Syftet med studien var att se hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver sitt preventiva arbete för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Vidare har vi även utgått från sociokulturell teori för att förstå interaktioners betydelse i samspel med förändringsprocesser. Studien baserades på fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma som är i kontakt med barn och unga dagligen.  De viktigaste resultaten som framkom i studien var relationens betydelse i förändringsarbetet tillsammans med barn och unga. Utöver en god relation ses ett informellt bemötande och förhållningssätt vara framgångsrika faktorer. Samverkan ses som ett dilemma hos samtliga respondenter där det å ena sidan ses som en framgångsfaktor, å andra sidan som en motgång. Ett preventivt arbete kräver medhåll från samtliga parter där vårdnadshavares motstridighet samt ungas syn på auktoritet försvårar arbetet. I studien framkom också hur viktigt arbetet är, trots svårigheter gällande resurser, ungdomarnas attityder och brister i samverkan. Intressant är att det finns en vilja hos både skola, socialtjänst, polis och fritid att arbeta mot samma mål - att förebygga och motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialarbetares erfarenheter av att stödja deltagare i arbetsmarknadsinsatser. För att undersöka detta genomförde vi fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som är verksamma inom arbetsmarknadsenheter i två olika kommuner. Efter intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Resultatet av denna visar att socialarbetarna upplever att klienten påverkas positivt av rutiner och känsla av sammanhang, samt får en viktig referens att tillföra i CV:et. Respondenterna beskrev även ökad självkänsla och ett kontaktnät som främjande för individen. Enligt resultatet finns det faktorer som hindrar socialarbetarna i arbetet med individen. Dessa faktorer är otydlighet i rollfördelningen mellan arbetsförmedlingen och kommunen, otydligheter i lagen samt att det ibland infinner sig en känsla av tvång hos individen avseende deltagande i en arbetsmarknadsinsats. Slutsatsen är att arbetsmarknadsinsatser ger individen möjlighet att utvecklas på individuell nivå för att på sikt nå ett arbete. Direkta resultat av en arbetsmarknadsinsats är ovanligt, då det tar lång tid att se resultat. / The purpose of this essay was to investigate social workers experiences of supporting participants in labor market initiatives. By interviewing social workers in labor market units, in two different municipalities, and by analyzing their narration of what factors increase a client's chance of employment. After the interviews we performed a content analysis. The result of the analysis shows that the social workers feel that the client is positively affected by routines, the sense of context and receive an important reference to add on the resume. The respondents also described increased self-esteem and a network of contacts as promotion for the individual. According to the result, there are factors that prevent social workers from working with the individual. These factors are ambiguity in the division of roles between the employment service and the municipality, ambiguities in the law and that there is sometimes a feeling of coercion in the individual regarding participation in a labor market initiative. The conclusion is that labor market initiatives give the individual the opportunity to develop on an individual level in order to eventually reach a job. Direct results from a labor market effort are unusual, as it takes a long time to see results.

Skolkuratorns unika roll i skolan bidrar med ett psykosocialt perspektiv i syfte att främja elevernas välbefinnande och utveckling. Hur elevhälsoarbetet utformas kan dock se olika ut beroende på skolans behov och förutsättningar. Studiens syfte är att undersöka skolkuratorns upplevelse av hur elevhälsoarbetet med fokus på det främjande och förebyggande arbetet bedrivs och organiseras för eleverna i grundskolan. Författarna har utfört en kvalitativ studie genom fem semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer. Utifrån intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. De viktigaste slutsatserna innefattar bland annat att det främjande och förebyggande arbetet är prioriterat samtidigt som det akutstyrda arbetet tar mycket tid och resurser. En annan slutsats som nås är att samverkan har en stor betydelse för ett gott elevhälsoarbete. Utöver dessa slutsatser framkommer även ett flertal komplexa utmaningar som präglas av resurs- och ekonomibrist samt en brist på tidseffektivitet. Utifrån studiens resultat anser författarna att ytterligare forskning angående implementering av evidensbaserade metoder bör genomföras. Detta då skolkuratorer ofta inser vikten av dessa metoder men lyfter samtidigt fram att de inte alltid är tillräckligt anpassade till skolmiljön. / The school counselor's unique role in school contributes with a psychosocial perspective to promote pupils' well-being and development. However, how pupil health work is designed may differ depending on the school's needs and conditions. The aim of the study is to investigate the school counselor's experience of how pupil health work, with a focus on the promotive and preventive work, is conducted and organized for the students in elementary school. The study uses a qualitative method and the authors organized five semi-structured interviews with school counselors. The main conclusions include, among other things, that promotion and prevention are a priority, while emergency-controlled work takes a lot of time and resources. Another conclusion is that collaboration is of great importance for good pupil health work. In addition to these conclusions, several complex challenges are also emerging, characterized by resource and economic deficiencies and a lack of time efficiency. Based on the results of the study, the authors believe that further research on the implementation of evidence-based methods should be conducted. This is because school counselors often realize the importance of these methods but at the same time highlight that they are not always sufficiently adapted to the school environment.

