Uppsatsen behandlar Kungl. Svenska Vetenskapsakademins prisfrågor mellan 1761–1772, då specifikt de ställda med de Sparrerska medlen. Syftet med uppsatsen är belysa akademins syn på vetenskapens ekonomiska mål genom deras arbete med prisfrågorna. Uppsatsen utgår ifrån tankar om kunskapscirkulation för at tolka Vetenskapsakademin arbete. För att uppfylla syftet analyseras Vetenskapsakademins handskrivna mötesprotokoll, ett urval av svar på prisfrågorna samt prisfrågorna utifrån ämneskategorier samt svarens författare. Vetenskapsakademins koppling till Hattpartiet samt dess rötter i utilismen och merkantilismen redogörs för, då med huvudsakligt fokus på att belysa nyckelbegreppet nytta. Den första delen av undersökningen diskuterar mönstren inom de fyra kategorierna av prisfrågor, jord-och naturbruk, teknisk utveckling, medicin och Statsmaktens hushållning samt kontextualiserar dessa utifrån tidigare etablerad bakgrund. Vidare diskuteras vilka andra samhällsgrupper som nåddes av akademins arbete. Till exempel den stora delen kyrkliga ämbetsmän som utan personlig koppling till akademin ofta hade belönade svar. Undersökningens andra del behandlar genom svaren till två prisfrågor vilken form av kunskap och presentation akademin sökte samt fördjupar diskussion om dess arbetsprocess. Uppsatsen visar att akademins frågor ställdes för att på olika nivåer tillåta en maximering de tillgängliga resursernas nytta, samt hur deras mål med verksamheten ofta var i konflikt med deras arbetsprocess där diskussioner kunde dra ut på tid samt återupprättas när nya ledamöter kom med sina positioner. Slutligen visar uppsatsen hur akademin med prisfrågorna sökte cirkulation av kunskap snarare än innovation.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt.     Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.

<p>The purpose of this paper is to examine how the arrival of class society is expressed in the social dance of high society during the second half of the eighteenth century. The study is based on the idea that culture and society develope in interaction; that changes in the economic, political and social life determine the cultural expressions as well. What I wish to examine is whether cultural themes from the developing bourgeois culture – individualism, to be precise – is expressed in the social dance during the second half of the eigthteenth century. // The study shows that public balls definitely gave people a chance to show off on the dance floor in spite of social rank. The assemblies were open to everyone, and there were no formal distinction between the estates. The equality was enforced furthermore in the bal masques. // In spite of this formal equality, there are also signs of public assemblies not being quite the arenas for individual triumph beyond the boundaries of estate that they could be. Comments about dance and individuals are for example way more common in connection to private gatherings than public. When writing about public balls focus is primarily on the attender’s social rang, and more seldom on the dance at all. It’s clear that the mixing of estates was a source of agitation, and also that it was hard for peasants and merchants to compete with the nobility on their home ground. In theory the dance culture was boundary-crossing, but in reality the rift between the estates was still wide.</p>

The purpose of this paper is to examine how the arrival of class society is expressed in the social dance of high society during the second half of the eighteenth century. The study is based on the idea that culture and society develope in interaction; that changes in the economic, political and social life determine the cultural expressions as well. What I wish to examine is whether cultural themes from the developing bourgeois culture – individualism, to be precise – is expressed in the social dance during the second half of the eigthteenth century. // The study shows that public balls definitely gave people a chance to show off on the dance floor in spite of social rank. The assemblies were open to everyone, and there were no formal distinction between the estates. The equality was enforced furthermore in the bal masques. // In spite of this formal equality, there are also signs of public assemblies not being quite the arenas for individual triumph beyond the boundaries of estate that they could be. Comments about dance and individuals are for example way more common in connection to private gatherings than public. When writing about public balls focus is primarily on the attender’s social rang, and more seldom on the dance at all. It’s clear that the mixing of estates was a source of agitation, and also that it was hard for peasants and merchants to compete with the nobility on their home ground. In theory the dance culture was boundary-crossing, but in reality the rift between the estates was still wide.

Syftet med denna studie är att fastställa vad som motiverade de adliga officerarna i den svenska militären att delta i Gustav III:s revolution 1772. Denna undersökning kommer att använda material skrivet av deltagande adliga officerare mellan 1771 - 1773, med ursprung från Gustavianska eller Sprengtportenska samlingen, samt från biografierna av Johan Christopher Toll och Jakob Magnus Sprengtporten. För att uppfylla det etablerade syftet formuleras tre forskningsfrågor, en primär och två sekundära, som besvaras i separata kapitel. Dessutom kommer undersökningen att tillämpa en kvalitativ textanalytisk metod tillsammans med en deduktiv teoretisk ansats. Denna metod, tack vare dess hermeneutiska användbarhet, möjliggör en omfattande analys av de motiv som anges i materialet, och hur resultaten återspeglar militärens sociala och politiska kultur. Det valda teoretiska ramverket, som tillämpas deduktivt i analysen, är Samuel Finers teori om militär intervention. Mer specifikt används koncept från avsnitt i boken som täcker militära officerares motiv för att ingripa i politik. De slutliga slutsatserna i denna undersökning är att officerarna främst motiverades att gå med i kuppen för att driva det "nationella intresset". De adliga officerarna hade ett långvarigt hat mot landets politiska system, baserat på uppfattningen att det var oförmöget att på ett adekvat sätt skydda vad de såg som nationens intressen. Officerarna, som såg sig själva som fosterlandets beskyddare, anslöt sig till revolten för att installera ett politiskt system som de ansåg kunde skydda nationens fortsatta existens. Officerarna motiverades också på grundval av "ideologi", eftersom konspirationen gav en möjlighet att implementera rojalistiska dygder. Slutligen var ytterligare ett motiv strävan efter "sektionsintressen". Beskyddandet av "gruppintressen", i form av att skydda adelns politiska och ekonomiska privilegier, samt "individuella intressen", där ekonomiska belöningar och befordringar begärdes i utbyte mot lojalitet, fanns också med i bilden. / The purpose of this study is to determine what motivated the noble officers of the Swedish military to participate in Gustav III:s 1772 Revolution. This investigation will be utilizing material written by participating noble officers between 1771 - 1773, originating from Gustavianska or Sprengtportenska samlingen, or from the biographies of Johan Christopher Toll and Jakob Magnus Sprengtporten. In order to fulfill the stated purpose of this investigation, three questions, one primary and two secondary, are formulated and answered in separate chapters. In addition, the investigation will be applying a qualitative text analytical method along with an deductive theoretical approach. This method, thanks to its hermeneutic utility, allows a comprehensive analysis of the motives stated in the material, and how the findings reflect on the military’s societal and political culture. The chosen theoretical framework which is applied deductively in the analysis, is Samuel Finers ‘military intervention’ theory. More specifically concepts from the section that covers military officers' motivations for intervening in politics. The final conclusions made in this investigation is that the officers were primarily motivated to join the coup to pursue the ‘national interest’. The noble officers had a longstanding hatred for the country’s political system, based on the conception that it was unable to adequately protect what they viewed as the nation's interests. The officers, who viewed themselves as the fatherlands protectors, joined the revolt in order to install a political system that they felt could protect the nation's continued existence. The officers were also motivated on the basis of ‘ideology’, as the conspiracy provided a opportunity to enforce Royalist political doctrine. Lastly, a further motive was the pursuit of ‘sectional interests’. The protection of ‘group interests’, in the form of protecting the nobility's political and financial privileges, as well as ‘individual interests’, where financial rewards and promotions were requested in exchange for allegiance, were also present.