Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp. Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen för att producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde. Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden har gjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadens fuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studie syftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för att motsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet. Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn av fuktproblematiken. Göran Hedenblad vid Boverket menar att tillsynen och kontrollen av fukt kan och måste bli bättre på byggarbetsplatsen. Fuktkonsulten Tord Nilsson hävdar att de nya kraven innebär ett paradigmskifte som medför stora förändringar på dagens sätt att producera byggnader. De intervjuer som gjordes med beställare och entreprenör visar dock på både bristande fuktkunskap och bristande strategi för att nå ett fuktsäkert byggande. Vid fältstudien påvisades brister i produktionen med avseende på skydd av material och konstruktion, uttorkning och utförandet av fuktkvotsmätningar. Många av dessa brister härrör från att fuktproblematiken inte har en central roll vare sig i program-, projekteringseller produktionsskedet. Vidare konstateras att kunskapsnivån för att hantera fukt kan utvecklas hos all personal och i alla delar av byggprocessen. Av de observationer som gjorts under fältstudien har åtgärdsförslag till en ökad fuktsäkerhet sammanställts i rapporten. Vidare har ett informationsblad utarbetats för att informera om fukt och dess skadeverkningar samt att ge några förslag till åtgärder som kan förbättra fukthanteringen ute på byggarbetsplatsen. Informationsbladet bör placeras på byggarbetsplatsen för att stödja entreprenören i sitt fuktsäkringsarbete. Eftersom ramverket för projektet är fastslaget då produktionsfasen tar vid innebär detta begränsningar för fuktsäkerhetsarbetet. För att skapa bättre förutsättningar för en fuktsäkrare produktion anser vi att en fuktsakkunnig skall anlitas så tidigt som möjligt i projektet. / The costs regarding moisture damages in buildings in Sweden are expected to reach several billions SEK each year. These moisture damages also result in an increased risk regarding health issues among the users. The knowledge of how to produce moisture secure buildings exists, but it is not beeing used to the extent it could be. The first of July 2007 a new edition of Boverket´s regulations regarding buildings takes effect. Boverket is the Swedish board of housing, building and planning. Clarifications have been made concerning moisture issues which facilitate the verifications of moisture security in the chain of building production. The regulations also contain demands according to critical levels of moisture in building materials. This study is meant to survey errors in the production phase and how the production can develop to correspond to the regulations stated by Boverket regarding moisture safety. We interviewed different representatives in the building sector to give a general impression of the moisture issues. Göran Hedenblad at Boverket states that the supervision and control regarding moisture on the construction site can and must be improved. The moisture consultant Tord Nilsson believes that the new demands will result in huge changes concerning the way buildings are produced. The interviews carried out with the future proprietor and the contractor displayed a lack of knowledge and strategy concerning how to produce moisture secure structures. The field study pointed out incongruities concerning how building materials and the constructions were protected from moisture influence, evaporation and the control of the moisture levels in the structure. Many of these flaws originate from the fact that moisture issues are not a central matter, neither in the phase of planning nor production. Further it can be established that the level of knowledge regarding how to deal with moisture problems can be developed among all personnel and sectors in the building process. The observations implemented during the field study have resulted in several preventive measures which are compiled in this thesis. Further has an information sheet been put together with the purpose to inform about these preventive measures and the damages moisture inflicts upon structures and human beings. The information sheet should be placed on the construction site to support the contractors in their work for a more moisture safe production.

Detta arbete tar upp fuktproblemen vid materialförvaring samt vid leverans. Fokus i arbetet ligger på trämaterial, dock har även andra byggnadmaterial tagits upp. Fuktmätningar och intervjuer på byggarbetsplatser har gjorts för att få en bild på hur byggnadsmaterialet hanteras på byggarbetsplatser. Arbetet visar att beställaren kan ha en stor påverkan på hur byggnadsmaterialet hanteras på byggarbetsplatserna.

