Syftet med denna uppsats är att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt på deras förståelseutveckling. Tidigare forskning på området begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet återfanns tre av dessa, nämligen att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förståelse av funktionssambandens mening.

Då man arbetar med matematiska funktioner i gymnasieskolan är dess olika representationsformer viktiga. Delvis då detta är en del av kursinnehållet, men också då detta är effektivt för inlärning. Vidare så vilar matematikundervisningen i stor grad på dess läromedel. Syftet med denna läromedelsanalys är att ta reda på de olika sätt läromedels uppgifter behandlar just representationsformer, och även hur detta förhåller sig till uppgifternas svårighetsgrad. Detta görs genom att använda ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik på funktionsuppgifter i tre utvalda läromedel, och sedan analysera datan med hjälp av anpassade Lorenzkurvor.  Resultaten visar att läroböckerna följer en traditionell läromedelsdesign där den största fokusen ligger på att behandla matematiskt symbolspråk. Som andra fokus skiljer sig de olika läromedlen,  samt vad som klassas som svårt och hur många svåra uppgifter de innehåller men samtliga lämnar luckor där en lärare behöver vara medveten så denna kan agera i ett komplementärt syfte.

I detta självständiga arbete genomförs en analys av Gunilla Bergströms bok Alfons och hemlige Mållgan (1976) och Astrid Lindgrens, Nils Karlsson- Pyssling (1949) samt Lillebror och Karlsson på taket (1955) med motivet låtsaskompisar. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för detta fenomen och dess funktioner. Arbetet utgår från tidigare forskning som visar att låtsaskompisar ofta intar olika funktioner hos barn. Det är av intresse att studera då studier har visat att av alla barn upp till sju år har 65% låtsaskompisar. I analysen kopplas de tre verken till psykologiska teorier som arbetet grundar sig på. Det undersöks för att se hur de kan kopplas till de påhittade låtsaskompisarna. Genom analysen framkommer det att funktionerna som presenteras går att relatera till de litterära verken. Arbetet ger kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan få förståelse för barns kreativitet och hur de på olika sätt kan framställa den. Det blir även tydligt hur något som föds ur barns behov och fantasi stödjer dem i deras verklighet.

Bakgrund: Funktionell träning (FT) är en fysisk aktivitet som tog fart i mitten på 90-talet. Det finns flera olika typer av FT och definitioner på vad det betyder. Då tidigare studier gjorts på FT så undersöks oftast en viss grupp som utför specifika rörelser gentemot en specifik aktivitet och hur denna förbättras av dessa rörelser. Författarna ville istället med denna studie undersöka en generell grupp där undersökningsgruppen fick svara på vilka funktioner de själva uppfattar som viktig i sin träning. Författarna menar på att detta ger en större bredd i diskussionen kring hur FT bör definieras. Syftet: Syftet med denna studie var att ta reda på vad medeltränade individer i åldrarna 20-65 år upplever som de viktigaste funktionerna i sin träning. Metod: 100 enkätformulär skickades ut och besvarades av individer med olika åldrar, kön, träningserfarenhet och nuvarande träningsform. Frågorna som inkluderades i enkäten gällde vilka funktioner undersökningsgruppen uppfattade som viktiga i sin träning. Resultat: De funktioner undersökningsgruppen uppfattade som mest viktiga var psykisk hälsa och att hålla sig frisk. De minst viktiga funktionerna var balans och koordination. Konklusion:  Detta resultat ger ett mer generellt svar på vad FT kan vara och att det inte bara handlar om att förbättra en specifik egenskap i relation till en specifik uppgift. Författarnas undersökning har inte tillräckligt mycket data för att formulera en allmän rekommendation eller specifik träningsplan till de som vill utföra FT.

