Denna studie syftar till att producera kunskap om vilka lässtrategier som lågstadielärare anser är främjande att använda i syfte att utveckla lågstadieelevers läsförståelse, samt belysa hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet. Lässtrategier anses vara viktiga stödmodeller i elevers utveckling i läsförståelse. Det är därför angeläget att undersöka om lågstadielärares erfarenheter om vilka lässtrategier som de anser vara främjande att använda samt att undersöka hur de arbetar med lässtrategier i undervisningen. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är transaktionell teori (Rosenblatt, 2002), pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987) och det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1999). Studiens insamlade material bygger på två observationer och sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Vad som framkommit i resultatet är att främjande lässtrategier enligt lågstadielärare är strategier där eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans, exempelvis genom att sammanfatta en text, klargöra ord och förutspå en texts handling. När eleverna får arbeta med att ställa frågor till texten främjar det deras förståelse av textinnehållet.  När det kommer till hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet har det framkommit att vikten av ett strukturerat arbetssätt när det kommer till läsförståelse är vanligt. Lärarna i studien arbetar på olika sätt men det kan konstateras att alla har en struktur för sitt arbetssätt och arbetar ofta på liknande sätt varje gång de arbetar med läsförståelse i sina respektive klasser. ”En läsande klass” är ett arbetssätt som används av två av lärarna och består av fem lässtrategier som har blivit personifierade. Figurerna som ingår är spågumman som förutspår, detektiven som klargör otydligheter och svåra ord, cowboyen som sammanfattar, reportern som ställer frågor och slutligen konstnären som ser inre bilder. Många av lärarna använder sig av högläsning och arbetar med lässtrategier genom att låta eleverna sammanfatta texten de läst, klargöra svåra ord som dyker upp i texten samt förutspå vad nästa kapitel kommer att handla om. Vidare beskrivs det att vanliga arbetssätt är att förstora en text på tavlan och läsa texten tillsammans, ljuda ord och bokstäver, reda ut svåra ord samt besvara läsförståelsefrågor om texten. / This study aims to produce knowledge about which reading strategies have been shown to promote primary school students' development of reading comprehension, and to find out how the work with reading strategies is carried out in primary school. Reading strategies are considered important support models in students' development of reading comprehension. It is therefore crucial to investigate primary school teachers' experiences regarding which reading strategies they consider conducive to use, and to examine how they work with reading strategies in teaching. The theoretical frameworks underlying the study are Transactional theory (Rosenblatt, 2002), Pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987), and the sociocultural perspective (Vygotsky, 1999). The collected material of the study is based on two observations and six semi-structured interviews with practicing primary school teachers. What emerged in the results is that according to primary school teachers, promoting reading strategies are strategies where students have the opportunity to work together, for example by summarizing a text, clarifying words, and predicting a text's plot. When students are allowed to ask questions about the text, it promotes their understanding of the text content.  Regarding how the work with reading strategies is carried out in primary school, it has emerged that the importance of a structured approach to reading comprehension is common. The teachers in the study work in different ways, but it can be noted that all have a structure for their approach and often work similarly each time they work with reading comprehension in their respective classes. "A reading class" is an approach used by two of the teachers and consists of five reading strategies that have been personified. The characters involved are the fortune teller who predicts, the detective who clarifies ambiguities and difficult words, the cowboy who summarizes, the reporter who asks questions, and finally the artist who visualizes inner images. Many of the teachers use read-aloud and work with reading strategies by having students summarize the text they have read, clarify difficult words that appear in the text, and predict what the next chapter will be about. Furthermore, it is described that common methods include enlarging a text on the board and reading the text together, sounding out words and letters, deciphering difficult words, and answering comprehension questions about the text.

