanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet av förskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebörden av begreppen omsorg, fostran och lärande.   Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande än omsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommande aktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt. Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relateras till socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment. Omsorg i samlingen synliggörs i form av att göra barnen delaktiga i gruppen samt att bekräfta det enskilda barnet. Avslutningsvis visar resultatet på att samlingen som arbetssätt kan relateras till förskolans uppdrag då omsorg, fostran och lärande i olika utsträckning ingår/skildras i samlingen, vilket bildar en helhet.   Nyckelord: Samling i förskolan, omsorg, fostran, lärande.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden.

Syftet med studien är att ta reda på hur tränaren på boxningsakademin "fostrar" sina elever enligt skolans mål med hjälp av boxningen. Frågeställningen är: hur kan man uppnå skolans mål med hjälp av boxningsträning? Metoden till denna studie var en kvalitativ semistrukturerad intervju och valdes för att man har en mall att utgå ifrån men samtidigt har utrymme för att ställa följdfrågor vilket passar till denna studie. Första året på boxningsakademin får de göra en kravprofil på sig själva som boxare. I den kravprofilen skriver de ned sina fördelar i sin boxning och vilka områden de anser behöver förbättras. Den intervjuade läraren menar att eleverna får bygga en individuell utvecklingsplan som läraren senare utgår ifrån i planeringen på individnivå. Med detta menar läraren att eleverna ska lära sig reflektera utifrån sig själva, gå igenom vad de behöver förbättra i sin boxning samtidigt som studierna ska finnas med i beräkningarna Med detta ska eleverna utvecklas i god riktning och blir mer självgående under de tre åren på boxningsakademin. Läraren framhåller att han ger eleverna liknande uppgifter med progression under gymnasietiden för att på så sätt låta eleverna vara mer delaktiga i olika beslut. Med detta som metod lär sig eleverna bli mer självgående och reflekterande individer. Läraren på boxningsakademin följer eleverna i tre år och under dessa år har han tid att stimulera eleverna till att bli mer självgående boxare som vågar reflektera och ta egna beslut. Läraren använder då progression och pedagogik till att fostra eleverna till just detta och det är den skillnaden jag anser finns mellan boxningsakademin och vanliga boxningsklubbar. Läraren som inte är utbildad lärare i grunden har lyckats använda sig av skolans mål och har på ett konstruktivt sätt fostra boxarna till emanciperade individer. Däremot kan jag inte svara på om denna metod fungerar på samtliga elever. Ytterligare intervjuer genomfördes med två elever som går på boxningsakademin och en elev som tidigare har gått på akademin.