I bakgrunden beskrivs att akut koronart syndrom (AKS) kan vara relaterad till en osund livsstil och skulle kunna förebyggas genom att avstå rökning, äta balanserad kost, vara fysiskt aktiv och måttlig alkoholkonsumtion. Livsstilsförändring anses som en bidragande faktor till minskning av kardiovaskulär morbiditet och mortalitet samt återinsjuknande av AKS. Målet i vården är att förhindra sjukdomsprocessen, återge livskvalitet till patienterna, motivera till livsstilsförändring samt förhindra återinsjuknande. Patientens engagemang till livsstilsförändring kan påverkas beroende på hur patienten uppfattar allvarlighetsgrad av sinsjukdom, vilket förtydligas med hjälp av health belief model’s (HBM) teori. Studien behövsför att identifiera vilka faktorer som kan hindra eller främja patienter till livsstilsförändring. Sjuksköterskor behöver en ökad kunskap för att stödja patienterna till att uppnå en livsstilsförändring som är hållbar utifrån deras förmågor. Syftet med studien var att identifiera interna och externa faktorer som kan hindra eller främja livsstilsförändring hos patienter efter att ha drabbats av AKS. Metoden som valdes var litteraturstudie för att besvara syftet. Studier publicerade under åren 2008-2018 inkluderades och artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad analys. I resultat framkom fem kategorier, respektive med åtta underkategorier. Huvudkategorierna var fysiska faktorer, psykologiska faktorer, vilka var interna faktorer samt sociala faktorer, socioekonomiska faktorer och vårdrelaterade faktorer, som var externa faktorer. Familjen och nära anhöriga hade en stor inverkan och skapade motivation genom att stötta patienterna. Patienter med högre utbildning och god ekonomi var mer benägna att leva mer hälsosamt. Hindrande faktorer till livsstilsförändring var hög ålder, komorbiditet och fysiska funktionsnedsättningar. Nedstämdhet och chock av att drabbas av AKS hindrade patienter att göra förändringar, att inte acceptera sjukdomen begränsade patienterna. Familjekonflikter och brist på stöd hindrade en sund livsstil. Patienter med kunskapsbrist som inte insåg sambandet mellan AKS och livsstilsförändring, hade svårigheter att förändra livsstilen. Bristfälligt professionellt stöd och bristfällig uppföljning hindrade en hälsosam livsstil. Slutsatsen av studien var att interna och externa faktorer kan både hindra och främja patienter att göra livsstilsförändringar efter AKS. Det behövs både kunskap och medvetenhet om riskfaktorer till AKS för att kunna främja hälsa och motverka ohälsa. Patientens egna förmåga är beroende av den sociala omgivningen, familj och av vårdpersonalen som har en viktig påverkan i förändringsprocessen. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten skapa individuella förutsättningar att göra livsstilsförändringar, vilket kan leda till ökad livskvalitet och minska risken för återinsjuknande.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.

