Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse av lärare i fritidshems tolkningar av innebörden samt bedrivandet av kvalitetsarbetet i fritidshemmen i förhållande till styrdokumentens definition av kvalitetsarbete. De tre frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur tolkar lärare i fritidshem innebörden av kvalitetsarbete i fritidshemmet? Hur uppfattar lärare i fritidshem att kvalitetsarbete ska bedrivas i fritidshemmet? Hur skiljer sig lärarna i fritidshems tolkningar av kvalitetsarbete från styrdokumentens definition av kvalitetsarbete? Med stöd av ett fenomenografiskt perspektiv och en kvalitativ metodansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem utbildade lärare i fritidshem för att samla empiri. Den insamlade datan har senare transkriberats för att enklare identifiera mönster och skapa en uppfattning om lärarna i fritidshems tolkningar av kvalitetsarbete. Resultatet och analysen visar att samtliga lärare i fritidshem delar flera uppfattningar om kvalitetsarbetets innebörd som exempelvis planering, dokumentation, aktiviteter samt mål baserade utifrån läroplanen. Däremot lyfts aspekter som analys, utveckling och uppföljning inte i samma utsträckning vid intervjuerna även om de är lika väsentliga för kvalitetsarbetet enligt Skolverket (2014). Hur lärarna i fritidshem bedriver kvalitetsarbete ser olika ut även om vissa element i verksamheterna liknar varandra. Exempelvis genomför alla digital dokumentation men de använder olika plattformar för att göra det. Den avgörande faktorn i hur kvalitetsarbete bedrivs bottnar i resurser och förutsättningar, främst i form av tid, utbildad personal och fördelningen av antal elever per lärare.

InledningFritidslärare tillbringar mycket av sin tid i skolan under den obligatoriska delen av skoldagen och då förväntas det ske en samverkan med de klasslärare som arbetar där. Vid en genomgång av tidigare forskning och litteratur kring fenomenet samverkan mellan skola och fritidshem framkommer att fenomenet vanligtvis studerats utifrån fritidslärares perspektiv. Det är därför intressant att undersöka hur klasslärare upplever denna samverkan.SyfteSyftet med studien är att undersöka klasslärares erfarenheter och upplevelser av samverkan mellan skola och fritidshem. Frågor som uppsatsen söker svar på är vad innehållet i samverkan är, vad de lyfter fram som viktigt för att samverkan ska fungera samt vad de har för upplevelse av fritidslärarens roll i samverkan under skoltid.MetodEftersom syftet med studien är att undersöka några individers erfarenheter och upplevelser av ett specifikt fenomen bygger studien på kvalitativ metod med utgångspunkt i en fenomenologisk metodansats. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsverktyg. Intervjuerna var sex till antalet och genomfördes med klasslärare från årskurs ett till fyra.ResultatResultatet från undersökningen visar att den samverkan som enligt de intervjuade klasslärarna sker mellan skola och fritidshem under skoltid är komplex. Det är många faktorer som påverkar innehåll och kvalitet. Samtliga informanter är överens om att varierat arbetssätt och helhetssyn är de mest centrala delarna av samverkan. I fråga om vilka faktorer som påverkar kvaliteten på samverkan lyfter de särskilt fram organisation och rektors ansvar, gemensam planeringstid samt kommunikation. Dessa faktorer har de lite olika syn på, delvis beroende på i vilken kommun de arbetar. Slutligen visar också undersökningen de intervjuade klasslärarnas upplevelse av fritidslärarnas roll i samverkan under skoltid. Där skiljer sig upplevelserna åt och är i högre grad beroende av den samverkande fritidslärarens personlighet än av dennes yrkesroll även om yrkesrollen givetvis påverkar.

InledningSurfplattor och datorer har blivit en stor del av barn och ungdomars liv, samt blir det allt en större del av arbetssätten i skolan. I den matematik som lärs ut i skolan idag skall bidra till elevernas förståelse för olika matematiska problem samt förbereda de för att aktivt kunna delta i samhället. På fritidshemmet där det informella lärandet äger rum kan eleverna motiveras till ett fortsatt lärande i matematikämnet med hjälp av IKT då det sker på ett mer friare val.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva elevers upplevelser av användandet av surfplattor och applikationer i matematikämnet på fritidshemmet.MetodMetoden i studien är en kvalitativ i form av fokusgruppsintervjuer. Urvalet i studien är 13 elever i årskurs 2.ResultatResultatet som framkom i studien visar att eleverna som deltog fick en positiv upplevelse av att använda sig av digitala verktyg och applikationer i matematikämnet. Men trots att de tyckte det var roligt ansåg dem att läroboken var ett bättre sätt att lära sig matematik. De flesta elever som deltog i studien ville fortsätta med digitala verktyg och applikationer medans några hellre ville använda sig av läroboken.

