• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 109
  • 3
  • Tagged with
  • 112
  • 35
  • 32
  • 27
  • 25
  • 25
  • 23
  • 23
  • 21
  • 21
  • 18
  • 18
  • 14
  • 13
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Användning av handskar i slutenvården : En litteraturstudie om främjande och hindrande faktorer som påverkar följsamheten / Glove use in the inpatient care : A literature review regarding factors that promote to or hinders compliance

Karlsson, Linda, Karlsson, Josefin January 2020 (has links)
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem som orsakar ett onödigt lidande för patienten samt stora kostnader för vården och samhället. Den mest primära åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är basala hygienrutiner där handskar ingår. Sveriges kommuner och regioner utför årligen undersökningar kring följsamheten till basala hygienrutiner. Ytterligare undersökningar behövs dock för att identifiera vad som underlättar eller försvårar användningen av handskar. Syfte: Syftet var att belysa vilka främjande och hindrande faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet till användningen av handskar inom omvårdnaden i slutenvården. Metod: Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskades och inkluderades i resultatet. Data bearbetades och sammanställdes därefter genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att den mest förekommande främjande faktorn för handskanvändning av hälso- och sjukvårdspersonal inom slutenvården var att skydda sig själva. Den mest förekommande hindrande faktorn var stress som relaterade till tid- och personalbrist. Konklusion: Ytterligare forskning inom området behövs då ämnet är begränsat utforskat de senaste tio åren. / Background: Nosocomial infections is a global issue that causes the patient unnecessary suffering and a major cost to the healthcare. Standard precautions, which includes glove use, are the most essential measure to prevent nosocomial infections. Measurements of the compliance to standard precautions are performed every year in Sweden. However, research is needed to illustrate factors that promote or hinders the use of gloves. Aim: The aim of the study was to illustrate factors affecting health care personnel’s attitudes and compliance to glove use in nursing in the inpatient care. Method: This literature study was conducted as a general literature review with an inductive approach. Ten articles were analysed and included in the result. The data was processed and compiled through a content analysis. Result: The result showed that the most common promotive factor of glove use among health personnel in the inpatient care was to protect themselves. The most common hindering factor was stress caused by lack of time and health personnel. Conclusion: Due to the lack of research of the subject in the past ten years, further research is needed.
62

FRÄMJA ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIVFÖR DEN ÄLDRE PATIENTEN : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Levin, Johanna, Johansson, Gabriella January 2021 (has links)
Background: Aging can mean weakness that affect the elderly's independence. When theelderly come in need for healthcare, example through nursing homes, home care or hospitals,the work needs to be based on promoting the elderlys independence. Aim: To describenurses' experiences of promoting the elderly patient's independence. Method: Systematicliterature study of qualitative approach with Evans (2002) analysis method. Results: Afterthe analysis, two themes and four subthemes emerged. Theme one describes strategies thatinclude preventive measures and participation. Theme two describes resources in theorganization, which includes internal resources and external resources. Conclusion: Thereare different ways for nurses to promote independence in the elderly patient. They can workpreventively so that the independence of the elderly patient can be preserved andstrengthened. Participation in the elderly patient was considered significant as this is almosta must for the elderly to have the opportunity to experience independence. Understanding aswell as reflection and evaluation are significant parts of the work of internal resources.External resources include collaboration between different professions and how theenvironment can be adapted to the elderly. Assistive technology for the elderly patient is anexternal resource as the elderly patient's independence is promoted.
63

Framgång för flickor : En systematisk litteraturstudie om framgångsfaktorer i skolan för flickor med AST

Ericson, Åsa, Thyman, Ling January 2023 (has links)
No description available.
64

Matematikångest och matematisk självförmåga: En småskalig kvalitativ studie om gynnsamma faktorer i matematikundervisningen

Larsson, Karin, Lärk, Anna January 2023 (has links)
Matematik är ett ämne som många elever uppfattar som svårt och som hos många väcker negativa känslor. Detta kan resultera i låg matematisk självförmåga (tilltro till sin matematiska förmåga) och matematikångest. Sådant inverkar negativt, inte bara på elevens matematikutveckling, utan kan även på lång sikt påverka individens framtida studie- och yrkesval. Det är därför avgörande att skolan motverkar att matematikångest uppstår och bidrar till att alla elever ges möjligheter att utveckla matematisk självförmåga. Den här kvalitativa småskaliga studien syftar till att undersöka på hur lärare och speciallärare organiserar undervisning för att förhindra att elever förknippar matematikämnet med negativa upplevelser och känslor, och att matematikångest uppstår, samt främja att elever utvecklar matematisk självförmåga. Datainsamlingen utgjordes av 13 observationer av lektioner och därefter semistrukturerade intervjuer med de elva matematiklärare och tre speciallärare i grundskolan vars lektioner observerats. Dessutom insamlades ett antal skriftliga lektionsplaneringar. Studiens resultat pekar på att det lärarna och speciallärarna framhåller som viktigt för att främja elevernas självförmåga i matematik och motverka matematikångest är att eleverna får bekräftelse och får lyckas. För att åstadkomma det krävs förberedelser till lektionerna och ett formativt arbete med anpassningar i matematikundervisningen, ett tillåtande klassrumsklimat och höga förväntningar och engagemang. Vidare visar resultatet att flera av informanterna som deltagit i studien anser att samverkan mellan yrkesprofessionerna sker i för liten grad och att lärarna värdesätter ett ökat stöd av speciallärare till elever på både individ- och gruppnivå, samt egen fortbildning för att på nya sätt kunna möta elevernas behov av stöd i matematikundervisningen. Det framkommer också i resultatet att aktiviteter i undervisningen, som att eleverna exempelvis får tillräckligt med tid att befästa kunskaper, lära i interaktion med varandra, se fel och misstag som något att lära sig av samt lära med flera sinnen, främjar elevernas matematiska självförmåga och förebygger matematikångest. Den småskaliga studien är relevant för lärare, speciallärare och skolledning som arbetar med elever i grundskolan. Deras sätt att organisera verksamheten och undervisningen kan vara central för elevernas utveckling av en positiv matematisk självförmåga och för att minska risken för matematikångest hos elever.
65

