Musikforskaren Nicholas Cook skriver i sin bok “Music: A Very Short Introduction” (2000) om den västerländska notationens funktioner. Han menar att notationen är en så pass stor del av vår musikaliska förståelse och en så integrerad del av hur vi i väst skapar, tänker på och föreställer oss musik att den är omöjlig att bortse från (även i den musik som skapas utan att någonsin noteras). I detta arbete har jag därför valt att undersöka hur notationen inverkar på min instuderingsprocess, ett framförande, den klingande musiken samt den västerländska bilden av musik.   Jag har undersökt detta genom att instudera och framföra utvalda delar av Mozarts flöjtkonsert i G-dur med begränsad tillgång till konsertens notation. I resultatdelen redogör jag för hur denna typ av instuderingsprocess hjälpt mig att känna mig mer fri i mitt musicerande.   I beskrivningen av hur den västerländska bilden av musik påverkas av notation har jag även använt mig av en lingvistisk teori kallad Sapir–Whorf-hypotesen. Hypotesen är uppkallad efter Benjamin Lee Whorf och Edward Sapir och berör hur vårt språk förhåller sig till och påverkar våra tankar, och i förlängning av det, hur vi uppfattar vår verklighet. Jag redogör för hur jag upplever att denna teori även går att applicera på den västerländska notationens förhållande till den klingande musiken och hur detta är bidragande i skapandet av den västerländska musikkulturen och den västerländska bilden av musik. Arbetet har hjälpt mig att definiera mina tankar kring notationen på ett tydligare sätt och i förlängningen resulterat i att jag känner mig tryggare i mitt eget musicerande. / <p>Inspelning 21/1 2022</p><p>Delar av:</p><p></p><p>W.A Mozart, Flöjtkonsert i G-dur, KV 313 </p><p>1. Allegro maestoso </p><p>2. Adagio ma non troppo </p><p></p><p>Vid flygeln:</p><p>Asuka Nakamura </p>

Jag har på senare år blivit väldigt medveten om hur jag vill att mitt basspel ska upplevas utåt av publiken. Som musiker har man sällan vetskap om hur det egentligen låter framför scenen och därför har jag intresserat mig för hur andra musiker och i detta fall specifikt basister faktiskt spelar live. Mitt arbete riktar inte in sig på de stora basisterna genom tiderna eller någon specifik basist utan i stället på gemene frilansande musiker i de situationer jag vill vara i framtiden. Genom att transkribera basgången på originalet och på en live-version och sedan jämföra notationen sida vid sida kan jag enkelt se hur basgångarna skiljer sig åt. Denna process har jag sedan repeterat över flera låtar i tre olika genrer och sedan försökt hitta gemensamma teman mellan låtarna i samma genre. Tack vare mina analyser har jag nu blivit säkrare på mina musikaliska val och arbetet har gjort mig till en mer konsekvent musiker.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen. Inriktningarna är videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Dessa inriktningar har olika egenskaper och karaktär. Dock har det visat sig att inriktningarna har många gemensamma nämnare och kan därför kategoriseras under samma trend. En trend som handlar om att förnya och utveckla den traditionella urvalsprocessen. De nya inriktningarna betonar kandidaters framförande och prestation vilket har lett till att den formella kompetensen till viss del förbises framför andra kompetenser, såsom social- och estetisk kompetens. Vi har valt att benämna denna trend som performance urval. Syftet med studien är att kartlägga och hitta gemensamma nämnare till de nya inriktningarna inom jobbsökningssammanhang som vi valt att benämna performance urval. Undersökningen har genomförts på studerande på Karlstad Business School. Studien består av två delstudier, en kvantitativ och en kvalitativ. En kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning utdelad till slumpmässigt valda klasser på Karlstad Business School. En kvalitativ delstudie i form av en intervju med studerande med upplevelser av någon av de nya inriktningarna inom trenden performance urval. Studien visar att trenden performance urval kännetecknas av sex faktorer. Dessa faktorer är gemensamma nämnare i samtliga inriktningar inom trenden performance urval, det vill säga inom videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Faktorerna är förenklingsprocess, marknadsföring, estetiskt- och socialt fokus, fun-factor, likabehandling och självselekteringsprocess. Vår kvantitativa delstudie visade att trenden och dess inriktningar är relativt nya och oetablerade på arbetsmarknaden och används idag framförallt inom service- och tjänstesektorn. Dock visar resultatet att en femtedel av de slumpmässigt valda studerande varit i kontakt med de nya urvalsmetoderna, vilket tyder på att trenden är här för att stanna i rekryteringssammanhang.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur jag med hjälp av den kognitiva neurovetenskapens forskning om hjärnans koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga, kan förbättra och effektivisera min instudering och framförandet som pianist av tre verk med tre skilda speltekniska krav från tre olika tidsepoker. Jag har strävat efter att hitta metoder för att kontrollera min koncentration och uppmärksamhet bättre vid övning och framförande. Vidare vill jag genom bredden av repertoaren, skapa en mall som kan hjälpa mig och framtida musiker förbättra spelet genom kontrollerad koncentration vid övning och framförande. I det här arbetet har jag valt tre verk som är skrivna av kompositörerna J.S. Bach, W. A Mozart och F. Chopin. Verken är Preludium och fuga i Bess-dur BWV 866, Sonat nr 4 i Ess-dur och Ballade nr 3 i Ass-dur. Dessa är verk som pianister vid ett eller annat tillfälle spelar och tacklar de eviga svårigheterna som är att behärska polyfonin, artikulationen och flexibiliteten i sitt spel. Jag har skrivit om arbetsminnet roll för koncentrationen och inspirerats och strävat efter att hitta en mall för att kontrollera min koncentration och applicera mallen på verkens svårigheter och vad min lärare föreslagit att jag förbättrar i mitt spel. Mitt arbete har resulterat i att jag utifrån en mall på olika sätt har applicerat forskningen om hjärnans arbetsminne och dess roll för koncentrationen till att hjälpa mig i musicerandet, hur mallen har sett ut för att kontrollera koncentrationen, hur jag har applicerat och arbetat utifrån den i min instudering och framförande och därigenom har kunnat förbättra mitt spel.