För att efterleva Regeringens miljöpolitik har Boverket tilldelats ansvaret för miljömålet God bebyggd miljö. Boverket är en myndighet som arbetar för Riksdagens miljömål och skall vid behov förslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I Boverkets Byggregler finns krav som måste följas för att uppnå ett fuktsäkert byggande. Som förslag på hur dessa krav ska uppnås nämns Svensk Byggindustriers metod ByggaF – Metod för fuktsäkert byggande. ByggaF är en dokumentsamling med mallar, checklistor, kontrollpunkter och rutiner. Dessa dokument kan då ligga till grund för att upprätta en metod som säkerställer fuktsäkerheten under alla byggskeden. Skadefall har studerats i syfte att påvisa hur ByggaF fungerar och nyttan i att använda det. I samtliga av de behandlade fallen har kopplingar kunnat finnas till ByggaF, som kan förhindra problematiken. På så vis har dess täckningsgrad bekräftats. Kontakt har upprättats med flertalet aktörer i branschen för att få en uppfattning om hur metoden har tagits emot i branschen efter att den lanserades år 2007. Utifrån intervjuerna uppfattas att de flesta entreprenörer hört talas om metoden men inte använt den själva. Däremot har fuktsakkunniga använt den som underlag för att ta fram egna interna fuktsäkerhetsplaner. På grund av det används den av entreprenörer indirekt. Hos beställare ställs ByggaF som ett krav om man väljer att miljöcertifiera i Silver- eller Guldklass hos Miljöbyggnad. Annars ställs det oftast inte tillräckligt med krav på fuktsäkerhetsmetoder. / Included in Boverkets Byggregler are a number of demands that must be fulfilled in order to achieve a moisture safe construction. One of the suggestions on how to fulfil these demands is to use the method developed by Svensk Byggindustri, ByggaF – Method for moisture safe construction. In order to work according to the government’s environmental politics, Boverket has been given the responsibility to fulfil the aims of God bebyggd miljö, it is also their work to ensure that operations and establishments fulfil and reaches the goals that have been set by the Swedish government. ByggaF is a collection of documents including templates, check lists, control points and routines; these documents can be used during the whole building process to create a method which ensures that the moisture safety is withheld. It has been investigated whether or not cases of moisture damages could have been prevented with the proper use of ByggaF. In all the cases that have been studied, ByggaF could have been used to prevent mistakes and problems and by this, the efficiency and importance of the documents has been proven. Several major actors within the field have been contacted in order to gain a larger understanding about how the method has been perceived and utilized since its launch in 2007. In general most of the entrepreneurs has heard of the method but never used it themselves. However, moisture specialist from major construction operations, have utilized ByggaF in order to develop internal moisture safety routines, therefor ByggaF is indirectly used by the entrepreneurs. ByggaF would, for constructors, be a requirement if one desires an environmental certification in either the gold or the silver category within the framework of Miljöbyggnad. Normally there are not enough requirements set regarding methods for moisture safety.

During the 1990’s a large number of building projects were revealed where lack of moist safety precautions during the construction process had led to extensive moisture damage. Also resent implemented studies have shown that the problems with moisture damages have rather increased than decreased during the past few years. Moist is considered to be one of the main factors to cause unhealth due to deficiencies in the indoor-environment and does also cause unnecessary expenses and a reduction of the confidence in the construction industry. In this Bachelor of Science thesis three projects have been reviewed to examine how moistsafety has been observed during the construction process. Main focus has been to identify the building components that are the most exposed to moist, and to examine how they have been taken into account during the period of design and construction. The objective of the review has been to get an overview of the moist-safety precautions taken by the municipality of Karlstad, in order to develop guidelines for future projects. The information that the review has given has been used to establish a template that can be used to create a “Moist-safetydescription”. / Under 1990-talet uppdagades ett stort antal byggprojekt där bristande fuktsäkerhetsåtgärder under byggprocessen lett till omfattande fuktskador. Även nyligen utförda undersökningar visar att problemen med fuktskador snarare ökat än minskat under senare år. Fukt anses vara en av de främsta faktorerna som orsakar besvär på grund av brister i inomhusmiljön och orsakar dessutom onödiga kostnader och minskat förtroende för byggbranschen. I examensarbetet har tre projekt granskats för att undersöka hur arbetet med fuktsäkerhet har fungerat under byggprocessen. Fokus har lagts på att identifiera fuktkritiska byggnadsdelar och kontrollera hur dessa har beaktats främst under projekterings- och byggskede. Målet med granskningen har varit att få en överblick över Karlstad kommuns arbete med fuktsäkerhet för att kunna skapa riktlinjer inför framtida projekt. Den information som granskningen gett har använts som underlag för upprättandet av en mall för en Fuktsäkerhetsbeskrivning.

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.

Byggsektorn har fortfarande svårigheter med att hantera fuktproblematiken.  Vi har valt att fokusera på hanteringen av material i produktion. Den informationssamling vi utfört ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har intervjuat flera olika entreprenörer från byggbranschen för att ge oss en helhetssyn av fuktsäkerheten ute på byggarbetsplatserna. Studien påvisar att det råder brister både på beställar- och entreprenörssidan. Vi ser att det finns potential för förbättring när det så krävs. Därför rekommenderar vi att högre krav ställs på fuktsäkerheten och att tydliga riktlinjer finns att följa. Den handbok som framtagits är riktat till att hjälpa yrkesarbetarna på entreprenörssidan att uppnå de krav som ställs. Handboken innehåller tillvägagångssätt för materialhantering och fuktkvotsmätning samt kritiska fuktvärden för olika material. / The construction sector still has difficulties in dealing with moisture problems. We have chosen to focus on the material handling in the production phase at the building site. The information collection we performed is the basis for our analysis and conclusion. We have interviewed several contractors in the construction industry to give us a comprehensive view of the moisture safety out on construction sites. The study shows that there are shortcomings on both constructor- and contractor’s side. We see that there is a potential for improvement when it’s required. We recommend that greater demands are placed on the moisture safety and that clear guidelines are to follow. The handbook is directed at helping skilled workers in the contractor end to achieve the required demands. The handbook includes procedures for material handling and moisture measurements as well as critical moisture values for different materials.