Speciallärares och specialpedagogers beskrivningar av och arbete med läsförståelse på lågstadiet

Ekman, Anette, Egrér, Matilda January 2023 (has links)
Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.
66

Möjligheter med delaktighet som en främjande metod i sexualundervisningen : En kvalitativ studie av elevers tankar kring sexualundervisning i den svenska grundskolans senare år / Possibilities with participation as a promoting method in the sexual education

Jansson, Lukas January 2022 (has links)
Den här studien är en undersökning av elevers delaktighet i sexualundervisning i den svenska skolan under grundskolans senare år. Det är av intresse att undersöka sexualundervisningen då bland annat läroplanen för den svenska skolan blir uppdaterad till hösten 2022, där betydelsen av utbildning kring sexualitet, relationer och samtycke betonas och eftersom det har förekommit kritik gällande den här undervisningen. Genom att samla in och analysera ett empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder som tematisk analys och praktisk epistemologisk analys så har den nuvarande sexualundervisningen blivit analyserad gällande elevers delaktighet. Resultaten av denna studie är att det finns flera olika metoder och inte en specifik metod som lärare kan använda sig av för att ge eleverna förutsättningar till att bli delaktiga, och att det berör undervisningen både under planeringsfasen och vad som faktiskt sker i klassrummet. Det som genomgående främjar elevers delaktighet är att elever har möjlighet att kunna påverka innehållet och utförandet av undervisningen, trygghet i klassrummet i form av både vilka arbetsformer som används och att elever inte riskerar att bli dömda av varandra, anpassning av moment och att man kan minimera fokuset på att bli betygsatt. Elever har ett stort intresse i att lära sig mer om ämnet och ska sexualundervisningen kunna vara aktuell i dagens samhälle så krävs det att elevers tankar och verklighet får en betydande roll, vilken delaktighet har stor potential till att göra detta möjligt.
67

"Känslan kan bli ... ska jag göra det här själv nu?" : En jämförande studie mellan rektorers och elevassistenters syn på hur elevassistentens roll i skolan organiseras

Karlsson, Susanne, Palo, Máriel January 2022 (has links)
Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?
68

Specialpedagogens roll – fokus på det friska genom yrkesspråkets intentioner

Haramaty, Gabriella January 2017 (has links)
Denna studie är en nulägesbeskrivning och belyser specialpedagogens roll utifrån det främjande arbetet i dagens gymnasieskola. Fyra specialpedagoger som börjat arbeta runt 2010 då den nya skollagen infördes har i enskilda intervjuer resonerat kring begreppet främjande arbete kopplat till specialpedagogrollen. Studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Metoden är inspirerad av diskursanalys och fenomenologi och begreppet främjande arbete belyses ur språkbruket. Teori och bakgrundsbeskrivningen ramar tillsammans in studiens utgångspunkter. Studien utgår från forskning och teorier om specialpedagogik, socialantropologi och yrkesspråkets betydelse. Bakgrunden beskriver nuläget med fokus på Elevhälsans nya uppdrag att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intervjuerna är utformade utifrån att undersöka vilka konkreta exempel på främjande arbete som specialpedagogerna väljer att prata om. Resultatet visar att samtalsinnehållet snarare handlar om hinder och svårigheter med det främjande arbetet än det faktiska främjande arbetet. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna inte förhåller sig till ett enhetligt språk utan att yrkepsspråket snarare färgas av den organisation man är verksam inom. Specialpedagogerna berättar om insatser kopplat till det främjande arbetet på individ-grupp och organisationsnivå. Resultatet sätts i relation till skollagen från 2010 och hur den till viss del omformulerar lärares och specialpedagogers uppdrag.
69

Från åtgärdande till främjande och förebyggande arbete : En fallstudie med fokus på specialpedagogens arbete genom EHM / From remediation to promotion and prevention work : A case study focusing on the work of the special educator through EHM