Till akutmottagningen söker patienter i alla åldrar. Akutsjuksköterskan ska ha kunskap om och kunna omhänderta alla patienter som kommer till akutmottagningen. Pediatriska patienter har särskilda behov, deras fysiologi skiljer sig gentemot vuxna och de utgör därför en specifik patientgrupp. De kommunicerar och uttrycker sig inte heller som vuxna och kan redan i tidig ålder ge uttryck för smärta på sina egna sätt. Patientens aktiva deltagande varierar och patienten kan behöva olika former av stöd beroende på var i vårdprocessen de befinner sig. Det finns många faktorer som påverkar ett omhändertagande, både positivt och negativt. Syftet med studien var att belysa främjande och hindrande faktorer vid omhändertagande av barn på somatisk akutmottagning och utformades efter PEO (Population, Exposure, Outcome). Som metod användes en strukturerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Resultatet av sökningarna i PubMed och Cinahl gav 15 artiklar med mixad ansats som analyserades med integrerad analysmetod. Det framkom sex huvudkategorier. Kommunikation och information med föräldrar som tar upp vikten av en öppen kommunikationsmiljö, informationsöverföring, sjuksköterskors centrala roll för kommunikation och att använda olika informationskällor för att underlätta kommunikationen. Under rubriken “kommunikation med barnet” framkom delaktighet i samtal om vårdprocessen, åldersanpassad kommunikation och information samt kommunikation om smärtupplevelser. Distraktion, smärtlindring, visad omtanke samt vårdmiljö var andra faktorer som visade sig påverka omhändertagandet av barn på somatisk akutmottagning. Slutsatsen från studien indikerar att omhändertagande av barn på somatisk akutmottagning kräver fokus på barnets delaktighet, familjecentrerad vård och kommunikation. Främjande faktorer kring omhändertagande är aktiv kommunikation, åldersanpassad och tillfredsställande information, distraktioner, snabb smärtlindring, anpassade vårdmiljöer samt visad omtanke. Hindrande faktorer är osäkerhet från närstående, lång väntan på smärtlindring och kommunikationssvårigheter. För ett effektivt och tillfredsställande omhändertagande av pediatriska patienter behöver hänsyn tas till de här främjande och hindrande faktorerna. / Patients of all ages come to the emergency department. The emergency specialist nurse must have knowledge of and be able to care for all patients who come to the emergency department. Pediatric patients have special needs, their physiology differs from that of adults and they therefore constitute a specific patient group. They do not communicate and express themselves like adults but can already at an early age express pain in their own ways. The patient's active participation varies and the patient may need different forms of support. There are many factors that affect emergency care, both positive and negative. The purpose of the study was to elucidate promoting and hindering factors in the care of children in somatic emergency departments and was designed according to PEO (population, exposure, outcome). The method used was a structured literature study with a systematic search. The result of the search in Pubmed and Cinahl yielded 15 articles with a mixed approach that were analyzed using an integrated analysis method. Six main categories emerged. Communication and information with parents that address the importance of an open communication environment, information transfer, nurse´s central role in communication and using different sources to facilitate communication. Under the heading "communication with the child", participation in conversations about the care process, age-appropriate communication and information and communication about pain experiences emerged. Distraction, pain relief, caring and care environment were other factors that were found to affect the care of children in somatic emergency departments. The conclusion from the study indicates that caring for acutely ill children requires a focus on the child's participation, family-centered nursing and communication. Promoting factors regarding emergency care are age-appropriate information, distractions, rapid pain relief, adapted care environments and shown consideration. Impeding factors are uncertainty from relatives, long waits for pain relief and communication difficulties. For good emergency care of pediatric patients these promoting and hindering factors need to be taken into account.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de främjande och försämrande faktorer som är betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala välmående. Enligt vår förförståelse som vi erhållit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svåra omständigheter och vi ansåg det viktigt att undersöka de påverkande faktorerna. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades på 10 primärstudier och resultaten visade på följande främjande faktorer; skola, föräldrar/familj, adekvat information gällande beslutsprocessen, en väl fungerande barnpsykiatrisk vård, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. De försämrande faktorerna var; bristfällig information och lång väntan under asylprocessen, föräldrars ohälsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rättigheter samt osäkra boendevillkor. Studiens resultat analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning. / "Outside I´m smiling, but inside I´m crying" - A litterary review of factors affecting the asylum seeking children´s psychosocial health. The study´s purpose was to examine the promoting and detoriating factors that are of importance for the psychosocial well-being of children seeking asylum. According to our prior understanding which we have acquired through working experience and education the asylum seeking children lives under difficult circumstances. We therefor considered it important to investigate the factors that are influencing the children. The method used was a review of the litterature which was interpreted hermeneutically. The review was based on 10 primary studies and results showed promoting factors as; school, parents/family, adequate information regarding the decision-making, a well-functioning child mental health service, social networks and leisure activities. The deteriorative factors were; lack of information and delays during the asylum process, parents´illness, ignorance among professionals about children´s legal rights and unsafe housing conditions. Our results were analysed based on the theory Sense of coherence. The results are in line with previous research.