Vid projektering av ytterväggar ställs höga krav på funktion och utformning. Ytterväggar har en mängd olika konstruktionslösningar beroende på stomsystem, fasadmaterial och andra förutsättningar. Uppdragsgivaren WSP, vill underlätta kvalitetssäkringen och minska tidsåtgången vid projektering med hjälp av framtagna typdetaljer. Typdetaljerna är utformade med hänsyn till aspekterna fuktsäkerhet, robusthet och kostnad. Intervjuer med konstruktörer, litteraturstudier samt kontakt med produktleverantörer, ligger till grund för arbetet. Utifrån analys av insamlat material har konstruktionslösningar tagits fram utifrån en maximal livslängd. Arbetet har resulterat i två typdetaljer för tung stomme och tre för lätt stomme, med fasadmaterialen puts, tegel samt skivmaterial. Tillhörande teknisk beskrivning, U-värde och kostnadsbild har tagits fram för vardera typdetalj. / Moisture saftey; Robustness; Cost; Exterior wall; Light frame; Heavy frame; Construction details   Abstract på engelska: Function and design have always been critically important when designing exterior walls. Several designs can be possible but are largely dependent upon the framework system, facade material as well as various other considerations. The client, WSP, wish to guarantee quality whilst reducing planning time but also maintaining factors such as moisture safety, robustness and cost. The basis of the work consisted of interviews with designers, revision of literature and product supplier liaison. Based upon analysis of collected material, the designs have been developed to ensure a maximum life span. The result has produced both heavy and light frame designs by utilising plaster, brick and sheet materials for the facade construction. The relevant technical descriptions, U-values and overall cost estimates have been developed for each construction details.

Typdetaljer för olika byggnadsdelar som finns tillgängliga på internet och i böcker är idag begränsade i sin utformning. Terrasstak och källarväggar har båda en utmanande konstruktion där det ställs höga krav på utformning då de är husets skydd mot det yttre klimatet. Uppdragsgivaren WSP hade upplevt ett problem med att konstruktörer på företaget ritade olika vid projektering av dessa typer av detaljer. Företaget ville därför hitta en metod där konstruktörerna kunde utgå från samma typdetaljer. Syftet med detta arbete var att underlätta kvalitetssäkringen av konstruktionsdetaljer vid projektering av terrasstak och källarväggar genom att skapa ett underlag att utgå ifrån. Målet blev då att framställa tydliga typdetaljer med tillhörande teknisk beskrivning. Genom litteraturstudier, projektgranskningar, samtal med konstruktörer och experter på och utanför företaget har underlag insamlats. Ett underlag som sedan legat till grund för analys och slutsats. Analys och slutsats genomfördes utifrån ett livslängdsperspektiv med fokus på aspekterna; byggbarhet, fuktsäkerhet, robusthet och kostnad. Resultatet visade tydligt att konstruktörerna ritat dessa detaljer olika och att de inte alltid har kunnat motivera sina val. Resultatet visade också att gällande terrasstak är det omvända konceptet det bästa ur livslängdssynpunkt och för källarväggar är det viktigt att väggen hålls varm och torr. För både källarväggar och terrasstak råder flera olika förutsättningar som påverkat framtagningen av typdetaljer. Slutligen resulterade arbetet i två typdetaljer för terrasstak och tre för källarväggar. / Construction details available on the Internet and in books for various building components are today limited in their design. Terraces and cellar walls both have a challenging construction where high demands are made, as they are the house's protection against the external climate.   The initiator WSP had experienced a problem that designers at the company designed differently when designing these types of details. The company therefore wanted to find a method where the designers could use the same type details as guidance.   The purpose of this work was to facilitate the quality assurance of design details when designing terrace roofs and cellar walls by creating a basis for starting. The goal was then to produce clear construction details with an accompanying technical description.   Through literature studies, project reviews, conversations with designers and experts on and outside the company, information has been collected to a sufficient extent as a basis for analysis and conclusion. Analysis and conclusion were conducted based on a longevity perspective focusing on the aspects; constructability, moisture safety, robustness and cost. The result clearly showed that the designers at the office designed these details differently and that they could not always justify their choices. The result also showed that the terrace roof as per the reverse concept is the best solution according to the longevity perspective, and for cellar walls is the important aspects to keep the wall dry and warm. For both cellar walls and terraces, there are different conditions that affect the production of construction details. This eventually led to two types construction details of terrace roofs and three for cellar walls.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.

