Bakgrund: I hela världen beräknas det vara 55 miljoner som lever med en relateraddemenssjukdom. Demenssjukdom innebär skador på olika delar av hjärnan som generelltförsämrar möjligheten att förstå sammanhang och uppfattas av omgivningen. Brist ikommunikationen leder till missförstånd, frustration och försämrat mående för både personermed demens, sjuksköterskor och andra vårdgivare.Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kommunikationsstrategier för attfrämja omvårdnaden hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys. DatabasernaCinahl, Pubmed och Medline användes för att söka fram studiens 11 vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier av förbättringsåtgärder som förklararhur sjuksköterskan med hjälp av kommunikationsstrategier kan förbättra och främja vårdenför personer som lever med demenssjukdom. Kommunikativa interventioner, terapeutiskrelation, minskning av elderspeak och sjuksköterskans samspel med dementa personer.Diskussion: En generell förbättrad kunskap hos sjuksköterskor om demenssjukdom ökarchansen att förstå patientens situation, utmaningar och behov av stöd samt skapar tillit ochbygger relationer, vilket är förutsättningar för en terapeutisk relation.Slutsats: En god och uppdaterad kunskap kring demenssjukdomar är viktigt försjuksköterskor som vårdar personer med demens. Effektiva kommunikationsstrategierunderlättar förståelse av individens situation och behov vilket främjar en personcentreradvård.

Physical education is a crucial subject in school and is taught to students of all ages. Except for the traditional sports curriculum, students are expected to learn skills such as swimming and engage in outdoor activities. However, these activities require education at locations that are not the regular sports facility and which all schools do not have the same access to. This study examines how the availability of different facilities affects education and which factors have the most impact. Through the use of a quantitative method, more specifically a survey, physical education teachers across Sweden have responded to questions regarding the accessibility of teaching facilities and their impact. The result of the study aligns with previous research in the same field, revealing that several factors influence education. The two factors that have the most limiting effects on education are teaching larger groups of students and small facilities, while access to swimming facilities and proximity to outdoor teaching locations also have negative effects.

Vilka faktorer som främjar återhämtning från substansberoende kan vara komplex. Olika faktorer så som uppväxtvillkor och sociala färdigheter samspelar. I arbetet med substansberoende personer kan främjande faktorer och individuella förutsättningar förbises. Ökad kunskap skulle bidra till att förbättra vården av dessa personer. Syftet med den här studien var att belysa tidigare substansberoende personers upplevelser av främjande faktorer för återhämtning och bibehållen drogfrihet utan behandling med metadon eller buprenorfin. I studien intervjuades tre män och tre kvinnor med tidigare substansberoende. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrev intervjupersonerna sina upplevelser från tidig återhämtning fram till många års drogfrihet. De berättade om att de stärkts genom inre förändring, att de utvecklat sunda relationer och fått gemenskap, att de blivit en del av samhället och att de utvecklats som individer. Slutsatsen är att det är viktigt att lyfta fram dessa erfarenheter för att förbättra vården av personer med substansberoende.

