Biological diversity is an essential prerequisite for life on earth and for the function of its ecosystems. Without biological diversity the ecosystems will eventually collapse, and it is thus necessary to maintain a healthy level of variation at ecological-, species- and genetic- level. Invasive alien species (IAS) are now recognized as the second highest threat to biological diversity. As a result, new legislation aiming to counteract the increasing issues with IAS are introduced e.g. in the EU. The purpose of this essay is to evaluate the function and importance of the precautionary principle regarding the control of IAS, using legal analysis. The legal analysis is complemented by an analysis of other scientific sources e.g. in order to describe biological diversity in general as well as the real and potential the ecosystem-consequences of the introduction of species. EU environmental law is based on the precautionary principle and so is thus the newly established IAS Regulation. The IAS Regulation requires an extensive riskassessment before a species will be encompassed by the regulation. The risk-assessment process does however not entirely correspond with the (strong version of the) precautionary principle, as actions in accordance with this principle requires an assumed risk, which must not necessarily be scientifically established. This results in a discrepancy between the legal definition and the actual definition of an IAS; species which have undergone the risk-assessment process can obtain the status of IAS (legally) whilst others, which has not yet been assessed or do not fulfil all criteria, do not have this status and are thus not covered by the legislation. There are 12 000 alien species within the EU, of which 1800 are considered invasive. However, only 49 different species are currently covered by the IAS-regulation. This cannot be considered to be in keeping with the (strong version of the) precautionary principle. / Biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden och ekosystem behöver en variation av arter likväl som gener. Invasiva främmande arter (IAS) har erkänts som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, vilket har resulterat i ny lagstiftning inom EU. Syftet med den här uppsatsen är att fastställa vilken roll försiktighetsprincipen spelar vid regler som omfattar IAS; i allmänhet och i enskilda fall. För att utreda rättsläget används en rättsdogmatisk metod som kompletteras med en analys av naturvetenskapligt material för att klargöra vilka faktiska effekter IAS har. Miljörätten inom EU baseras på försiktighetsprincipen och den nyligen (relativt) utfärdade IAS-förordningen baseras därefter på försiktighetsprincipen. Det måste dock utföras en riskbedömning innan arter omfattas av IAS-förordningens bestämmelser (och legalt definieras som IAS inom EU). Försiktighetsprincipen (en stark version) ska emellertid betyda att en antagen risk är tillräckligt för att åtgärder ska vidtas; genom riskbedömningen betyder det däremot att det handlar om en fastställd risk. Detta betyder även att den faktiska definitionen IAS och den legala är olik; en art kan uppfylla definitionen IAS i praktiken men inte legalt. Försiktighetsprincipen (en stark version) tillämpas därför på legalt definierade IAS inom EU medan de facto IAS inte åtnjuter samma grad av försiktighet.  EU har själva yttrat, i det första skälet i IAS-förordningen, att det existerar 12 000 främmande arter inom EU varav 1800 av dessa är invasiva; IAS-förordningen omfattar dock endast 49 av dessa arter.