Studien grundade sig i skillnaden mellan skolans styrdokuments krav på ett övervägande främjande arbete på organisationsnivå och många skolors upplevelse av att bedriva ett huvudsakligen individfixerat åtgärdande arbete, alltså ”brandkårsutryckningar”. Syftet med studien var att undersöka varför och på vilket sätt tre skolor har valt att starta ett utvecklingsarbete på organisationsnivå för att ändra sin verksamhets förhållningssätt från ett åtgärdande arbete till ett främjande. Studien är en fallstudie som har genomförts på tre skolor. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, observationer och textanalys har använts för att samla in empiri till studien. Vi valde att använda oss av systemteori för att förklara processerna i den skolutveckling som skett på de undersökta skolorna. De kategoriska och relationella perspektiven valdes också ut som analysverktyg. De användes både för att förklara hur skolornas syn på elever har skiftat från ett kategoriskt till ett relationellt perspektiv samt för att skapa förståelse för hur ett främjande arbete kan organiseras för att gynna alla elevers lärande och måluppfyllelse. Resultatet visade att samtliga skolor upplevde ett förändrat förhållnings- och arbetssätt genom den genomförda skolutvecklingen. Ett antal framgångsfaktorer och utmaningar i att bedriva ett skolutvecklingsarbete identifierades såsom bland annat en tydlig ledare, en tydlig vision, att personalen lär tillsammans, långsiktighet i utvecklingsarbetet. Samtliga skolor upplevde att de efter skolutvecklingsprojektet antagit ett utbrett relationellt perspektiv och att de i större utsträckning anpassade organisationen utifrån elevernas behov efter utvecklingsarbetet än de gjorde tidigare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de arbetar med barns psykiska hälsa och välbefinnande i förskolan. Detta har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där nio förskollärare deltagit. Analysarbetet har skett utifrån en fenomenografisk metodansats, där utfallsrummet (resultatet) har framkommit utifrån förskollärarnas uppfattningar. Även det salutogena perspektivet och dess begrepp KASAM har legat som ett filter genom hela studien. Resultatet visar på tre framträdande kategorier och slutsatserna av detta är att det finns fyra urskiljbara grundstenar i ett främjande arbete med barns psykiska hälsa. Dessa fyra är samspel, förhållningssätt, kunskapsbrist och riktlinjer i styrdokument. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers perceive that they work with children's mental health and well-being in preschool. This has been carried out with the help of a qualitative interview study in which nine preschool teachers participated. The analysis work has taken place based on the phenomenographic method approach, where the outcome space (result) has emerged based on the pre-school teachers' perceptions. Also, the salutogenic perspective and its concept a “Sense of Coherence” has been a filter throughout the study. The result shows three prominent categories and the conclusions from this are that there are four distinguishable cornerstones in promoting work with children's mental health. These four are interaction, approach, lack of knowledge and guidelines in governing documents.

I en kvalitetsgranskning gjord av Skolinspektionen redovisades brister i undervisningens genomförande. Huvudsakligen otillräcklig undervisningstid som leder till att eleverna inte får möjlighet att utforska sitt eget matematiska tänkande, vilket motverkar deras förmåga att exempelvis resonera, hantera matematiska algoritmer och problemlösning. Det är tydligt att den svenska grundskolan står inför en utmaning när det gäller att hitta en balans i skolans arbete för att kompensera för elevers olikheter när det gäller matematik och läsförståelse. Därför kan det finnas ett värde i att fånga röster från de som i skolan anses kompetenta, såsom lärare, speciallärare och specialpedagoger i deras arbete med elever i behov av mer stöd i klassrummet. Genom individuella och anpassade stödinsatser, kommer det ges större möjligheter för elevers engagemang samt deltagande i undervisningen. En tidig identifiering av elever som visar på svårigheter inom matematik, kommer också ge möjlighet till att sätta in rätt stöd så eleven får möjlighet till en förbättrad matematisk förståelse. I klassrummet kan insättning av stödåtgärder i undervisningen leda till ett funktionellt samspel i den aktuella elevgruppen som främjar lärandemiljön. Produktiv inlärning och kunskapsutveckling går inte att åstadkomma i en kaotisk lärmiljö. Genom strukturella förändringar och anpassningar till de elever som har behov av lugnare skolmiljö skapas möjlighet till en jämlik inlärning.