En uppsats om skolkuratorers syn och arbete med psykisk hälsa. Studien syftade till att undersöka hur skolkuratorer som arbetar med tonåringar ser på och arbetar med psykisk hälsa samt hur det förebyggande och främjande arbetet med psykisk hälsa bedrivs. Uppsatsen tar utgångspunkt i bakgrund om psykisk hälsa bland unga, elevhälsans uppdrag och kuratorns ansvar. Vidare utgår uppsatsen från aktuell litteratur kring ungas psykiska hälsa, psykosocialt arbete inom skolan samt skolkuratorers arbete, förebyggande metoder och hälsofrämjande arbete. En kvalitativ studie genomfördes där fem skolkuratorer inom högstadiet och gymnasiet intervjuade kring deras arbete med psykisk hälsa. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där resultatet påvisade två huvudkategorier; Arbetssätt – en variabel av relation, samverkan, perspektiv och handlingsutrymme samt Psykisk hälsa – ett individuellt gränsland med tillhörande subkategorier. Resultatet diskuterades utifrån organisationsteorin och förståelse från bakgrundsavsnittet. Studien resulterade i en slutsats om att skolkuratorer ser på psykisk hälsa som en individuell upplevelse som både överensstämde och skiljde sig från definitionen av begreppet. En annan slutsats av studien är att skolkuratorer arbetar med psykisk hälsa i stor utsträckning genom att bemöta symptom på psykisk ohälsa, främst på individnivå genom enskilda samtal. Arbete med psykisk hälsa som är förebyggande och främjande sker i större utsträckning på organisatorisk nivå men även på gruppnivå. Slutligen kunde författarna säga att studien visat att psykisk hälsa innehåller och påverkas av flera komponenter och att det därmed är svårt för skolkuratorerna att arbeta generellt med psykisk hälsa. Arbetet bedrivs istället genom arbete med specifika faktorer som kan påverka psykisk hälsa. / An essay on school counselors view and work on mental health. The study aimed to investigate how school counselors who work with adolescence work with and view mental health and the prevention and promotion work on mental health carries. The essay is based on the background of mental health among young people, student health's mission and responsibility of the school counselor. Furthermore the essay is based on current research on young people's mental health, psychosocial work within the school and school counselors work, methods of prevention and health promotion. A qualitative study was carried with five school counselors working in different high schools. The material from individual interviews with the school counselors was analysed by a qualitative analysis where the results showed two main categories; Working method - a variable of relationship, cooperation, perspectives and discretion and Mental health - an individual borderland, with its subcategories. The results were discussed on the basis of organizational theory and with understanding of the background section. The study resulted in a conclusion that school counselors look at mental health as an individual experience that is both consistent and differed from the conception. Another conclusion of the study is that school counselors work with mental health to a great extent by treating the symptoms of mental illness, particularly at the individual level and individual cases. Work on mental health, prevention and promotion is done to a greater extent on a organizational level but also at a group level. Finally, the authors could say that the study showed that mental health includes and is affected by several components and that it is therefore difficult for school counselors working in general with mental health. Work was instead carried by working with individual factors that could affect mental health.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård. Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades. I huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med andra beskrivs hur människor i patientens omgivning upplevs som främjande respektive hindrande för egenvården. Huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med sig själv handlar om faktorer i relation till patienten själv och i det tredje huvudtemat, Främjande och hindrande faktorer i mötet med praktiska omständigheter, presenteras upplevelser av hur egenvården påverkas av praktiska faktorer. Diskussion: Resultatet visar sig gå i linje med tidigare forskning inom området. Centrala faktorer som visat sig påverka egenvården, såsom familj och vårdpersonal/vårdorganisation, diskuteras också utifrån hur de påverkar hälsan. I enlighet med andra studier visar resultatet även att vissa faktorer upplevs främjande/hindrande beroende på patienternas ursprung eller landet de bor i. / Background: The number of people living with diabetes type 2 increases. Perceptions of living with the disease differ; some sees it as a natural part of life whilst other sees it as pathological. Self-management and involvement in care are central for the patient’s opportunity adjusting to the new situation. Health care need knowledge about patients’ perceptions of self-management for being able to motivate them. Aim: The aim was to describe perceived facilitators and barriers to self-care by patients living with diabetes type 2. Method: A review was carried out, which included ten qualitative articles collected through the databases Cinahl and PubMed. The articles were analysed by identifying common denominators in the articles’ results. Themes were created. Results: Three head themes with associated subthemes were identified. Facilitators and barriers in the meeting with others focuses on how people in the patient’s environment are perceived as a facilitator and/or a barrier. Facilitators and barriers in the meeting with oneself, describes how the patient herself affects the self-management. In Facilitators and barriers in the meeting with practical circumstances, factors in relation to the patient’s practical environment are presented. Discussion: The result goes in line with previous research. Areas, which turned out to be central for the patients’ self-management, such as family and different aspects of health care, are also discussed in relation to health. Additionally, some perceived facilitators/barriers are in accordance to other studies shown to be more or less prominent depending on the patients’ origin or country they live in.

