Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever. Resultatet visade att eleverna är insatta i skolmiljöns fysiska utformning och att den påverkar lärandet. Att ljusa och öppna skolmiljöer är främjande medan mörka och slutna är motverkande för lärande. Dock överensstämmer inte elevernas önskade fysiska miljö för lärande med deras nuvarande skolmiljö. Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande stämmer i mångt och mycket överens med de riktlinjer som finns idag, men som tyvärr inte följs. Slutsatsen som styrks av litteraturstudierna är att eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö och att elevers delaktighet i skolmiljöns fysiska utformning är viktigt i framtiden. Jag kom även fram till att eftersom eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö är det möjligt att på ett givande sätt arbeta med den inom bildundervisningen.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell ohälsa känner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med vårdpersonal. Sjuksköterskor är ansvariga att hantera sexuellt relaterade frågor och problem, men trots att det förväntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sällan sker. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter främjas bland sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: I analysen framkom sju teman som beskriver hur samtal om sexualitet främjas bland sjuksköterskor, nämligen genom; Att ha kunskap, Att vara bekväm och ansvarstagande, Att ha en god patientrelation, Motiverande patientsituationer, Att ha en god arbetsmiljö, Hög jobbposition och utbildning samt Att ha erfarenhet. Diskussion: Resultatet visar ett antal olika faktorer som främjar samtal om sexualitet mellan sjuksköterska och patient, men endast ett fåtal med tillräcklig reliabilitet för att kunna utgöra en generaliserbar slutsats. Faktorer som ålder, erfarenhet, jobbposition och civilstånd visar osäkra resultat med låg kongruens. Kunskap, utbildning och att känna sig bekväm med ämnet är de huvudsakliga faktorer som främjar sjuksköterskans förmåga att samtala om sexualitet med patienter. / Background: A persons sexual health may be affected by a number of diseases and different treatments, for example cancer and chemotherapy. Patients who experience sexual health problems often feel a need for information and want to talk about their illness with a health professional.. Nurses have a responsibility to deal with patients’ sexual issues and problems, however, even though expectations lies with them to initiate the conversation, studies reveal it rarely happens. Method: Litterature review. Objective: To compile and highlight research that describes how conversations about sexuality with patients is promoted among nurses. Results: The analysis revealed seven themes that describe how conversations about sexuality is promoted among nurses, namely by: Having knowledge, Being comfortable and responsible, Having a good patient relationship, Motivational patient situations, Having a good working environment, High job position and education and Having experience. Discussion: The results show a number of different factors that promotes nurse-patient conversations about sexuality, although, only a few with sufficient reliability to be a generalisable conclusion. Factors such as, age, experience, job position and marital status show uncertain results with low congruence. Knowledge, education and to feel comfortable with the topic are the main factors underpinning nurses’ ability to discuss sexuality with patients.

Sweden experienced a decline in exports of 16 percent in the period after the financial crisis. The decline has created a lot of question marks regarding the traditional exports which has started a process with the aim of finding Sweden’s next cash cow in export. Sweden adopted stringent environmental laws early which positioned them as a strong nation in environmental awareness. The stringent environmental legislation meant that the Swedish companies were required to minimize the environmental impact, which created a demand for eco-efficient products. Despite the early demand for eco-efficient products, the international success of the Swedish cleantech companies has been modest. The government can increase firms international competitiveness by encouraging, supporting and promoting activities on the domestic market. This is primarily done through implementations of various policies and incentives. The purpose of this thesis is to analyze the government’s efforts in promoting the Swedish cleantech industry. In order to give recommendations on which improvements that can be made, two perspectives will be used when analyzing the government’s efforts, the firm approach and the theoretical approach.

No description available.

I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

Introduktion: Sedan förskrivningsrättens införande år 1994 har svenska sjuksköterskor kunnat förskriva vissa läkemedel, i syfte att förbättra vårdtillgången i glesbygd, effektivisera vården och avlasta läkarna. Trots sin breda kompetens förskriver inte svenska sjuksköterskor i den omfattning de kan. Idag har minst 16 länder implementerat förskrivningsrätt för sjuksköterskor. Forskning pekar på att omgivningens stöd och förståelse för förskrivarrollen främjar användandet av förskrivningsrätten. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att använda sig av sin förskrivningsrätt. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Både kvantitativa och kvalitativa studier integrerades i analysen. En konventionell innehållsanalys gjordes av insamlad data.Resultat: Datainsamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar från olika länder publicerade år 2017–2021. De kategorier som framkom i dataanalysen var, 1) Kompetens, 2) Förutsättningar, 3) Omgivningens hållning, och 4) Motivation. Konklusion: Resultatet visar att förskrivningsrätten ger den enskilda sjuksköterskan en mer autonom roll. Förskrivningsutbildningen har avgörande betydelse och klinisk praktik i utbildningen främjar förskrivning. Samarbete med läkare är central för säker förskrivning och läkarprofessionens stöd är en främjande faktor. Sjuksköterskors förskrivningsrätt ger flera fördelar för vården, sjuksköterskan och patienten.