With the development of autonomous driving technology, vehicle trajectory prediction has become a hot topic in the intelligent traffic area. However, complex road conditions may bring multiple challenges to the vehicle trajectory prediction model. To address this, most recent studies mainly focus on designing different neural network structures to learn vehicles’ dynamics and interaction features for better prediction. In this thesis we restrict our research scope to highway scenarios. Based on the experimental comparison among Vanilla Recurrent Neural Network (Vanilla RNN), Vanilla Long short-term memory (Vanilla LSTM), and Vanilla-Transformer, we find the best configuration of the Dynamics-Only encoder module and utilize it to design a novel model called the LSTM-Attention model for vehicle trajectory prediction. The objective of our design is to explore whether the Self-Attention mechanism based encoder outperforms the pooling mechanism based encoder utilized in most current baseline models. The experiment results on the interaction encoder module show that the Self- Attention mechanism based encoder with 8 heads outperforms the pooling mechanism based encoder for the longer prediction horizons. To test the robustness of our LSTM-Attention model, we also compare the prediction performance between using Maneuver-Based decoder and using Maneuver-Free decoder, respectively. According to the experiment results, we find the Maneuver-Based decoder performs better on the heavily unbalanced Next Generation Simulation (NGSIM) dataset. Finally, to explore other latent interaction features our LSTM-Attention model might fuse, we analyze the Graph-Based encoder and the Polar-Based encoder, respectively. Based on this, we find more meaningful designs that could be exploited in our future work. / Med utvecklingen av självkörande fordon har förmågan att förutsäga fordonsbanan blivit ett attraktivt ämne inom intelligenta trafiksystem. Däremot kan komplexa vägförhållanden medföra flera utmaningar för modellering av fordonets bana. För att ta itu med detta fokuserar de senaste studierna huvudsakligen på att designa olika neurala nätverksstrukturer för att lära sig fordons dynamiker och interaktioner för bättre kunna förutsäga resebanan. I denna avhandling begränsar vi vårt forskningsområde till motorvägsscenarier. Baserat på den experimentella jamförelsen mellan Vanilla Recurrent Neural Network (Vanilla RNN), Vanilla Long-korttidsminne (Vanilla LSTM) och Vanilla-Transformer, hittar vi den bästa konfigurationen av Dynamic-Only kodningsmodulen och använder den för att designa en enkel modell som vi kallar LSTM- Attention-modellen för förutsägelse av fordonets resebana. Målet med vår design är att undersöka om den Self-Attention-baserade kodaren överträffar den pooling-baserade kodaren som används i de flesta nuvarande basmodeller. Experimentens resultat på interaktionskodarmodulen visar att Self-Attention kodaren med 8 huvuden överträffar den poolning baserade kodaren när de gäller längre fönster av förutsägelser. För att testa robustheten hos vår LSTM-Attention-modell, jämför vi också prestandan mellan att använda manöverbaserad avkodare respektive att använda manöverfri avkodare. Enligt experimentens resultat finner vi att den manöverbaserade avkodaren presterar bättre på den kraftigt obalanserade Next Generation Simulation (NGSIM) datamängden. Slutligen, för att utforska andra möjliga egenskaper som vår LSTM-Attention-modell kan utnytja, analyserar vi den grafbaserade kodaren respektive den polbaserade kodaren. Baserat på detta så hittar vi mer meningsfulla mönster som skulle kunna utnyttjas i framtida arbeten.

The aim with this thesis is to fill a knowledge gap regarding how young adults (20-25 year old) views and experience video games in libraries and how they feel libraries work and uses videogames. This because the problem lays in the fact that very few studies has been made regarding young adults and their experience and views with videogames. There have been studies concerning the libraries work, handling and views regarding young adults and videogames. The theory model use in this thesis is Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansens model that divides libraries into four spaces. Its use here is to see the functions videogames can have in the public library through young adults own thoughts and experiences on the matter. It was used together with a qualitative semi-structured group interview, with three groups and in total six informants. The results showed that while the informants viewed positive on videogames in the library it also showed the informants didn’t have a need for borrowing or using the videogames in the public library. In conclusion we can see that the social aspects are regarded highly but sorely missed according by the informants. More social factors may be of more interests. Borrowing videogames are not something the informants’ feelt they needed but they do view it as a positive function of the library. However a social activity that allows users to be able to meet and talk with likeminded about videogames felt the informants was maybe needed today more than just borrowing and/or playing videogames.