No description available.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.

Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).

Digital sustainability is a concept that is increasingly used in today's society. There is still some uncertainty about how Swedish public sector should think and relate to the concept and what the meaning really is. The purpose of this study is to investigate how public enterprises can gain a better understanding of digital sustainability and thus create better conditions in their work towards working digitally sustainably. To answer this, a qualitative case study was conducted at the Swedish authority Bolagsverket. The case study was divided into two phases, where the first phase consisted of an analysis of the current situation in order to gain an understanding of how the authority relates to digital sustainability today. This followed the second phase where a focus group interview, observation and document analysis was conducted in order to analyze and together with the theory draw conclusions related to how the business can improve its current way of working regarding digital sustainability. The conclussion clarifies five aspects to describe how a public sector can continue its work and understanding of digital sustainability. For future research as a supplement to this study, it is recommended to investigate more than one public sector in order to create a general picture of digital sustainability in public sector in Sweden. / Digital hållbarhet är ett begrepp som används allt mer i dagens samhälle. Än finns dock en viss osäkerhet kring hur svenska offentliga verksamheter ska tänka och förhålla sig till begreppet och vad dess innebörd verkligen är. I denna studie är syftet att undersöka hur offentliga verksamheter kan få en bättre förståelse för digital hållbarhet och på så sätt skapa bättre förutsättningar i sitt arbete mot att arbeta digitalt hållbart. För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie hos den svenska myndigheten Bolagsverket. Fallstudien delades i två faser där den första fasen bestod av en nulägesanalys för att få en förståelse för hur verksamheten förhåller sig till digital hållbarhet idag. Detta följt av den andra fasen där en fokusgruppintervju, observation och dokumentanalys genomfördes i syfte att analysera och tillsammans med teorin dra slutsatser relaterade till hur verksamheten kan förbättra sitt nuvarande arbetssätt gällande digital hållbarhet. Av slutsatsen tydliggörs fem aspekter för att beskriva hur en offentlig verksamhet kan fortsätta sitt arbete och förståelse kring digital hållbarhet. Inför framtida forskning som en påbyggnad på denna studie rekommenderas att undersöka mer än en offentlig verksamhet för att skapa en större generell bild av digital hållbarhet inom offentliga verksamheter i Sverige.

Background: By the year 2030 the prognosis is that one fourth of the Swedish population will be 65 years or older. An age group that today stands for 40 percent of all the daily visits in the Swedish emergency departments. Nearly half of them are 80 years or older. The frail older adults are often low prioritized due to their diffuse symptoms whereby long waiting times and healthcare-related injuries may occur. As a complement to the standard prioritizing procedure, that triage stands for, some emergency departments have introduced screening tools for detecting those individuals that are older adults and frail. Unfortunately, the introduction of new guidelines, do not always imply that the implementation comes easy because there are factors that facilitate and inhibit their intended use. Aim: To illustrate factors that affect the nurses use of the screening tool Clinical Frailty Scale (CFS) which identifies frailty in elders during triage in the emergency department. Method: A descriptive quantitative cross-sectional study where data was collected through a web-based questionnaire. The data of the study was analyzed through descriptive and analytical statistics. Results: When it came to influencing factors regarding the use of CFS in the selected emergency department, CFS as a method with its practicalities constituted as facilitators, whilst the organizational and working cultural aspects constituted as barriers. The differences in the nurses' experience and education effected the perception of CFS in different ways. Conclusion: There is a need of a working culture where responsibility is shared between stakeholders to facilitate a guideline. Advanced nurse practitioners can have a crucial role in educating, motivating and creating space for discussion relating to organizational, theoretical and practical components of the process in identifying the frail older adults. / Bakgrund: Prognosen är att år 2030 kommer en fjärdedel av den svenska populationen vara 65 år eller äldre. Åldersgruppen utgör idag cirka 40 procent av alla besök på Sveriges akutmottagningar där nästan hälften av dem är 80 år eller äldre. De sköra äldre erhåller ofta låg prioritering på grund av sina diffusa symtom, där långa väntetider och vårdrelaterade skador kan uppstå som följd. Som komplement i den vanliga prioriteringsrutinen som triagering innebär har akutmottagningar infört screeningverktyg för att upptäcka de individer som är sköra äldre. Dessvärre innebär införandet av nya rutiner att de inte alltid lätt implementeras i verksamheten eftersom det finns faktorer som främjar och hindrar dess avsedda användning. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av screeningverktyget Clinical Frailty Scale (CFS) för att identifiera sköra äldre vid triagering på akutmottagningen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in genom en webbenkät. Studiens data analyserades deskriptivt samt med analytisk statistisk. Resultat: När det kom till faktorer som påverkade användningen av CFS på den valda akutmottagningen utgjorde CFS som metod med dess praktiska delar en främjande faktor, medan organisatoriska och arbetskulturella aspekter utgjorde hindrande faktorer. Skillnaderna i erfarenhet och utbildning hos sjuksköterskorna påverkade uppfattningen om CFS på olika sätt. Slutsats: Det behövs en arbetskultur med ett delat ansvar mellan organisation och medarbetare för att främja följsamheten till en rutin. Specialistsjuksköterskor kan ha en betydande roll i att utbilda, motivera och skapa forum för diskussion gällande organisatoriska, teoretiska och praktiska delar i processen av att identifiera sköra äldre.

I samband med Covid-19-pandemin tilldelades Tillväxtverket uppdraget att ansvara för fördelningen av ekonomiskt stöd för korttidsarbete. Korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av att något oväntat händer. Syftet med undersökningen har varit att utforska hur den extraordinära kontexten som Tillväxtverkets upprättade organisation verkat i har påverkat respondenternas ledarskapsförväntningar. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillämpades som metodologiskt angreppssätt för studien. Undersökningen består av totalt tolv deltagare, varav hälften gruppchefer (se; ledare) och hälften handläggare (se; följare). Den tematiska analysen genererade tre teman, komplexitet, ledarstilar och den organisatoriska strukturen. Faktorer ur den extraordinära kontexten som identifierats påverkat respondenternas förväntningar gällande komplexitet var resursbrister avseende personal och systemstöd, och osäkerhet kring uppdragets uppskattade tidsomfång. Även externa beslutsfattare såsom riksdag och regering samt det stora inflödet av nyutexaminerade anställda utan tidigare relevant arbetserfarenhet har illustrerats i temat. Det andra urskilda temat var ledarstilar, varav fokus på behovsmallar och att etablera en personlig relation mellan ledare och följare igenkänts. Likaså engagemang för att skapa en stark sammanhållning för att säkra en god arbetsmiljö samt uppföljning och feedback utmärker sig ha påverkat respondenternas förväntningar. Det tredje och sista temat berör den organisatoriska strukturen, såsom beslutsfattande i en top-down modell och den interna kommunikationen. Den arbetsrelaterade förståelsen inom organisationen gällande lägesbilder och informationsdelgivning identifierades dito, och avslutningsvis urskiljs förtroendeskifte med ökad tillit till följarna. / During the coronavirus (COVID-19) pandemic, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth had responsibility for the distribution of financial support for short-term work allowance, a support being provided to enable employers to retain their personnel during the pending crisis and to be able to quickly get back to full speed again when the situation improves. The purpose of this study has been to explore how the extraordinary context in which the Swedish Agency for Economic and Regional Growth's established organization has operated, and how it has affected the leader expectations within the organization. A qualitative method with semi-structured interviews and thematic analysis has been applied as methodological approach. The survey consists of a total of twelve participants, of which half are group leaders (see; leaders) and half are case officers (see; followers). The thematic analysis generated in three themes, of which complexity was the first identified. Factors from the extraordinary context that were identified affected the surveyed individuals' expectations regarding complexity were lack of resources regarding staff and system support and uncertainty about the assignment's estimated time range. External decision-makers such as the government, as well as the large influx of newly graduated employees without previous relevant work experience, have also been illustrated in the theme. The second distinct theme was leadership styles, of which the focus on needs templates and establishing a personal relationship between leader and follower is recognized. Likewise, the commitment to create a strong cohesion to ensure a good working environment and feedback stand out to have affected the expectations of the individuals surveyed. The third and final theme concerns the organizational structure, such as decision-making in a top-down model and internal communication. The work-related understanding within the organization regarding common operating pictures and information sharing was identified accordingly, and finally, a change of increased trust in the followers.