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

First of all, we want to inform the readers that this thesis is written in Swedish before addressing the abstract.The possibility to buy groceries online has been a possibility since 1996 in Sweden, but the growth of the service did actually begin a few years ago. The two latest years of shopping food online – e-grocery has become one of the most fast growing markets online, and it is still growing. More and more customers have been drawn to this type of alternative to shop food. It is a quite relatively new market in progress, both for consumers and companies and the online market has still a few obstacles to overcome, for instance the delivery time and the online payment. The consumer today is in a changing phase and starts to see the advantages of buying groceries online. In this research the barriers and advantage factors have been identified towards the online grocery shopping, in ability to examine the situation today.In order to find these barriers and the advantages of e-grocery, a case study with ICA City in Borås was an optimal approach. With the help of ICA City's digital customers, a qualitative study with focus groups was performed and a quantitative data collection with questionnaires was made. The purpose of the qualitative research was to identify barriers and the advantage factors, and the quantitative study was to measure their importance of these. These barriers and advantages have been placed against the purchase decision process to identify when and how the consumers are affected.The conclusion of this study resulted in both old and new barriers against e-Grocery. E-Grocery needs to be better developed; especially when it comes to the interface, it needs to be user friendlier, as well as inspirational. The groceries online, is today inadequate, which affects many consumers' and the shopping experience. The trading strategy must be adapted to the digital customer, which leads to the conclusion of a need for a better and stronger website to attract more and loyal customers. The biggest advantages for e-Grocery in this research were the conveniences and the time the consumers save, on not having to go to a physical store and shop for food. Many of the participants who participated saw the benefit of the e-Groceries availability, when they could buy food whenever and wherever. / Att handla mat på nätet är något som har funnits möjlighet att göra sedan 1996, men det var först för några år sedan som det började växa kraftigt. De två senaste åren har försäljningen av mat online ökat kraftigt, och fler kunder lockas till detta alternativa sätt att handla mat. Det är en relativt ny marknad för både konsumenter och företag. Det finns många faktorer som hindrat kunder, men dessa barriärer är nu i en förändringsfas och konsumenterna börjar se de främjande faktorer som den digitala mathandeln tillför framför barriärerna. I denna forskning har barriärer och främjanden faktorer mot digital mathandel mäts för att se hur de ser ut idag.För att kunna ta reda på dessa barriärer och de främjande faktorerna blev ansatsen och tillvägagångssättet en fallstudie på ICA City i Borås. Med hjälp av ICA Citys digitala kunder utfördes en kvalitativ studie med fokusgrupper och utifrån den en kvantitativ insamling med ett frågeformulär. Syftet med den kvalitativa undersökningen var att identifierade barriärer och främjande faktorer, och med hjälp av den kvantitativa studien i mäta deras betydelse. Dessa barriärer och främjanden faktorerna har sedan placerats ut efter den köpbeslutsprocess för att identifiera när och hur konsumenten blir påverkad.Slutsatsen av studien resulterade i att de barriärer som funnits förr börjar försvinna och i samband med detta uppkommer nya. E-livsmedel är något som behöver utvecklas, speciellt när det kommer till användarvänlighet och inspiration. Sortimentet online är bristfälligt vilket påverkar många konsumenters upplevelse. Handelstrategin måste anpassas till den digitala kunden vilket leder till slutsatsen om ett behov av en bättre och starkare hemsida för att locka fler och trogna kunder. De främsta främjande faktorer för respondenterna i forskningen var bekvämligheten med e-livsmedel samt tiden som de sparar med att inte behöva åka till en fysisk butik och handla. Många deltagare såg även fördelen med butikens tillgänglig, närsomhelst och var som helst.