The aim of this study was to investigate how adults 25 years old and over describe the functions of their non-suicidal self-injury (NSSI) and to explore whether they report any changes in their experience with NSSI as they become older. Qualitative e-mail interviews were used in order to capture the participants’ experiences. The results of the study were analysed based on coping theory and previous research. The results indicate that, consistent with previous literature, adults self-injure for mostly the same reasons as adolescents – however, as the previous research shows adolescents are more likely to hurt themselves in order to communicate with others. The adults in the present sample report using problem-solving coping strategies to the same extent as emotion-focused strategies; a slight deviation from previous research which has suggested that people who self-injure are more likely to employ emotion-focused strategies. The participants of the study generally experience a feeling of increased control and deliberation of their self-injury as they have gotten older; hurting themselves has become a purposeful coping strategy. The results of this study might have implications for treatment of self-injury in adults; focusing the treatment on strengthening the adults’ autonomy and encouraging further problem-solving coping strategies might be beneficial.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelser ser ut hos personer som uttrycker sig om adhd på Instagram. De upplevelser som undersöks är hur kontoinnehavarna upplever att de kan få hjälp att hantera sin adhd-diagnos via Instagram. Om de upplever att det finns några bakomliggande behov och motiv till användandet av kontot och i sådant fall vilka de är. Samt om de visar tecken på att själva teknologin och funktionerna spelar roll i skapandet eller tillfredställelsen av behov. Studiens teoretiska utgångspunkt är kommunikationsteorin, uses and gratification samt olika forskares teorier kopplat till den. Den valda metoden är kvalitativ och materialet består av kvalitativ data insamlad via epost-intervjuer. Studiens tre deltagare har alla Instagram-konton där de uttrycker sig om sin adhd-diagnos. Resultatet pekar på att motiv, behov och funktioner till viss del överlappar och kopplar till varandra. Respondenterna har genom mediet bland annat kunnat uttrycka känslor, vara behövda samt känt samhörighet, på så vis kan mediet ha hjälpt dem att hantera sin diagnos. Ur materialet har sammanlagt tre utmärkande behov identifierats. Behovet av social tillhörighet, behovet att uttrycka sig samt behovet av förändring gällande synsätt på diagnosen. De anledningar eller motiv som användarna menar ligger bakom valet av mediet är att sprida kunskap/informera och att nå ut med den samt att känna samhörighet. Funktionerna eller de tekniska behov som verkar spela in i valet och interagerandet är att Instagram är snabbt och enkelt att använda samt att det går att nå ut till många genom det.

Kognitiv kontroll är förmågan att flexibelt anpassa sitt beteende till en eller flera specifika inre motiverande handlingar. Kognitiv kontroll möjliggör denna fokusering för de krav som informationsprocessen kräver. Kognitiv kontroll samt självreglering handlar bland annat om en så kallad top-down informationsprocess i ett globalt neuralt nätverk som pågår i den mänskliga hjärnan. Vi människor utövar denna kognitiva kontroll varje dag i vårat vardagliga liv utan vidare reflektioner. Detta sker genom flera informationsprocesser samtidigt och det är därför svårt att finna en enhetlig integrerad förklaring till de underliggande neurala mekanismerna. Syftet med arbetet är att förklara vad kognitiv kontroll, självreglering och impulsivitet innebär. Kopplingen mellan dessa två kognitiva kapaciteter föreskrivs i denna uppsats gällande de neurala mekanismerna och även kopplingen mellan kognitiv kontroll och självreglering i form av prestationer av både kontrollerade experiment och det vardagliga livet. Medan impulsivitet kopplat till kognitiv kontroll och självreglering är konsekvensen av när de neurala och kognitiva processerna brister i någon mening. Studier relaterat till kognitiv kontroll, inhibering och impulsbeteende använder sig bland annat av functional magnetic resonance imaging (fMRI) för att studera och undersöka detta kognitiva fenomen. Idag beskrivs impulsivitet samt bristande kontroll möjligen som ett maladaptivt beteende med hjälp av bland annat fMRI. Ytterligare fMRI studier har även visat på att kognitiv kontroll samt bristande kognitiv kontroll möjligen kan handla om en minskad eller ökad aktivering i nucleus accumbens, insulan och anterior cingulate cortex (ACC). Forskare inom ämnet har försökt att grundligt undersöka detta neurala nätverk genom flera olika perspektiv och därav presenterar uppsatsen några olika exempel av dessa ingångar för att möjliggöra ett brett perspektiv av denna komplexa mentala kapacitet. Resultaten inom ämnet visar än idag på en komplex multifaciterad natur av de underliggande neurala korrelaten.