Studiens syfte är att utifrån tidigare forskning beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som innebär att forskaren söker efter litteratur inom ett specifikt område som sedan kritiskt granskas och sammanställs. Resultatet visade att talängslan uttrycks fysiskt och psykiskt. De främsta orsakerna till elevers talängslan var bristande självförtroende, prestationsångest, bristen till tid för förberedelse, ett otryggt klassrumsklimat eller betygsättning av det muntliga framförandet. Flertalet arbetssätt var aktuella för att hjälpa elever med talängslan, bland annat rollspel, positivt självprat innan ett muntligt framförande samt tid till förberedelse. Det är inte särskilt väl forskat om talängslan på en nationell nivå och därför hade mer forskning inom området varit önskvärt.

Denna uppsats handlar om relationen mellan startposition och topplaceringar. Syftet handlar om att analysera jurygruppernas poängfördelning, för att se om de har följt ett visst beteendemönster för att bestämma bidragens poäng i Melodifestivalen. Jag använder både kvantitativ studie och musikanalys i detta arbete. I den kvantitativa studien fokuserar jag främst på tabeller där tävlingarna hade 8, 10 och 12 bidrag i startfältet. Jag har gjort en uppdelning av Melodifestivalen, som består av den ”gamla” och den ”nya” Melodifestivalen. Den här uppdelningen går främst ut på hur röstningen har sett ut under Melodifestivalens alla år. Tävlingarna från 1959 till 1998, med undantag för 1962 och 1993, avgjordes med hjälp av juryrösterna. Och tävlingarna 1999 till idag avgjordes/avgörs med både jury- och telefonröster. Eftersom det är endast juryarbetet som ligger i fokus, exkluderades alla tävlingar som inte valde ut sina vinnare enbart med hjälp utav jurygrupper. Därmed utgår den kvantitativa studien från resultaten hos den ”gamla” Melodifestivalen. I den musikanalytiska delen av uppsatsen används Björn Skifs ”Det Blir Alltid Värre Framåt Natten” som forskningsobjekt, och sedan jämförs resultatet från analysen med de resterande bidragen i startfältet. Resultatet av denna uppsats visar att det finns bevis för att juryn har följt ett beteendemönster, men den visar också belägg för det motsatta. Sammanfattningsvis argumenterar jag i uppsatsen att det finns en möjlighet att jurygrupper har följt ett beteendemönster vid deras bedömande av bidrag.