Background Mental health problems among older adults are a central public health problem. Depressive disorders are among the most prevalent mental disorders in later life. Maintaining good health and experiencing well-being in later life are important for the growing population of older adults, enabling them to enjoy life and participate in society for longer. Aims The overall aim of the thesis is to examine how mental health and mental well-being can be promoted and how the incidence and prevalence of depressive symptoms and disorders can be prevented among older adults. The specific aims of the included studies are to examine the associations between mental ill-health (depression and psychological distress) and social capital among older adults, as well as to collect and evaluate the effect of psychosocial interventions for the primary prevention of depressive disorders. Another specific aim is to provide a better understanding of how social capital influences the experienced mental well-being among older adults. Methods Population-based survey data collected in Finland and Sweden in 2008 and 2010 were used and logistic regression analyses were conducted to examine the associations between depression and psychological distress among older adults (65+) and various social capital components. A systematic review and meta-analysis were conducted to evaluate the effect of psychosocial interventions on depressive symptoms, functional level and quality of life. Furthermore, two independent sets of qualitative data material – collected through two focus group interviews and an open-ended question included in a Finnish population-based survey from 2008 – were used in order to identify views on the causal mechanisms between mental well-being and social capital in later life (60+). Results Restricted social networks with regard to both quantity and quality aspects were found to associate with depression and psychological distress in later life as defined in this thesis. Low structural and cognitive social capital are both significant depression covariates in older adults, although the findings were somewhat inconclusive from the association studies. Low frequency of social contacts with friends and neighbours and experienced mistrust in friends were all significantly related to depression, while no statistically significant connection was found between depression and experienced mistrust in neighbours. Further, restricted access to instrumental social support was statistically significantly associated with depression, while other cognitive components of social capital, such as experienced general mistrust, as well as having a limited number of people to count on or who are concerned about you were significantly associated with psychological distress. In addition, based on both quantitative and qualitative data the findings of this thesis highlight the effectiveness and subjective importance of social activities for the maintenance of mental health and well-being among older adults. The social activities are an important mental health resource among older adults because of the accompanied sense of belonging to a social group, as well as feelings of purpose with regard to everyday life and hope for the future. The social activities evaluated in the systematic review and meta-analysis significantly reduced depressive symptoms when compared to no-intervention controls. However, the systematic review also revealed the scarce research base of psychosocial interventions, as only a small number of studies were included and many were characterised by a small or no effect. Conclusions The findings illustrate the need to actively maintain the social networks and interactions of older people in order to promote mental health and prevent mental ill-health. Older people experiencing low-level social capital are more likely to suffer from mental ill-health and this risk group should have access to initiatives that empower social networking and a maintained rich social life. In addition, the findings highlight the significant potential of psychosocial interventions as they support active and healthy ageing when appropriately implemented / Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre är ett viktigt folkhälsoproblem. Depressiva syndrom utgör ett av de vanligast förekommande psykiska