Denna studie undersökte motorisk planering hos vuxna (20-27 år) och barn i nio till tio års ålder samt dess associationer med Motor Imagery (MI), den interna representationen av en handling. Detta genom att undersöka skillnader hos barn och vuxnas förmåga att planera motoriska handlingar i form av MI och end-state comfort effekter (ESC). ESC, ett begrepp kopplat till MI, innebär en prioritering av greppbekvämlighet i slutskedet av en handling istället för i början. För att undersöka MI togs responstider, tiden det tog att avge ett svar efter stimuli presenterats, ut från den mentala rotationsuppgiften Hand Laterality Judgement Task (HLJ). För att undersöka motorisk planering fick deltagarna utföra målinriktade förflyttningar av en pinne (semicirkulära pinntestet, SPT), ett test vilket inkluderar MI och ESC. I SPT manipuleras planeringsbehovet experimentellt då greppformationskraven varieras mellan försöken. Tiden från försökets början till initiering av handledsrörelse togs ut som ett mått på planering. Vidare undersöktes motorisk planering hos vuxna och barn samt dess associationer med exekutiva funktioner (inhibering, skiftning, planering och arbetsminne). I studien deltog 15 personer, varav sju stycken barn. En experimentell design tillämpades där tester av exekutiva funktioner, SPT, HLJ och en visuell mental rotationsuppgift utfördes. Resultaten fann att barn i nio till tio års ålder skiljde sig från vuxna gällande att barnen hade längre latenstid på SPT, responstid på HLJ samt lägre responsprecision på bägge test. Ytterligare en skillnad var att de vuxna uppvisade en association mellan MI och exekutiva funktionerna, vilket inte återfanns hos barnen. / This study examined motor planning in adults (20-27 years) and children nine to ten years old and its associations with motor imagery (MI), the internal representation of an action. This by examining differences in children and adults' ability to plan motor actions in the form of MI and End-state comfort effects (ESC). ESC, a concept linked to MI, involves a prioritization of grip comfort in the end of an action instead of the beginning. To examine MI, response times, the time it took to respond after stimuli were presented, were taken out from the mental rotation task Hand Laterality Judgement Task (HLJ). To examine motor planning participants performed a peg movement task (Semi-Circular Peg task, SPT) that included aspects of MI and ESC. In the SPT, the need for planning is experimentally manipulated as grip formation demands varies across trials. The time from trial onset to wrist movement initation was extracted as a measure of planning. Furthermore motor planning was examined in adults and children and its associations with executive functions (inhibition, shifting, planning and working memory). In the study 15 people participated, of which seven were children. An experimental design was applied in which tests of executive functions, SPT, HLJ and a visual mental rotation task were performed. The results found that children aged nine to ten differed from adults in that the children had longer latency time on SPT, response time on HLJ and a lower response precision on both tests. Another difference was that the adults showed an association between MI and executive functions which was not found for in the children.