The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

<p>The aim of this study was to examine how some Swedish school counsellor’s describe their school social work and how they look at its content. Further more the aim is to look at what restraining and promoting factors the school counsellor’s experience in their working situation. The approach of the study is qualitative and interviews have been made with five school counsellors. The results show that school counsellors have a variety of different working-areas, which consist of supporting and consulting pupils, parents and teachers through dialogue. Another assignment is to work preventive with groups and classes. Other scientists have found similar results as the ones in this study. About restraining and promoting factors in their work, the school counsellors expressed, for example, time and resources as restraining factors and as promoting factors they mentioned closeness to the pupils and working preventive. Their offices were mentioned being both a restraining and promoting factor due to the central activity of dialogue. They expressed that they were all satisfied with their work, but that it would be enough to work full-time on just one school. To analyse the results the time-geographic perspective was used.</p>

The aim of this study was to examine how some Swedish school counsellor’s describe their school social work and how they look at its content. Further more the aim is to look at what restraining and promoting factors the school counsellor’s experience in their working situation. The approach of the study is qualitative and interviews have been made with five school counsellors. The results show that school counsellors have a variety of different working-areas, which consist of supporting and consulting pupils, parents and teachers through dialogue. Another assignment is to work preventive with groups and classes. Other scientists have found similar results as the ones in this study. About restraining and promoting factors in their work, the school counsellors expressed, for example, time and resources as restraining factors and as promoting factors they mentioned closeness to the pupils and working preventive. Their offices were mentioned being both a restraining and promoting factor due to the central activity of dialogue. They expressed that they were all satisfied with their work, but that it would be enough to work full-time on just one school. To analyse the results the time-geographic perspective was used.

For an eSports commentator, the ability to promote the rivalry between the competitors is just as important as fast and accurate commentary. Thus, it is of interest how an experienced commentator achieves this promotional language per some theoretical framework. Using the relatively new and unexplored linguistic field of promotional metadiscourse the quality of commentary can be evaluated quantifiably. Thus, this paper investigates the promotional language used by accomplished eSports commentators, in contrast to inexperienced novices, in the game StarCraft II. This is achieved with a lexical analysis of two StarCraft II commentaries using categories of promotional language previously identified in press releases. Experienced commentators were found to have a much more extensive and varied vocabulary than their inexperienced counterparts, adopting stronger evaluative adjectives and adverbs, as well as metaphorical language, in their commentaries. After comparing the commentaries with each other, the comments of two experienced commentators were compared. In this analysis, the same results were found in regards to commentator experience, as the less experienced commentator in this team featured less varied and weaker evaluative language than his more experienced co-commentator, yet more varied and evaluative than the novices. This paper shows that metadiscursive analysis methods can be fruitfully applied to non-academic discourses, as well as shining a light on the entertainment genre of eSports as a subject for further study. / Denna uppsats utforskar språket som används av etablerade eSportskommentatorer, i jämförelse med oerfarna nybörjare, i spelet StarCraft II. Detta har gjorts genom att analysera eSportskommentarmaterialet från två matcher med hjälp av en modell med kategorier för befrämjande språk, framställd för pressmeddelanden. Analysen fann att erfarna kommentatorer hade ett betydligt bredare och mer varierat ordförråd än sina mer oerfarna motparter, till exempel, genom användandet av mer starkt värderande adjektiv, förstärkande adverb och metaforer. Efter analysen av de två kommentarmaterialen gjordes en analys för liknande mönster av de två erfarna kommentatorernas språk. Denna jämförande analys fann att skillnaden i ordvalet även var knuten till kommentatorns erfarenhet, då den mindre erfarne kommentatorn hade ett mer begränsat och mindre varierat ordförråd än den mer erfarne kommentatorn, men betydligt mer varierat än noviserna. Denna uppsats visar att metadiskursiva metoder kan användas för att analysera icke-akademiskt språk, samtidigt som den visar på ett behov att undersöka E-sportsspråket som en genre.

Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.