L-trä har på kort tid blivit en vanligare byggmetod. Detta har medfört att det underlag som finns för projektering inom området inte är lika väl utvecklade som andra stomsystem. De lösningar som finns inom KL-trä, är idag ofta projektbaserade och är inte är helt genomtänkta ur alla aspekter. Från hur en prefabricerad betongstomme projekteras fram kan vissa principer tillämpas till KL-trä, men då detta är en annan typ av stomme blir vissa lösningar mer specifika mot KL-trä.  Syftet med vår studie är att ta fram en balkonglösning som är fuktsäker och utveckla en standardiserad lösning som går att tillämpa praktiskt. Den ska även uppfylla de krav som regelverken ställer för en balkong. I rapporten används kvalitativa metoder som metodik. Litteraturstudier har använts för att ge en analys av det arbete som finns inom området idag. Datainsamling utfördes med Tom Noremo, som ligger till grund för intervjuer. Intervjuer utfördes med 11 sakkunniga med olika erfarenheter inom byggbranschen. Studien avgränsas till utanpåliggande balkonger infästa med dragstag. Även fasadsystemen avgränsas till Rockwools REDair alternativt PAROC:s ZERO. Den detalj som tas fram är enbart för bostadshus och ska klara av de tillgänglighetskrav som en balkong ska uppfylla. Inga beräkningar för bärförmåga har utförts och redovisad lösning utgår ifrån en befintlig lösning.  Från litteraturstudierna och intervjuerna har en detalj för en balkong i KL-trä projekterats fram. Lösningen har liknande infästning som den detalj rapporten utgår ifrån. Resultatet blev att stålramen med UPE-profil som ligger runt om KL-skivan ska bytas ut mot en L-profil och infästning av dragstag ska sitta i sidorna. Balkonger i KL-trä ska ha hålkäl likt de som en prefabricerad betongbalkong har och ska dras hela vägen till framkant. Balkongerna ska utföras med en tralluppbyggnad som gör det enkelt att klara av tillgänglighetskraven och ger en mer fuktsäker konstruktion. Det tätskikt som monteras måste klara av den mekaniska åverkan som kommer från trallen, närmast dörrtröskel ska brädor bytas ut mot gallerdurk. För de balkonger som är extra utsatta för nederbörd kan en sockeluppbyggnad utföras. Slutsatsen blev att det krävs omfattande åtgärder för att en balkong i KL-trä ska bli lika hållbar som en betongbalkong. Materialval och arbetsutförande har en stor inverkan på slutresultatet. Studien har resulterat i ett gediget projekteringsunderlag för utformning av balkonger. / CLT is becoming a more popular building method. Therefore, the design documentation for CLT is not as developed as other frame systems. The solutions that exist today are only project-based and not always as well thought out as compared to how prefabricated concrete systems is designed. Some principles can be applied to CLT but since this is a different type of material the solutions need to become more specific to CLT.  The purpose with our study is to develop a standardized balcony detail in CLT which is moisture-proof and can be applied in practice. It must also meet the requirements and regulations for a balcony set by the authorities.  The report uses qualitative methods as a methodology to analyse the work that exist today for a balcony in CLT. We used literature studies and conducted 11 interviews with experts obtained from Kåver & Mellin. The study is limited to wall-mounted balconies attached with tension rods. The facade systems are limited to Rockwool´s RED air or PAROC zero. The detail in the report is only for apartment buildings and will meet the requirements set for a balcony. No calculations for load bearing capacity have been conducted where the solution is based on an existing solution.  As a result, from the literature studies and interviews, a balcony detail in CLT has been projected. The detail uses similar attachments as the detail the report is based on. The result from the methodology was that the steel frame that is applied around the CLT-panel must be replaced with a L shaped steel frame. The attachments for the tension rods must be placed on the sides of the balcony. Balconies in CLT must have the same triangle formed element as prefabricated concrete balconies has and be drawn all the way to the front edge of the CLT-panel. The balconies need to be made with duckboard which makes it easier to meet the requirements of accessibility and provides a more moisture-proof construction. The waterproof layer needs to be able to withstand the load bearing coming from duckboard. The boards closest to the threshold can be replaced with a floor grate. The balconies that is extra exposed to bad weather can have an extra outer wall construction. The conclusion is that a balcony in CLT need extensive measures for it to become as durable as concrete balconies. Material selection and the work performance have the biggest impact on the result. The study has resulted in a solid design documentation for a balcony in CLT and an alternative solution has been produced which is moisture-proof and can be applied in practice.