I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ”produktplakatet” från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ’kustfart’. Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt. Den största skillnaden är att produktplakatet, enligt ordalydelsen, endast förbjöd främmande att transportera varor mellan svenska orter. Tillämpningen idag har kommit att innebära ett förbud för utlandsflaggade fartyg att bedriva kommersiell sjöfart över huvud, så länge som det sker mellan två punkter inom Sveriges territorialvatten. I studien görs först en tolkning av vad produktplakatet, och den svenska regleringen av cabotage, innebär. I studien framkommer att produktplakatet sannolikt har tolkats alltför brett. Vid beaktande av vad produktplakatets skyddssyfte var, och vad den faktiska lydelsen var i förordningen, tar jag ställning för att de tjänster som borde avses i förordningen endast utgör transporter av gods. I förlängningen, med tanke på sjöfartens utveckling till att alltmer omfatta transporter av människor, anser jag dock att en utvidgning från lydelsen är rimlig och nödvändig med anledning av skyddssyftet. Vidare anser jag att det är en alltför långtgående tolkning att produktplakatet ska anses omfatta alla resor som företas inom svenskt territorialvatten, enär ordalydelsen är att resorna ska företas mellan två olika orter. Orter bör, enligt min mening, tolkas som ’hamnar’ eller liknande fasta uppbyggnader där ett fartyg kan lägga till. Tolkningarna innebär vissa avsteg från behörig myndighets tolkning av förordningen. Inom EU-rätten finns en motsvarande reglering av cabotage, som har syftet att öppna upp den inre marknaden. Således har den nationella bestämmelsen och den gemenskapsrättsliga bestämmelsen olika utgångspunkter. Det EU-rättsliga begreppet cabotage har också vållat stora tillämpningsproblem, men med hjälp av praxis kan några slutsatser dras med viss säkerhet. Det EU-rättsliga begreppet tar sikte på sjötransporttjänster, som i huvudsak består av transporter av människor eller gods inom ett EU-land. De tjänster som inte har huvuddrag gemensamt med sådana transporter är sannolikt inte cabotagetjänster enligt EU-rätten.  Vid en komparation mellan det EU-rättsliga begreppet och det nationella begreppet framkommer ett antal skillnader. De största skillnaderna finns mellan svensk myndighetspraxis och EU-domstolens praxis. Det faktum att det finns skillnader i definitionerna, strider inte i sig mot gemenskapsrätten. Det kan ändock finnas skäl till att tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten, speciellt i ett så säreget fall som med produktplakatet. En sådan tolkning skulle främst innebära att sjötransporttjänster, vars huvudsakliga syfte inte är att transportera människor eller personer, troligen inte skulle anses vara cabotagetjänster. Vidare skulle det med största sannolikhet finnas en begränsning i den resa som är föremål för cabotage; resan måste gå mellan hamnar och/eller en fastare konstruktion inom landets territorialvatten och/eller på landets kontinentalsockel.

Skogsmård (Martes martes) har länge varit Sveriges enda mårdart men 2018 gjordes det första fyndet av en annan art, stenmård (Martes foina), i nordöstra Skåne. Efter att detta fynd uppmärksammats fick Invasiva Arter på Svenska Jägareförbundet in uppgifter om ytterligare tre fynd från området. Syftet med studien var således att undersöka om stenmård är en etablerad art i nordöstra Skåne samt att undersöka om det finns släktskap mellan de funna individerna. Utifrån tidigare fyra fynd utfördes en fältstudie för att försöka samla in ytterligare fynd av stenmård i nordöstra Skåne, med hjälp av fällfångst. Fältstudien utfördes 1 november 2020–28 februari 2021 vilket motsvarade jakttiden för mård i Skåne. Inga nya fynd av stenmård gjordes under fältstudien, men sju fynd rapporterades in från allmänheten inom studieområdet. Således har totalt elva bekräftade fynd gjorts i Sverige åren 2014–2021, samtliga i nordöstra Skåne. Genetiska analyser utfördes av Naturhistoriska riksmuseet på fyra av kadavren för att undersöka eventuellt släktskap mellan dem, genom att jämföra individernas mitokondrie-DNA. Resultatet visade att de fyra individerna hade samma haplotyp och således härstammar från en gemensam anmoder. Utifrån åldersbestämning och tidpunkt för fällning kunde även bekräftas att de fyra individerna härstammar från minst två kullar och därmed att föryngring skett i området. Vi bedömer stenmård som en etablerad främmande art i nordöstra Skåne, eftersom den inom historisk tid inte ingått i Sveriges fauna och eftersom föryngring bekräftats. Vidare bedömdes att artens potential att klassas som invasiv bör utredas ytterligare utifrån ekologiska, ekosystemrelaterade och ekonomiska aspekter. / Pine marten (Martes martes) was the only marten species in Sweden until 2018 when the first stone marten (Martes foina) was found in the north-east of Scania. When this finding becamepublic, four more records from the area were reported to the Swedish association for hunting and wildlife management. In this study it was investigated if the stone marten is an established species in the north-east of Scania and if there is a genetic relationship between the found individuals. Based on the localization of previous records, a trapping field study was performed to see if further records of stone marten could be made in the north-east of Scania. The field study was executed between 1 November 2020-28 February 2021, which is within the hunting season of martens in the area. The field study did not result in any new records, but in seven new reports from the public within the area. In summary, a total of eleven stone marten records have been made in Sweden 2014-2021, all in the north-east of Scania. The Swedish Museum of Natural History in Stockholm performed genetic analyses offour of the cadavers to investigate their genetic relationship by comparing mitochondrial DNA. Results showed that the four individuals had the same haplotype and therefore originate from one common ancestral female. Based on age determination and time of death it was also confirmed that the four individuals originate from at least two litters and that reproduction has occurred in the area. Since the stone marten historically is not part of theSwedish fauna and since local reproduction was confirmed, it was concluded that the species is an established alien species. It was also concluded that the species potential to be classified as invasive should be further investigated based on ecological, ecosystem related and economical aspects.