Aasa, Matilda January 2024 (has links)
Förväntat kunskapsbidrag: Enligt tidigare forskning kan EHM ha en positiv inverkan på skolans främjande och förebyggande arbete. Det förväntande kunskapsbidraget med denna studie är därför att lyfta fram det specialpedagogiska bidraget i EHM samt vilka aspekter som är viktiga för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete genom EHM. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det specialpedagogiska bidraget i elevhälsomöten (EHM) samt lyfta fram viktiga aspekter som genom EHM leder fram till framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: På vilket sätt anser specialpedagogerna och rektorerna att specialpedagogernas kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? Vilka aspekter gör att EHM bidrar till ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete? Teori: Studien använder systemteorin som betraktar skolan som en helhet med olika komponenter och dynamiska relationer. Specialpedagogernas insatser genom EHM integreras som en del av det övergripande skolsystemet, vilket möjliggör strategisk planering för att stödja elevernas lärande och utveckling Genom systemteorin analyseras förändringar inom skolan, särskilt förändringar av första och andra ordningen. Utmaningen ligger i att förstå komplexiteten och samverkan mellan komponenter för att fullt ut förstå hur specialpedagogernas kompetenser påverkar skolsystemet som helhet. Metod: I denna studie utgörs av en fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer som metod. En fallstudiedesign har valts att göra en fallstudie för att mer ingående kunna studera hur specialpedagogernas kompetens tas tillvara vid EHM på den aktuella skolan samt ta reda på vilka aspekter som gör arbetet med EHM främjande och förebyggande. Resultatet analyseras utifrån tematisk analys för att möjliggöra en djupgående och strukturerad undersökning av den data som samlas in genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två rektorer. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogernas kompetenser spelar en central roll i arbetet med EHM. Deras deltagande och nyckelroll inom EHM påverkar skolsystemet som helhet och bidrar till skolans främjande och förebyggande uppdrag. Vidare visar resultaten att specialpedagogerna har en aktiv roll i att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt och ett brett fokus på elevernas lärande, vilket stöds av systemteoretiska tankar om hur delar av systemet påverkar helheten. EHM betraktas som en integrerad del av skolsystemet och har bidragit till att skolan genomgått en kulturell förändring med ett ökat fokus på gruppnivå med ett salutogent förhållningssätt som grund. De olika professionerna i EHM-teamet har olika fokusområden utifrån det förebyggande och det främjande där de kan bidra med sin specifika kompetens. Genom EHM kan specialpedagogers och andra yrkesgruppers kompetenser gemensamt användas på ett effektivt sätt. Inkludering av elevernas röster under EHM främjar långsiktiga förändringar inom skolsystemet. Skolan har en framtida utmaning med att balansera gruppnivå och individnivå samt att tydligare förstå skillnaden mellan begreppen främjande och förebyggande. Specialpedagogiska implikationer: Resultaten visar att specialpedagogens tillämpning av ett salutogent förhållningssätt främjar fokus på elevernas behov vilken kan bidra till en positiv skolkultur. Studien betonar specialpedagogens nyckelroll inom Elevhälsomöten (EHM) och framhäver vikten av att ta vara på specialpedagogens kompetens samt vikten av att ledningen ser till att detta görs inom skolverksamheten. En implikation är även att elevhälsan och lärarna behöver en tydlig struktur, EHM kan vara en sådan, för att uppnå ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. En än gång är det skolledarnas ansvar att se till att en sådan struktur finns.
70

Kommunikation: en förutsättning för vård avpersoner med demenssjukdomEn litteraturstudie om hur sjuksköterskors kommunikationsstrategier kan underlätta vård avpersoner som lever med demenssjukdom

Månsson, Clara, Oskarsson, Nadine January 2023 (has links)
Bakgrund: I hela världen beräknas det vara 55 miljoner som lever med en relateraddemenssjukdom. Demenssjukdom innebär skador på olika delar av hjärnan som generelltförsämrar möjligheten att förstå sammanhang och uppfattas av omgivningen. Brist ikommunikationen leder till missförstånd, frustration och försämrat mående för både personermed demens, sjuksköterskor och andra vårdgivare.Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kommunikationsstrategier för attfrämja omvårdnaden hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys. DatabasernaCinahl, Pubmed och Medline användes för att söka fram studiens 11 vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier av förbättringsåtgärder som förklararhur sjuksköterskan med hjälp av kommunikationsstrategier kan förbättra och främja vårdenför personer som lever med demenssjukdom. Kommunikativa interventioner, terapeutiskrelation, minskning av elderspeak och sjuksköterskans samspel med dementa personer.Diskussion: En generell förbättrad kunskap hos sjuksköterskor om demenssjukdom ökarchansen att förstå patientens situation, utmaningar och behov av stöd samt skapar tillit ochbygger relationer, vilket är förutsättningar för en terapeutisk relation.Slutsats: En god och uppdaterad kunskap kring demenssjukdomar är viktigt försjuksköterskor som vårdar personer med demens. Effektiva kommunikationsstrategierunderlättar förståelse av individens situation och behov vilket främjar en personcentreradvård.

Page generated in 0.0593 seconds