Det finns idag stora variationer i vården, vilket betyder att vården inte alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och måste kritiskt granska och reflektera över omvårdnaden i den egna verksamheten. Dagligen fattas beslut kring omvårdnaden av patienten och behovet av uppdaterad kunskap är viktig för att kunna ge bästa vård på vetenskaplig grund. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet. Detta för att få en större förståelse för de faktorer som hindrar och främjar implementering av evidensbaserad omvårdnad. Författarna har utformat en litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss. 141–143) vars resultat grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudtema hämmande och främjande faktorer, och flera subtema. Av resultatet framkom att sjuksköterskors närmsta chef har en viktig roll för att implementering av evidensbaserad omvårdnad ska lyckas. Även brist på kunskap, utbildning och tid framkom som faktorer som hämmar implementeringen. Chefer som uppmuntrar, inspirerar, prioriterar och efterfrågar att ny kunskap uppdateras och implementeras i verksamheten är viktigt, detta för att implementeringen ska utvecklas till en naturlig del i sjuksköterskans arbete.

Enligt läsmodellen The Simple View of Reading (L = A x S) är både avkodning och språkförståelse avgörande för en god läsförståelse. Elever med svag språkförståelse upptäcks sällan före mellanstadiet, då textinnehållet i de lägre skolåren inte ställer så höga krav på elevernas förståelse av skrivet språk. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur undervisningen, utifrån lärares perspektiv, kan främja språkförståelsen för alla elever och därmed förebygga läsförståelsesvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer. Tio lärare, med behörighet att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1–3, deltog i undersökningen. En främjande språkförståelseundervisning bygger, enligt lärarna i studien, på muntliga och gemensamma aktiviteter kring ord och begrepp, aktivering av förkunskap, textstrukturer, inferenser och till viss del förståelse av meningar. Lärarens vägledning och stöttning, scaffolding, framhålls som betydelsefullt för samtliga elevers förståelse av texter. Även lärarens högläsning ses som ett viktigt inslag för att eleverna ska få möta texter som ligger på en mer avancerad nivå i förhållande till den egna avkodningsförmågan. Språkförståelsen genomsyrar hela skoldagen och samtliga ämnen, men begreppet i sig är för lärarna diffust. I studien framkom även att tid och kunskap för att möta elever med svag språkförståelse samt brist på adekvat undervisningsmaterial framhålls som begränsande faktorer. Språkförståelsen behöver belysas och aktualiseras i tidiga skolår. Likväl behöver forskning kring förebyggande och stödjande arbete implementeras på skolorna för att möta teori och praktik.

This bachelor’s thesis aims to identify encouraging and discouraging factors affecting individuals who wish to leave the sex industry. What treatment efforts are available for these individuals who are in the process of leaving and what after-process treatments are accessible to help integrate the individuals back to society? Since there is not enough scientific research on the specific clientele, we chose to raise this issue for a higher awareness among our fellow students. Seeing the results, we realised the importance of people working in our future profession being enlightened about this subject in order to aid in guiding individuals that are being exploited and exposed within the sex industry. The study is qualitatively conducted with semi-structured interviews that have provided the study with a deeper understanding of the topic. The thesis is based on two different theories, the exit process theory (Ebaugh, 1988) and Foucault’s view of relationships driven by force and empowerment (2002). The study shows that there are few treatment efforts available for those who want to leave or already have left the sex industry and that the discouraging factors are plenty more than the encouraging factors. / Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera främjande faktorer samt hindrande faktorer som påverkar individer att lämna sexindustrin. Vilka behandlingsinsatser finns att tillgå för de individer som befinner sig i processen av att lämna sexindustrin och vilka insatser finns tillgängliga efter utträdet? Hur kan professionella socialarbetare hjälpa dessa individer att återintegreras i samhället? Eftersom det finns relativt lite forskning kring den specifika klientgruppen valde vi att lyfta ämnet för att öka kunskapsnivån hos våra medstudenter. Genom att se resultaten insåg vi vikten av att människor som är aktiva inom vår blivande yrkesprofession bör vara upplysta inom området för att kunna vägleda och hjälpa individer som exploateras och utnyttjas inom sexindustrin. Studien är kvalitativt genomförd med semistrukturerade intervjuer vilket har bidragit till en djupgående förståelse inom ämnet. Uppsatsen är baserad på två olika teorier, Ebaughs exit-teori (1988) och Foucaults maktperspektiv (2002). Studien visar att det finns få insatser att tillgå för dem som vill lämna eller redan har lämnat sexindustrin, samt att de hindrande faktorerna för ett utträde är många fler än de främjande faktorerna.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt i takt med att ny forskning  publiceras. För att kunna erbjuda patienterna en god, säker och effektiv omvårdnad baseradpå senaste forskningen behöver sjuksköterskor kunna arbeta evidensbaserat. Det ställer krav på sjuksköterskor i att kunna implementera evidensbaserad omvårdnad vilket visat sig vara en utmaning. Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser där sjuksköterskorna anses ta ansvar för att arbeta evidensbaserat. Evidensbaserad omvårdnad bör implementeras för att säkerställa vårdens kvalitet,  effektivitet och för att förbättra patientens resultat. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp Fribergs fyra-stegs analysmodell. Resultat: Från dataanalysen framkom tre huvudkategorier som omfattar  sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad; Betydelsen av meningsfullhet och användbarhet, Behov av stöd och resurser och Betydelsen av delaktighet. Slutsats: Den här studien påvisar sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer som stödjer implementering av evidensbaserad omvårdnad. Det som implementeras ska vara meningsfullt samt effektivisera sjuksköterskans arbete. Verksamheten har en  avgörande roll för att möjliggöra en arbetskultur som främjar evidensbaserad  omvårdnad bland annat genom att tillhandahålla stöd och resurser samt att göra sjuksköterskorna delaktiga.