För att öka elevers motivation är det av vikt att identifiera deras inställning till ämnet samt att skapa undervisning som motiverar och engagerar elever. Elevers motivation till att vilja lära sig engelska är ofta stark i grundskolans tidiga år, årskurs F-3, och därför är det väsentligt att grundlägga ett livslångt lärande och intresse för språk. Studien utgår från Robert C. Gardners teori om den social-pedagogiska modellen som varit en väsentlig teori i främmande språkinlärning under några årtionden. Gardners teori har bidragit till analysen av datamaterialet samt till att förstå elevers motivation. Undersökningen som genomförts i studien är konceptuellt replikerad av Jurisevics och Pizorns studie (2013) ”Young Foreign Language Learners´Motivation – A Slovenian Experience. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever som lär sig engelska som främmande språk i grundskolans tidiga år i Sverige uppfattar undervisningen i ämnet. Alltså, hur är eleverna motiverade till att lära sig engelska i skolans sammanhang. För att kunna svara på syftet ställdes fyra empiriska undersökningsfrågor som ämnade undersöka elevers integrativa motivation, hur de uppfattar sin egen inlärningsförmåga, vilka mål de sätter upp för sig själva samt vilka inlärningsaktiviteter som integrativt motiverar eleverna. För att svara på studiens syfte användes en kvantitativ ansats i form av gruppenkäter likt ursprungsstudien. I studien tillfrågades 58 elever om att medverka varav 48 elever svarade på enkäten i studien. Enkätfrågorna som användes var konceptuellt replikerade vilket möjliggjorde genomförandet av en liknande studie i ett annat skolsammanhang än ursprungsstudien. Av resultatet framgick det att eleverna i allmänhet tycker om undervisningen i engelska och att lära sig det engelska språket. Resultatet tyder även på att eleverna formar en positiv självbild i främmande språkundervisningen. Att prata engelska, att sjunga och dansa samt att leka lekar framkom som de undervisningsinslagen som elever motiveras av och föredrar i undervisningen i engelska som främmande språk i en svensk skolkontext. De mål eleverna sätter upp för sig själva antyder att de drivs av en integrativ motivation, dock är det viktigt att ta hänsyn till både den integrativa och instrumentala motivationen i kunskapsutvecklingen i engelska som främmande språk. Av resultatet framgick även några likheter och skillnader mellan studierna som genomförts i Slovenien och Sverige. En likhet var att eleverna i båda länderna hade en generellt positiv uppfattning till att lära sig ett främmande språk. Dessutom föredrog eleverna i båda länderna att lära sig genom varierande undervisning, vilket visar på en likhet. En väsentlig skillnad som framkom var att eleverna i Sverige i större utsträckning än eleverna i Slovenien vill tala det engelska språket.

Det finns ett stort behov av att kartlägga hur och om ledande föremål som finns ovan jord i elektriska installationer är sammankopplade i ett jordningsnät. Det är viktigt att miljöer där människor vistas uppfyller krav för elsäkerhet. En faktor som bidrar till ökad risk för människors hälsa och liv är ett jordningssystem där integriteten över tid utsatts för korrosion och mekanisk påverkan. Endast regelbundna besiktningar och kontroller kan säkerställa att installationerna fungerar som de ska. I Sverige idag finns det ingen vedertagen modell för mätinstrument, mätmetod och dokumentation för dessa kontroller. Syftet med examensarbetet är att arbeta fram ett tillvägagångssätt och visa en ny metod för kontinuitetskontroll, kontinuitetsmetoden. Arbetet ska också lyfta fram de regler och riktlinjer som finns kring jordningskontroller och undersöka andra befintliga metoder. Målet med mätningarna är att kunna visa att jordningarna är kontinuerliga och verifiera befintlig plan för jordnätet på de valda mätplatserna.

<p>Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. </p><p>Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen. </p><p>Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.</p>

<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.</p>

No description available.

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.