funktionshindren. Det blir allt viktigare att hälsan och välbefinnandet upprätthålls i den växande äldre befolkningen, eftersom det möjliggör för de äldre att längre upp i åldrarna njuta av livet och att vara delaktiga i samhället. Syfte Avhandlingens övergripande syfteär att studera hur psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande kan befrämjas och hur uppkomsten och förekomsten av depressiva symptom och sjukdomar kan förebyggas hos äldre. De specifika syftena för studierna inkluderade i avhandlingen är att undersöka sambanden mellan psykisk ohälsa (depression och psykisk belastning) och socialt kapital hos äldre personer, samt att samla in och utvärdera effekten av olika psykosociala interventioner för primärprevention av depressiva syndrom. Ett annat specifikt syfte är att ge en bättre förståelse för på vilket sätt socialt kapital påverkar det upplevda psykiska välbefinnandet hos äldre. Metod Befolkningsbaserade enkätdata insamlade i Finland och i Sverige år 2008 och 2010 användes och logistiska regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan depression och psykisk belastning hos äldre personer (65+) och olika komponenter av socialt kapital. En systematisk litteraturöversikt och meta-analys sammanställdes för att utvärdera effekten av olika psykosociala interventioner på depressiva symptom, funktionsförmåga och livskvalitet. För att identifiera kausala mekanismer mellan socialt kapital och psykiskt välbefinnande hos äldre (60+) användes dessutom två oberoende kvalitativa datamaterial – insamlade med hjälp av två fokusgruppintervjuer och en öppen fråga som ingick i den finländska befolkningsenkäten från 2008. Resultat Kvantitativt och kvalitativtbegränsadesociala nätverk står i samband med depression och psykisk belastning bland äldre så som dessa definieras i avhandlingen. Lågt strukturellt och kognitivt socialt kapital står båda signifikant i samband med depression hos äldre, även om forskningsresultaten från sambandsstudierna var något osamstämmiga. Låg frekvens av social kontakt med vänner och grannar och upplevd misstro till vänner hade alla ett statistiskt signifikant samband med depression, medan man inte kunde hitta något signifikant samband mellan depression och upplevd misstro till grannar. Dessutom hittades ett statistiskt signifikant samband mellan begränsad tillgång till instrumentellt socialt stöd och depression, medan andra komponenter av kognitivt social kapital – så som att uppleva generell misstro, att ha få personer man kan lita på, samt att uppleva ett begränsat intresse från omgivningen för vad man gör – kunde kopplas till psykisk belastning. I tillägg betonar avhandlingsresultaten, som är baserade på både kvantitativa och kvalitativa data, effekten och den subjektiva nyttan av sociala aktiviteter för upprätthållandet av den psykiska hälsan och välbefinnandet hos äldre personer. De sociala aktiviteterna är en viktig resurs för den psykiska hälsan bland äldre därför att de ger en känsla av tillhörighet till en social grupp, samtidigt som de ger mening till vardagslivet och en känsla av hopp för framtiden. De sociala aktiviteter som utvärderades i den sytematiska översikten och meta-analysen minskade signifikant de depressiva symptomen, jämfört med kontrollgrupperna. Den systematiska översikten pekar emellertid också på bristen på forskning om psykosociala interventioner, eftersom få studier kunde inkluderas och dessa kännetecknades dessutom av en liten eller av avsaknad av effekt. Slutsatser Avhandlingens resultat illustrerar behovet av att aktivt upprätthålla de äldres sociala nätverk och interaktion för att främja deras psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa.Äldre som har ett begränsat socialt kapital löper större risk för att lida av psykisk ohälsa och därför bör denna riskgrupp ha tillgång till insatser som stöder uppbyggandet och upprätthållandet av sociala nätverk och ett rikt socialt liv. I tillägg visar avhandlingen på den stora potential som psykosociala interventioner har med tanke på att de kan stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande om de används på rätt sätt / Tausta Ikäihmistenmielenterveysongelmat ovat keskeisiä kansanterveysongelmia. Masennus on iäkkäiden yleisimpiä mielenterveyden häiriöitä. Hyvän terveyden ja koetun hyvinvoinnin säilyttäminen myöhemmällä iällä ovat tärkeitä yhä suurenevalle