Examensarbetet inom civilekonomiprogrammet syftar till att bidra med kunskap om främjandet av företagande och utifrån offentliga sektorns perspektiv identifiera faktorer som har mer eller mindre möjlighet att påverka företagandet i Sverige. Vidare har det lagts betoning på de olika faktorerna som är synliga i främjandet av företagande för att kunna analysera huruvida det på lokal nivå går att påverka näringslivet ur ett kommunalt perspektiv. Regeringens målsättning är att kommuner fungerar effektivt inom gränserna av valfrihet och medbestämmande. I Sveriges välfärdssystem finns det en hög ambitionsnivå, men det ger varierande resultat beroende på vilken kommun som diskuteras. När det gäller andra delar av förvaltning har kommunerna krav eller regler som påverkar hur organisationen utformas, men dessa finns i mindre omfattning när det kommer till näringslivet. Det finns en hel del studier i ämnet, men det har enligt vår uppfattning funnits en brist i informationen som finns synlig angående hur utvecklingen ser ut från företagande till att aktivt starta företag med hjälp och förutsättningar från kommunen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där det insamlade materialet har utgått från grundad teori och konceptuell forskning. Metoden som använts var telefonintervjuer med olika kommuner. En sammanställning gjordes sedan till mindre beskrivningar av attribut som anses viktiga av respondenterna. Resultatet är en redogörelse av intervjuerna och en jämförelse mellan kommuner i relation till företagande. Utifrån uppsatsen och undersökningen har vi fått mer insikt i vad som kan påverka förutsättningar i näringslivet och att det ligger en del problematik i hur den institutionella strukturen allokerar uppgifter utan att ge organisationer befogenhet att påverka förutsättningarna för individen i samhället. Det bör vara mer tydligt huruvida främjandet av nyföretagande är en statlig eller kommunal prioritering. Arbetet med främjande åtgärder av företagande kan med fördel bli mer tydlig och ett hållbarhetstänk kan vara en bättre utgångspunkt snarare än antalet startade företag. / The thesis aims to contribute to knowledge in the promotion of nascent entrepreneurship and from the public sectors perspective identify factors that have more or less opportunity to influence how starting businesses is encouraged in Sweden. In addition to this it aims to discuss visible factors in an encouraging business region and how municipalities work within these limits. The Government's objective is for municipalities to function effectively within the limits of Swedish rules for municipalities. In the Swedish welfare system, there is a high level of ambition, with varying results depending on which municipality is being analysed. When it comes to how the business climate is structured, the municipalities lack rules or requirements. There are a lot of studies on the subject, but in our opinion, there is a lack of transparency in the development of creating an encouraging business environment in Sweden. The thesis is a qualitative case study, where the collected material has been based on theory and conceptual research. The method used was telephone interviews with various respondents from different municipalities. A summary is then presented with attributes that were considered important by the respondents. The result of the performed interviews shows the operational work within the municipality, correlating with the business world. From the study we have gained more insight into what can affect the process of encouraging businesses in municipalities. Furthermore, it became visible that there might be a shortage in institutional structure, because of deficient regional power when it comes to allocating conditions to an encouraging business climate. Perhaps it could benefit the matter of increasing businesses if the objective was more pronouncedly exalted, as to whether it is a governmental or municipality priority. The promotion of entrepreneurship could possibly be clearer and perhaps benefit from more of a sustainability perspective rather than the number of companies started.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur en kommun i Sverige arbetar kringatt förebygga ungdomsbrottslighet genom samverkan, hur uppfattningen avungdomsbrottslighet är av deltagarna i arbetet samt deras upplevelser av samverkan.Studien byggs på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter som deltari samverkan kring att förebygga ungdomsbrottslighet. Intervjuerna analyserades utifråntematisk analys. Vad studien har observerat var att sysselsättning och förebilder ärdominerande synsätt på hur brottslighet förhindras för ungdomar, och att detta stämmerin med insatser som finns i kommunen. Sekretess upplevdes som det största hindret isamverkan, detta eftersom socialtjänsten var bundna till sekretess vilket försvåradeåterkopplingar om individer. Relationskapande var en viktig punkt i arbete, speciellteftersom det finns en låg tilltro till myndigheter i områden i kommunen. Över lagfungerade samverkan bra där många aktörer var delaktiga. Skillnader från andra kommunersom studien har hittat var att civilsamhället var en viktig aktör inom denna kommun, därden används som en brygga för polis och socialtjänst att nå ungdomar och som ögon påområden för att skapa en bättre helhetsbild av områdena. / The purpose of this essay was to examine how a municipality in Sweden collaborates usingcooperation in preventive work around dealing with juvenile delinquency, how juveniledelinquency is seen by the actors in the collaboration and the experiences working usingcollaboration. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviewswith nine actors involved in collaboration with preventing juvenile delinquency. Theinterviews were analyzed using the method thematic analysis. The finding of the study wasthat occupation (leisure activities), and role models are the dominating views about howcrimes are prevented for youth, and that these views overlap with the kind of efforts thatare made to prevent crime in the municipality. Secrecy was seen as the main hindrance inthe collaboration, as the social service is bound by secrecy which leads to trouble regardingfeedback about individuals. Relationship building was an important part, especially sincein the areas there was a low trust towards authority. Overall, the collaboration worked well,and many actors were involved. Differences from other municipalities that the study hasfound were that civil society was an important player in this municipality, where it is usedas a bridge for police and social services to reach young people and as eyes on areas tocreate a better overall picture of the areas.