Psykosocial ohälsa är vanligt förekommande i samhället, framförallt bland socialarbetare som syftar på yrken som socionomer, socialsekreterare, kurator och biståndshandläggare. Tidigare forskning beskriver socialsekreterares jobb som med hög risk att drabbas av utmattningssyndrom och stress på grund av det arbete de utför i sammanhanget de befinner sig i. Socialsekreterare tillhandahåller stöd och hjälp till klienter i stressade miljöer. Stress, samt följden utmattningssyndrom, bidrar till en rad olika hälsorelaterade problem med ökad risk för sjukdom och skada, samt förhöjd risk för förtidig död. Syftet med studien var att att undersöka hur några socialarbetare i södra Sverige upplever sin psykosociala arbetsmiljö på arbetsplatsen samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan främjas och hur stress kan förebyggas. Samt om hälsoarbete bedrivs för målgruppen och i så fall hur. Metoden för studien var av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Resultatet tyder på att det finns olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer som påverkar socialarbetares hälsa. Dessa är både individuella och kollegiala. De individuella är relaterade till stress, krav, kontroll, tidspress och dokumentation. En del tar jobbet med sig hem och tidsbristen gör att det inte finns tid till återhämtning. De kollegiala faktorerna är arbetsmiljö, konflikter och hjälpsamhet. Främjande insatser för den psykosociala arbetsmiljön är hälsoinsatser, beröm och feedback, handledning och reflektion samt delaktighet och utveckling. Förebyggande insatser är olika förebyggande åtgärder och förebyggande av stress. Slutsatsen tyder på att det råder hög tillströmning av ärenden som ska dokumenteras, vilket medför hög arbetsbelastning med krav från både allmänhet och arbetsgivare. Vilket i sin tur ger tidsproblematik där återhämtning uteblir. En hälsofrämjande insats som stärker hälsofaktorer skulle potentiellt kunna förbättra både hälsan och arbetssituationen för socialarbetarna.

Inom svensk och internationell forskning framkommer det att utåtagerande bland barn i förskolan är ett omfattande problem där främjande av prosociala beteenden och emotionell kompetens kan hämma utåtagerande beteende. Pedagoger upplever ofta en känsla av otillräcklighet i arbetet med barn i sociala svårigheter och uppger en önskan om ökat specialpedagogiskt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med ny kunskap om arbetet med utåtagerande beteende bland barn på förskolan utifrån åtta intervjuade förskollärares beskrivningar. Specialpedagoger kan sedan använda identifierade utvecklingsområden under handledning samt genom kompetensutveckling av arbetslag.Genom kvalitativ metod genomförs semistrukturerade intervjuer med avsikten att finna nya kunskaper utifrån förskollärarnas beskrivningar av deras arbete. Studien har en induktiv ansats där studiens teoretiska ramverk tar sin grund ur de specialpedagogiska begreppen relationellt- och kategoriskt perspektiv som används som stöd i diskussionen för att tolka resultatet. De identifierade utvecklingsområden som framkommit i denna studie kan härledas till: pedagogers arbetsstrategier, tolkningar av utåtagerande beteende, pedagogers förhållningssätt och även faktorer på mer övergripande nivå. Genom att specialpedagoger får en mer tillgänglig och central funktion i förskolan skulle den specialpedagogiska kompetensen kunna höjas i arbetslagen och där förskollärare skulle kunna utveckla samt leda ett arbete som i större utsträckning kunde förebygga utåtagerande beteende bland barn. I diskussionsdelen problematiseras ett flertal dilemman där realiteten inte speglar de behov som efterfrågas utifrån förskollärarnas beskrivningar, vilket försvårar uppdraget att nå upp till en verksamhet där barn som uppvisar sociala svårigheter kan få det stöd som de har rätt till.

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.