ikääntyvälle väestölle, koska ne mahdollistavat elämästä nauttimisen ja yhteiskuntaelämään osallistumisen pidempään. Tavoitteet Tämän väitöskirjan päätavoitteena on tutkia miten mielenterveyttä ja psyykkistä hyvinvointia voidaan edistää ja miten ikäihmisten masennusoireiden ja -häiriöiden ilmenemistä ja esiintyvyyttä voidaan ehkäistä. Väitöskirjaan sisältyvän tutkimuksen erityinen tavoite on tarkastella iäkkäiden aikuisten mielenterveysongelmien (masennus ja psyykkinen kuormittuneisuus) ja sosiaalisen pääoman välistä suhdetta sekä kerätä ja arvioida psykososiaalisten interventioiden vaikutuksia ikääntyneiden masennushäiriöiden primaarissa ehkäisyssä. Toinen tutkimuksen erityinen tavoite on lisätä ymmärrystä siitä, miten sosiaalinen pääoma vaikuttaa ikäihmisten koettuun psyykkiseen hyvinvointiin. Menetelmät Tutkimuksessa käytettiin Suomessa ja Ruotsissa vuosina 2008 ja 2010 väestökyselyllä kerättyä aineistoa, johon tehtyjen logististen regressioanalyysien tarkoituksena oli tutkia yhteyksiä ikäihmisten (65+) masennuksen ja psyykkisen kuormittuneisuuden ja sosiaalisen pääoman eri komponenttien välillä. Systemaattisella kirjallisuuskatsauksella ja meta-analyysillä arvioitiin psykososiaalisten interventioiden vaikutusta masennusoireisiin, toimintakykyyn ja elämänlaatuun. Tämän lisäksi käytettiin kahta toisistaan riippumatonta laadullista aineistoa, joiden perusteella tunnistettiin sosiaalisen pääoman vaikutuksia psyykkiseen hyvinvointiin vanhuusiässä(60+). Nämä aineistot kerättiin kahdesta fokusryhmähaastattelusta ja Suomessa vuonna 2008 toteutuneen väestökyselyn avoimesta kysymyksestä. Tulokset Tutkimuksen mukaan myöhemmällä iällä niin määrällisesti kuin laadullisestikin rajalliset sosiaaliset verkostot ovat tässä väitöskirjassa käytetyn määritelmän mukaan voimakkaasti yhteydessä masennukseen ja psyykkiseen kuormittuneisuuteen. Matala rakenteellinen ja kognitiivinen sosiaalinen pääoma ovat molemmat merkittäviä ikäihmisten masennuksen ennustekijöitä, joskaannämä tulokset eivät ole täysin yhdenmukaisia tutkimuksessa käytettyjen aineistojen perusteella. Ikäihmisten vähäiset sosiaaliset kontaktiystäviin ja naapureihin sekä koettu epäluottamus ystäviä kohtaan liittyivät kaikki merkittävästi masennukseen, vaikkakaan tilastollisesti merkitsevää yhteyttä masennuksen ja naapureihin kohdistuvan epäluottamuksen välillä ei löytynyt. Sen sijaan vähäisen käytännössä saadun sosiaalisen tuen ja masennuksen välillä oli tilastollisesti merkitsevä yhteys. Samoin psyykkinen kuormittuneisuus oli merkitsevästi yhteydessä sosiaalisen pääoman kognitiivisiin komponentteihin, kuten koettuun yleiseen epäluottamukseen ja myös vain vähäiseen määrään sellaisia ihmisiä, joihin voi luottaa ja jotka välittävät. Tämän lisäksi väitöskirjan määrälliseen ja laadulliseen aineistoon perustuvat tulokset korostavat sitä, että ikäihmisten mielenterveyden ja psyykkisen hyvinvoinnin säilyttämiseksi sosiaaliset aktiviteetit ovat sekä yksilöllisesti merkittäviä että tehokkaita. Sosiaaliset aktiviteetit ovat tärkeä iäkkäiden mielenterveyden resurssi, koska ne luovat tunteen sosiaaliseen ryhmään kuulumisesta, jokapäiväisen elämän merkityksellisyydestä ja toivosta tulevaisuudessa. Systemaattisen kirjallisuuskatsauksen ja meta-analyysin perusteella sosiaaliset aktiviteetit vähensivät merkittävästi masennusoireilua vertailuryhmiin nähden. Systemaattinen katsaus kuitenkin osoittaa, että psykososiaalisista menetelmistä on olemassa vain niukasti näyttöön perustuvaa tutkimusta. Tästä syystä tämä aineisto jäi pieneksi myös tässä tutkimuksessa – lisäksi systemaattisen katsauksen aineisto osoitti psykososiaalisten interventioiden vaikuttavan ikääntyneiden mielenterveyteenvain vähän tai ei lainkaan. Johtopäätökset Väitöskirjan tulokset osoittavat, että mielenterveyden edistämiseksi ja mielenterveysongelmien ehkäisemiseksi on tarpeellista aktiivisesti ylläpitää ikäihmisten sosiaalisia verkostoja ja vuorovaikutusta. Ne iäkkäät, joilla on vähäinen sosiaalinen pääoma kärsivät muita todennäköisemmin mielenterveysongelmista. Tälle riskiryhmälle tulee löytää keinoja, joilla vahvistetaan sen sosiaalista verkostoitumista ja rikastutetaan sen sosiaalista elämää. Tämän lisäksi tulokset korostavat niitä merkittäviä mahdollisuuksia, joita oikealla tavalla toteutetuilla psykososiaalisilla interventioilla on tukea aktiivista ja tervettä ikääntymistä.