Syftet med studien är att bidra med kunskap kring erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll på gymnasiet. Den syftar till att bidra med exempel på specialpedagogers arbetsinsatser på olika nivåer samt att identifierar hinder och framgångsfaktorer i relation till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är av kvalitativ art och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med sex lärare, tre specialpedagoger och tre rektorer fördelade på tre olika gymnasieskolor. Studiens teoretiska ansats är systemteori. Vi har även tagit hjälp av salutogent och patogent perspektiv. Dessa ansatser hjälpte oss i analysen av vårt resultat. I vår studie förefaller det sig som att specialpedagogerna i denna kontext gör anspråk på ett brett område av arbetsuppgifter av både förebyggande, främjande och åtgärdande karaktär. Insatser riktas både mot enskilda elever och klasser, enskilda lärare och arbetsgrupper samt övergripande för skolan. Tillgänglighet, kommunikation, kompetens och mandat är fyra övergripande katego-rier som kan verka som antingen framgångsfaktorer eller hinder i relation till specialpedagogens yrkesroll.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna visar dock att de inte tror att läs- och skrivsvårigheter går att förebygga helt därför att vissa elever har det genetiskt, men däremot är de överens om att det är skolans ansvar att hjälpa dessa elever till en förbättrad läs- och skrivutveckling.

The author’s common interest for healthy employees, brought reasonto study how line managers can manage and develop this withsupport from HR. Previous research highlights that knowledge ofhow health is promoted is missing. Line managers have a key role inworking with contributors´ health. The aim of the study is toinvestigate how managers are working for the well-being ofemployees and which aid dedicated to line managers from the HRfunction, and how support and the work with employees’ health canbe developed. This study also investigates the approach on healthfrom each party. The method consisted of a case study, includingdata collection through depth interview with HR and focus groupinterview with heads of unit. The result of the HR interview showedoverwhelming support in individual conversations, but lack ofresources for the support function. HR requested additional resourcesand more health promotion work instead of rehabilitation. Heads ofunit are working with a wellness initiative for healthy contributors.Development points were found in increased support, developedwellness options, increased participation and performance appraisalswith a focus on the individual’s health status. The findings showthat heads of units are working with participation, attendance andhealth care but want more focus on the individual’s health status. HRneeds resources in order to support the heads of units in their healthcare. A common approach is missing between HR and heads of unitin their work for health promotion. Education, approach and supportshould be developed on the basis of the organization’s overallcontext. / Författarnas gemensamma intresse för välmående medarbetare,väckte grund till att studera hur linjechefer kan hantera ochutveckla detta med stöd från HR. Tidigare forskning belyser attkunskap saknas om hur hälsa främjas. Linjechefer anses ha ennyckelroll i arbetet med välmående medarbetare. Syftet medstudien är att undersöka hur linjechefer arbetar för välmåendemedarbetare samt vilket stöd som tillägnas linjecheferna från HRfunktionen,samt hur stödet och hälsoarbetet kan utvecklas.Slutligen önskas utläsa vilket synsätt som präglar parternashälsoarbete. Metoden utgjordes av en fallstudie, innefattandedatainsamling genom djupintervju med HR, ochfokusgruppintervju med enhetschefer. Resultatet från HRintervjunpåvisade att HR ger starkt stöd främst i enskilda samtaloch att resurserna för stödfunktionen är bristande. HR önskadeytterligare resurser och ett mer hälsofrämjande arbete istället förett rehabiliteringsinriktat. Enhetscheferna arbetar med enfriskvårdssatsning för välmående medarbetare.Utvecklingspunkter återfanns i ökat kommunövergripande stöd,utvecklade och medarbetarledda friskvårdsalternativ, ökatdeltagande från medarbetare samt medarbetarsamtal med fokus påindividens hälsa. Slutsatserna visar att enhetscheferna arbetarmed delaktighet, närvaro och friskvård men vill ha mer fokus påindividens behov. HR behöver ökade resurser för att stödjaenhetscheferna i hälsoarbetet. Gemensamt synsätt saknas mellanHR och enhetscheferna i hälsoarbetet. Utbildning, synsätt ochstöd bör utvecklas övergripande utifrån organisationens kontext.

Syftet med studien var att ta reda på hur man kan främja lek för barn med autistiska symptom som bor på korttidsboenden. En kvalitativ intervjuundersökning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillhörande två underteman var valdes ut. Dessa var 1) Personal (personal och tid samt attityd och inställning), 2) Miljöns betydelse (fysiska samt psykiska miljön), 3) Verksamhetens struktur (genomförandeplaner samt kunskap) samt 4) Strategier för lek (lekens anpassning till barnet samt hjälp att styra upp leken). Uppdelning av ansvarsområden hos personalen, utbildning om lek för barn med autistiska symptom samt införande av lek som ett delmål i både verksamhetsplan samt barns individuella genomförandeplaner är föreslagna faktorer för främjandet av lek.

Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun. Fokusgrupperna blir tre stycken förskollärare på varje förskola. Även en ensam intervju med en förskollärare kommer göras. Sammanlagt blir det 14 förskollärare som intervjuas. Resultatet visar att respondenterna förhåller sig på snarlika sätt med sitt arbete i barngrupperna. I sitt förhållningssätt strävar de efter att alla barn blir sedda, lyssnade på och få göra sig hörda. I verksamhet bör förskollärare arbeta med att ta tillvara på barnens olika behov, att se behoven som styrkor i stället för något negativt. Anknytning måste barn känna till sin omgivning för att kunna utvecklas som individ i relation till andra. Metoder de använder sig av är förebyggande, förtydligande och lösningsinriktade. Diskussionen visar på kopplingar mellan respondenternas diskussioner, litteraturer och den valda teorin till studien.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet. Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed. Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten. Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.

Regleringen av spelmarknaden i allmänhet och främjandeförbudet i synnerhet har i ett flertal fall varit föremål för prövning av svenska domstolar. Dessa har framförallt gällt publicering av reklam till förmån för utländska spelbolag och såväl tryck- som yttrandefrihetsrättsliga intressen har vägts mot, och sedermera också bedömts väga tyngre än lotterilagens främjandeförbud. Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska regleringens förenlighet med EU:s regler om fri rörlighet prövats av svenska domstolar ett flertal gånger. Det senaste avgörandet i raden utgörs av Svea Hovrätts dom från den 22 juni 2011 där straffstadgandet i 54 § lotterilagen underkändes p.g.a. att det ansågs strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud. Domen har överklagats till HD som meddelat prövningstillstånd. 38 § i lotterilagen har, trots massiv kritik, ännu inte underkänts av någon domstol.   Genom sina många avgöranden på spelområdet har EU-domstolen utvecklat en metod för hur nationella och i sig handelshindrande spelregleringar skall bedömas. Domstolen har gått, från att i början ha haft en tämligen tillåtande syn på dessa, till att i sina senare avgöranden ha valt en aningen strängare linje. Inte minst gäller detta frågan hur expansiv en stats marknadsföringspolitik för spel får vara. I och med att spel och lotterier ännu inte blivit föremål för harmonisering är det dock fortfarande till stor del upp till medlemsstaterna själva att bestämma hur de vill reglera spelmarknaden, detta så länge utformningen är icke-diskriminerande, proportionerlig och tillämpas på ett sammanhängande och systematiskt sätt som inte inskränker den fria rörligheten mer än nödvändigt. Den svenska ordningen med främjandeförbud skulle främst kunna kritiseras för att ha ett annat mål än de angivna och istället syfta till att stärka statskassan, något som inte är ett giltigt skäl för att inskränka den fria rörligheten för tjänster eller etableringar. Åtminstone kan det, särskilt mot bakgrund av den expansiva marknadsföringspolitik som bedrivs av de statliga spelbolagen och det faktum att det inte är förbjudet för svenskar att spela på utländska lotterier, ifrågasättas om ordningen är sammanhängande och systematisk såtillvida att den tjänar till att minska spelandet. Hittills har EU-domstolen främst behandlat nationella spelmonopol eller särregleringars förenlighet med reglerna om fri rörlighet på den inre marknaden. En intressant och i dagsläget obesvarad fråga är därför hur domstolen skulle resonera ang. en sådan ordnings förenlighet med EU:s konkurrensregler. AB Svenska Spel är ett bolag som av staten fått ett exklusivt tillstånd att bedriva vadhållning på den svenska marknaden för spel och lotterier. Om bolaget kan anses missbruka sin dominerande ställning på denna marknad skulle en möjlighet kunna vara att indirekt angripa den svenska regleringen genom art. 102 kombinerat med art. 106.1 FEUF. För att nå framgång med detta torde dock krävas att staten kan sägas ha medverkat till företagets konkurrensbegränsande beteende eller att själva regleringen är konkurrensbegränsande i sig, samt att inte undantagsregeln i art. 106.2 är tillämplig.

The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”. Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement

Egenvård har en central roll i behandlingen av diabetes typ 2. Egenvård innebär främst livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar och kan i vissa fall ersätta behandling med läkemedel. Att ändra sin livsstil är ofta svårt och innebär för många individer en livsomvälvande process. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och motivera patienten i denna process så att patienten kan uppnå en god hälsa och känna välbefinnande trots sin sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett patientperspektiv undersöka vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter över 45 år med diabetes typ 2. Data analyserades med hjälp av Fribergs modell (Friberg 2017, ss. 148-150) för litteraturstudier. I studiens resultat presenteras aspekter som främjar och hindrar egenvård som två huvudkategorier och vid dataanalysen identifierades tre underkategorier till respektive huvudkategori. Dessa behandlade hur familj, vårdpersonal och andra sociala relationer både främjade och hindrade individens egenvård. Betydelsen av kunskap framgick också liksom värdet av motivation och egna strategier. I diskussionen belyses kunskapens betydelse för en fungerande egenvård samt hur anhöriga och sociala relationer kan påverka individens upplevelse av sjukdomen och förmåga till egenvård. Med stöd från anhöriga och ökad kunskap om sjukdomen och egenvårdens betydelse skapas förutsättningar för att patienten trots sjukdom kan uppleva hälsa och välbefinnande.