Bakgrund: Allt fler insjuknar i diabetes varje år och för att minska risken för komplikationer av sjukdomen är egenvård nödvändigt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta patienter och kompensera bristande egenvårdskapacitet. Intresset för detta ämne väcktes då författarna uppfattat svårigheter hos patienter att sköta sin egenvård och de ville därför identifiera verktyg för att kunna stötta dessa individer. Syfte: Belysa patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database. Kvalitativa studier har varit i fokus för litteraturöversikten. Matriser har använts för att sammanställa resultatartiklarna som sedan har analyserats och tematiserats. Resultat: Flertalet faktorer framkom som kunde vara till hjälp eller förhindra individernas egenvård. Dessa presenteras i två huvudteman; hindrande faktorer för egenvården och främjande faktorer för egenvården. Egenvård vid diabetes typ 2 påverkades av både inre och yttre förhållanden. Brist på motivation och förståelse för egenvården var ett återkommande problem. Under huvudtemat främjande faktorer visas bland annat hur coping, compliance och self-efficacy kunde påverka egenvården positivt. Diskussion: Det framkom att individens självkänsla och sinnesstämning påverkar egenvårdskapaciteten och möjligheten till förändring. Sjuksköterskor behöver få möjlighet att förbättra sina kunskaper om livsstilsförändring och diabetesråd för att bättre kunna stötta dessa patienter och själva få en större förståelse. Resultatet har delvis diskuterats utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård. / Background: Diabetes is an increasing problem and self-care is of great importance to prevent complications. Nurses have an important role in supporting or compensating in areas that the patient is not sufficient enough to self-manage. The interest in this topic originated in several clinical encounters with patients showing self-care deficits and tools for supporting these patients are in demand. Aim: The aim of this literature review is to illuminate patients’ experiences of barriers and promoters of self-care in type 2 diabetes. Method: Literature review. The result is based on 13 scholarly articles. The articles were identified from searching the databases Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Database. This literature review focused on qualitative studies. A matrix method was used in compiling the results. The results were then analyzed and categorized. Results: Many factors affect individuals' ability of self-care. These are presented in the main themes: "Barriers" and "Promotors". Both internal and external factors influence a persons’ ability of self-care. A recurrent problem and barrier were lack of motivation and understanding of the importance of self-care. Coping, compliance and self-efficacy have a positive influence on self-care as demonstrated in the promotors theme. Discussion: Self-image and a persons’ emotional state affect his or hers self-care capacity and ability to change habits. Nurses need opportunities to improve their knowledge and understanding about lifestyle and diabetes counselling in order to help these patients. The results of this literature review were partially discussed using Dorothea Orem's "Self-care nursing deficit theory".

Introduction: Obesity development is one of the most obvious - and at the same time, one of the most neglected - public health problems (WHO, 2018). Objective: The primary purpose was to investigate the understanding of the factors behind childhood obesity in a limited group of participants living in three areas in Viña del Mar, Chile; Reñaca Alto, Santa Inés and Center. The secondary purpose of the study was to elucidate the perception of the authorities' health-promoting efforts among participants in different socio-economic groups in these areas. The two main research questions were: What are the views of the residents of Viña del Mar about the factors behind childhood obesity? What are the opinions of residents of Viña del Mar about measures to counteract the problem? Method: The study is a cross-sectional survey (n = 63) and the data were collected and analysed using SPSS statistical program and an Excel program. The results are presented through descriptive statistics, in the form of tables. Results: The survey was answered by 63 persons, representing 63 families, consisting of a total of 231 persons, divided into 156 adults and 75 children. The results show that 15% of the participants do not know the severity of child obesity. Furthermore, 88% of the participants perceive that the household economy is the main significant risk factor for child obesity, followed by a high consumption of sugar and sugar-containing products. In addition, participants perceive that it is possible to influence the childhood obesity epidemic and 84% of participants feel that the family can have a positive influence on childhood obesity, but more tools are needed in the form of knowledge and support. The results show that only 10% of the participants think that the authorities are making a considerable effort, while 49% (n = 25) think that they are not doing enough. Behaviour-changing measures show a better result in population groups with a high SEP (Socio Economic Position) than in those with a low, since the former are more influenced by the information. However, a multidisciplinary holistic perspective is needed on health promotion work. If the SES gap (Socio Economic Status) is reduced and SEP equated, more people can get advice and be given the opportunity to have a healthy lifestyle. Socioeconomic factors affect the risk of childhood obesity in particular in economic transition processes. If SEP and SES, both individually and socially, change from poor to rich, child obesity in society increases and Chile is an example of this phenomenon. The health promotion efforts in the country are multifaceted and innovative in many ways and there are many actors working with these. However, the question is how effective the efforts are when the work is done in many different forms and often without being anchored to one another. Finally, prevention efforts should be developed and implemented in collaboration with the target groups.