Syftet med vår undersökning är att, utifrån pedagogernas perspektiv, bidra med kunskap om hur specialpedagogen kan stödja utvecklingen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen, för alla elever i åk F-3 och 4–6. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna besitter inom området, förekomsten av specialpedagogiskt stöd i klassrummet samt vilket stödbehov som finns för att språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska kunna bedrivas. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av digitala enkäter. Kriteriet för deltagande i enkätundersökningen var att respondenterna undervisar i antingen årskurserna F-3 eller 4–6 och är anställda i kommunal regi. Analysen av resultatet visar att det specialpedagogiska stödbehovet är stort. För att specialpedagogens kunskaper ska nyttjas effektivt och räcka till för alla elever i behov av stöd, krävs att samverkan mellan denne och övriga pedagoger utvecklas. Studiens slutsats är att det finns goda belägg för att ett förändringsarbete för utveckling av det relationella perspektivet och ett främjande förebyggande arbete, leder till framgångsrik skolutveckling. En del i detta arbete är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket stödjer en undervisning där alla elever har möjlighet att lyckas.

Syftet med denna kandidatuppsats var att utifrån professionellas perspektiv inom familjehemsvård förstå hur familjehemsplaceringar påverkar barns utveckling och vad som belyses vara viktigt i arbetet med familjehemsplaceringar av barn. Vad professionella anser vara viktigt i arbetet med, och erfarenhet av familjehemsplaceringars påverkan på barns utveckling, ger kunskap som förtydligar barns bästa i samhällsvård och är intressant att förtydliga i förhållande till svensk lagstiftning. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes vilket bidrog till att en djupare förståelse kunde skapas. Studiens resultat visar att barn som familjehemsplaceras är en utsatt grupp och att en familjehemsplacering påverkar barns utveckling på olika sätt. Samt att arbetet med familjehemsplaceringar inkluderar flera viktiga aspekter och är omfattande enligt professionellas erfarenhet. Resultatet analyserades med hjälp av utvecklingsekologi. En slutsats är att barn som familjehemsplaceras även under placeringen påverkas av tidigare negativa erfarenheter, och att en familjehemsplacering kan kompensera för flera av de tidigare brister som barn haft, men inte för de svårigheter som placeringen medför.

I dagens Sverige drabbas allt fler barn och unga av psykisk ohälsa, i rapporter framkommer dystra framtidsutsikter om att antalet barn och unga kommer att öka. Då det kommer till barn och unga med komplexa behov, ställer det i sin tur högre krav på samverkan mellan kommun och region. För att säkra att barn och unga får den rätta hjälpen är samverkan lagstadgad och något socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver förhålla sig till. Därmed syftade denna studie till att undersöka hur kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever samverkan sinsemellan. För att undersöka studiens syfte användes kvalitativ metod varvid tre kuratorer från BUP samt fyra socialsekreterare från socialtjänstens barn och ungdomsenhet intervjuades. I arbetet med att tolka resultatet för studien användes tidigare forskning samt de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. I analysen av empirin uppmärksammandes fyra teman som utgjorde grunden för resultatet, personbundet, kunskap och förståelse för varandras verksamheter, framgångsfaktorer för samverkan samt förhindrande faktorer för samverkan. Några viktiga slutsatser utifrån dessa var att en god relation till samverkanspartner var nödvändig samt att en mer omfattande kunskap och förståelse för varandras verksamheter önskades. Vidare nämndes brist på resurser samt avsaknad av insatser som förhindrande faktorer och högt engagemang samt uppvisande av respekt som främjande faktorer i samverkansarbetet. / In Sweden today more and more children and youths suffer from mental illness, and reports show that this decline in mental health will continue downwards. This puts more pressure on communal and regional instances to have better cooperative structures regarding the complex needs of these individuals. This cooperation between social services and child and adolescent psychiatry are obligated by law to ensure that the correct assistance is offered. This study therefore regard this cooperation and mainly focuses on the working relationship between the two. The method of gaining more knowledge in the matter was to use a qualitative form of research. This information was obtained by interviewing three curators from child and adolescent psychiatry and four social secretaries. To interpret this information former research results was studied and the meaning of the theoretical terms “room to maneuver” and “cooperation” was outlined. During the analysis four themes emerged. Person bound, knowledge and understanding of each other´s operation and inhibitory and promoting factors ofcooperation. The most important conclusions of the study were that in order for a good cooperation to take place, both parties needed to have a deeper understanding of each other’s operation. Moreover, the study showed that the lack of resources and effort from both parties complicated the partnership. Meanwhile displaying respect and commitment increased the likelihood of a good working relation.