Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö. Observationerna dokumenterades genom löpande protokoll för att därefter analyseras och sammanställas. Utifrån analysen uppkom två områden, natur och människa. Djur, växter och svampar, människan i naturen, kroppen och dess funktion samt liv och död var det som uppmärksammades av oss i barnens lekar. I och med att observationerna skedde både inomhus och utomhus har även detta belysts i rapporten. Det visade sig bland annat att växter och svampar enbart uppmärksammades utomhus och fria lekar som uppmärksammade djur skedde inomhus.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder. Genom leken utvecklas även barns sociala förmåga och samarbete med andra. Leken ger även barn livserfarenhet vilket hjälper dem att förbereda sig inför framtiden och samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare i förskolan har på lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur deras inställning och delaktighet kan påverka barns lek. För att besvara syftet har en kvalitativ studie utförts, där intervjuer har genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt vår undersökning anser förskollärarna att leken är det naturligaste sättet för barn att utvecklas på när det gäller motoriskt, emotionellt, socialt samt för att utveckla sin personliga identitet. Förskollärare anser att de indirekt alltid är delaktiga i barns lek på något sätt, det här sker genom att de organiserar verksamheten, dess inredning och tillför de material som finns tillgängliga för barnen på förskolan.

Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek? Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer. För att få tillgång till lek behöver barnen olika strategier. Det kan handla om att verbalt fråga om tillträde eller genom att komma och visa upp en sak för deltagarna i den pågående leken. De barn som omedelbart inte får tillträde till lek försöker gång på gång komma in i leken genom att använda sig av fler olika strategier. Jag såg också hur några barn agerade när de gjorde misslyckade tillträdesförsök till lek. Det viktigaste resultatet som jag fann i undersökningen är hur barnen dagligen behöver använda olika strategier för att få tillträde till lek. Strategierna är inte mycket värda om inte barnen själva har status i gruppen.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst. Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsstaternas egen behörighet. Gemenskapsrätten kan dock, EU:s bristande behörighet till trots, likväl påverka medlemsstaternas regler inom den direkta skatterätten på ett indirekt sätt. En sådan påverkan uppstår till exempel om en direkt skatteregel i en medlemsstat inskränker den av EU garanterade fria rörligheten inom unionen. Med anledning av att medlemsstaternas skattelagstiftningar utökas med ett stort antal dubbelbeskattningsavtal, finns det en risk att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om fri rörlighet också riskerar att påverka medlemsstaternas dubbelbeskattningsavtal. Uppsatsen avser att utreda vilken ställning de EU-rättsliga reglerna om fri rörlighet har i förhållande till dubbelbeskattningsavtalen. I uppsatsen behandlas praxis från EU-domstolen, där dubbelbeskattningsproblematiken berörs. Härutöver redogörs för hur redovisad praxis har analyserats och kommenterats i doktrin. EU-domstolen har upprepade gånger påpekat att medlemsstaterna är fria att lösa problemet med dubbelbeskattning på valfritt sätt. Medlemsstater måste dock beakta gemenskapsrätten även i förhållande till de rättsområden som inte har harmoniserats, såsom undvikandet av dubbelbeskattning. När EU-domstolen säkerställer att unionsmedborgares rätt till fri rörlighet inte diskrimineras tar den inte någon särskild hänsyn till dubbelbeskattningsavtalens speciella funktion. I framtiden skulle dubbelbeskattningsproblematiken inom EU möjligtvis kunna behöva lösas på ett annat sätt. En alternativ lösning till dagens bilaterala dubbelbeskattningsavtal, som torde fungera väl, är ett EU-modellavtal för undvikande av dubbelbeskattning. / When a taxpayer is being taxed several times in respect of the same income, in at least two countries and for identical periods, juridical double taxation is created. A common method to avoid double taxation as far as possible is that states conclude bilateral double taxation treaties with each other. In a double taxation treaty the contracting states decide which state should have the right to taxation and which state, as a consequence thereof, will refrain from its right to taxation, in a series of different situations. Thereby it is, as far as possible, avoided that a person is being taxed several times for the same income. Double taxation is also being avoided within the EU through bilateral double taxation treaties. The Community law doesn’t in the present situation contain any harmonized rules regarding direct tax law and the area is thus a part of the Member States’ own competence. However, despite EU’s lack of competence, the Community law can affect the Member States’ rules in the area of direct taxation in an indirect way. This kind of influence can for example emerge when a direct tax rule in a Member State restrains the free movement within the EU. On account of that the Member States’ tax law is expanded with a great amount of double taxation treaties; there is a risk that the Community law regulations of free movement can also affect the Member States’ double taxation treaties. The thesis intends to investigate which position the Community law rules of free movement have in relation to the double taxation treaties. In the thesis I will discuss the case law from the European Court of Justice, where the problem with double taxation is brought up. The thesis will also account for how the case law in question has been analyzed and commented on in the legal literature. The European Court of Justice has several times pointed out that the Member States are free to solve the problem with double taxation in an optional way. However the Member States must also comply with the Community rules regarding the national legislation that has not been harmonized, such as the avoidance of double taxation. When the European Court of Justice ensures that the right to free movement within the EU is not being discriminated it doesn’t take any particular consideration to the special function of the double taxation treaties. In the future the problem with double taxation within the EU might have to be solved in a different way. An alternative solution to the bilateral double taxation treaties used today, that will probably function well, is an EU model tax convention for avoidance of double taxation.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna. Vi har utgått från tre frågeställningar;  Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?  Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?  Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan? För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med. Vårt resultat visar att föräldrarna till barnen i den svenska förskolan tycker att det är tillräckligt mycket fri lek under förskoledagen medan större delen av föräldrarna till barnen på den utlandssvenska förskolan anser att det är för mycket fri lek. Föräldrar från båda grupperna påpekar vikten av en god miljö för att den fria leken skall fungera.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer. Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen. Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn. Vidare uttrycker pedagogerna att den fria leken är väldigt viktig för barnens lärande då de använder mycket naturmaterial under leken. De pedagoger som varit med i undersökningen är positiva till gårdens utformning och trots ett stort antal barn sker det sällan konflikter. Fördelen med naturmaterialet är att det oftast finns många av varje föremål så barnen slipper att hamna i konflikter samt att det inte blir samma konkurrens om naturmaterial.

Sammanfattning Att den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna. Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt. Resultaten visar att den fysiska aktiviteten främst är utomhus men att det kan vara planerad verksamhet och fri lek. Att de har några dagar planerad verksamhet i veckan och även mycket fri lek. Vad de gör på den planerade tiden varierar mycket. Alla fritidshem känner av att det har blivit kärvare tider för fritidshemmen med mer barn, mindre personal och stramare budget. Vilket har satt sina spår på vissa av fritidshemmens verksamheter. / Abstract I take physical activity for granted, but not everyone does. Increasingly, we hear and read about people becoming obese as a result of reduced activity and exercise. I am interested in examining the situation in our after-school programs and how they include physical activity. I also want to learn if external conditions affect their operation. By conducting interviews, I want to determine how the situations differ among after-school programs and how each incorporates physical activity.  In order to determine if there are any differences depending on a program's location, I have categorized these interviews based on whether or not each after-school program is located in a municipality. Through these interviews, it is becoming evident that all educators have the same ideas as to what physical activity is, and they all work in similar ways. The results show that physical activity mostly takes place outdoors and consists of both planned activities and free play. The exact composition of the planned activity varies greatly. All of the directors of the after-school programs in my study feel that larger classes, fewer personnel and tighter budgets are affecting their operation.