No description available.

No description available.

Studien utfördes med syfte att undersöka fritidspedagogers och rektorers förhållningssätt till kulturell mångfald och dess betydelse för fritidshemmets verksamhet. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna: Hur ser den praktiska verksamheten ut på de olika skolorna? Vilka svårigheter och möjligheter förekommer i ett mångkulturellt fritidshem? Hur kan fritidshemmet bli ett komplement till skolan i en mångkulturell skola? Genom vårt val av kvalitativ intervju som metod har vi träffat 10st informanter på tre olika skolor, varav åtta stycken är verksamma pedagoger i fritidshemmet och två stycken är rektorer på dessa skolor. Samtliga informanter är verksamma i samma mångkulturella skolområde. Vårt resultat från dessa intervjuer visar att mångkulturella fritidshem är en berikande och givande miljö att arbeta i. Det finns dock många svårigheter kring kommunikation och förståelse mellan olika partermen minst lika många möjligheter som bland annat innebär en stor interkulturell utveckling hos barnen. Resultatet visar också att rektorers förhållningssätt till det mångkulturella arbetet har en stor betydelse och påverkan för hur fritidspedagogerna ser på sitt uppdrag och hur de utvecklar sin verksamhet.

Studien handlar om barns val av platser, deras praktiker och uppfattningar om sin utemiljö på deras fritidshem. Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om den utemiljö som erbjuds på deras fritidshem och avser att vara en kunskapskälla för hur fritidsverksamheten utomhus kan utvecklas. Det anlagda perspektivet barns perspektiv innebär ett förhållningssätt där man intar en inifrån-ut”-hållning, för att barns egna ord, tankar och föreställningar ska kunna komma till uttryck. Studien genomförs på två olika fritidshem med skilda utemiljöer, där samtalspromenader och observationer utgör den valda kvalitativa metoden. Dessa valdes för att ge forskarna och informanterna möjligheten och utrymme för att ge en djupare bild av situationen. Resultatet visar att utemiljöns betydelse för barnen handlar om att få tillgång till naturrika platser i sin utemiljö, med stora ytor att röra sig på. Barnen uttrycker vikten av att få vara och göra saker tillsammans på ett kreativt och utforskande sätt. Vilket ger möjligheter för barnen att stärka sina relationer sinsemellan och kunna omsätta sina egna kunskaper och erfarenheter till en helhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur det kan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vad pedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hem och fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokument menar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vad forskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är det sociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext och artefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärande som sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum för diskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger och rektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa detta område. I analysen av dessa uppgifter framkom att de flesta är nöjda med dagens samverkan men att det finns några förbättringsområden, främst rörande vilken typ av information som ges mellan respektive pedagoger och vårdnadshavare. Resultatet visar att samarbetet kring eleven till stor del beror på relationen mellan vårdnadshavaren och pedagogen och att en fungerande relation ger en fungerande samverkan, som i sin tur kan gynna elevens personliga utveckling.

Syftet med denna studie är att utforska hur fritidspersonal arbetar med elevinflytande på fritidshem samt hur begreppen elevinflytande och delaktighet uppfattas av pedagogerna. I studien har jag också utforskat elevernas syn på elevinflytande och delaktighet. Framför allt har jag lagt fokus på vad tre pedagoger anser och även hur eleverna själva upplever sitt eget inflytande på fritids. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med fenomenografiska ansatser, där jag tolkar respondenternas uppfattningar om fenomen, i det här fallet begreppen elevinflytande och delaktighet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både hinder och möjligheter förknippade med att arbeta med elevinflytande. Det som respondenterna upplever som hinder är personalbrist och stora barngrupper samt okunskap hos personalen. Pedagogerna anser att det finns stora fördelar med elevinflytande i syfte att fostra en demokratisk medborgare, så länge det finns ett fungerande arbetslag med stort engagemang och en vilja att göra sitt arbete bra. Alla elever upplever att de är delaktiga och kan påverka i verksamheten genom olika förslag och synpunkter, men ingen av eleverna vet med säkerhet vad begreppen elevinflytande innebär.