No description available.

Med hjälp av digitala ljudbibliotek kan man få tillgång till ljudet av en orkester, men hur kan man återskapa känslan av en riktig orkester? Det finns flera metoder för att digitalt återskapa ett mänskligt framförande, två av de vanligaste är realtidsinspelning och datorsimulering. Båda metoderna kan användas för att efterlikna/återskapa mänskliga karaktärsdrag i musikaliska framföranden.I detta arbete jämfördes dessa metoder ur lyssnarens perspektiv, för att ta reda på vilken metod som bäst gynnar kompositörer av digital orkestral musik. Undersökningen utnyttjade en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät där respondenterna fick svara på frågor och rangordna deras upplevelse av de olika metoderna.Resultatet visade bland annat att den generella upplevelsen av metoderna inte skiljde sig åt i genomsnitt, men att det fanns trender mellan olika lyssningsvanor och vilken metod som föredrogs. Mängden insamlad data var inte tillräcklig för att dra konkreta slutsatser, arbetet visar dock tendenser och kan användas som underlag till vidare forskning.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om de strategier som elever i gymnasiet ansåg vara stödjande för att övervinna talrädsla och svensklärares användningsområde för dessa strategier i klassrummet. Metoderna som användes var enkät och fenomenografisk intervju. Informanterna bestod av sex gymnasieelever från samma gymnasieskola men olika årskurser. Den teoretiska referensramen som studien utgick ifrån var fenomenografi. Det var även den fenomenografiska analysmodellen som användes vid analys av empiri. Utfallsrummen i studien resulterade i nio kategorier som besvarade de tre forskningsfrågorna. Resultatet visade att de faktorer som bidrog med talrädsla hos gymnasieelever var publikens beteende, om de skrattade eller agerade ointresserade. Vidare elevens osäkerhet gällande att bli analyserad och råka göra misstag framför publiken. Den sista påverkande faktorn var bedömning, att läraren skulle bedöma framförandet och hur det skulle påverka elevens betyg. De strategier som eleverna uppfattade som stöttande för att överkomma sin talrädsla var att det inte bara behöver finnas en trygghet i klassrummet utan även i klassen. Vidare att avdramatisera situationen och inse att ett misstag inte förstör framförandet. Slutligen att öva på framförandet innan och även veta var eleven kan fästa blicken under framförandet ansågs stöttande. Det eleverna ansåg att svensklärare kunde göra i klassrummet för att stötta talrädda elever var att ge positiv återkoppling för att höja elevens självförtroende. Svenskläraren kunde behandla publik och talare lika genom att även tilldela publiken en uppgift under det muntliga framförandet. Avslutningsvis kunde svenskläraren göra medvetna val gällande, gruppstorlek, tydlighet i instruktioner och svårighetsgrad. Sammanfattningsvis efterfrågar talrädda elever stöttning och respekt från svensklärare för att känna sig tryggare i sin rädsla. / The purpose of this study was to contribute with more knowledge about strategies that upper secondary students find supportive when trying to overcome their fear of public speaking and how Swedish teachers can use these strategies in the classroom. The methods used were a questionnaire and phenomenographic interviews. The participants were six students from the same Swedish upper secondary school but from different years. The theoretical framework that was used on the study was phenomenography. The analyzed material resulted in nine categories which answer the three research questions. The findings from this study indicate that the factors contributing to the fear of public speaking are the audience and how they behave, the students’ self-esteem and lastly that the performance is being graded. The strategies that the students found supportive were a safe classroom environment and class, as well as dedramatizing the situation and practicing on the performance and eye contact in advance. To help the students with speaking anxiety the Swedish teachers could make smaller groups, clear instructions, and adjust the difficulty of the speaking tasks. To summarize the students, request support and respect from their teachers to feel more comfortable facing their fear of speaking. / Examensarbete i samverkan