Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka hur åtta speciallärare från olika delar av Mellansverige ser på svårigheter som elever med diagnosen ADHD kan möta i matematik. Studien har fokus i tre huvudfrågor: Vad speciallärare identifierar för svårigheter, hur man förklarar dem och vilka anpassningar som speciallärarna medverkar i. Studien visar att matematiksvårigheter är ett komplext kunskapsfält, och att det kan finnas många dimensioner av svårigheter för elever som även har diagnosen ADHD. Det är därför av vikt att se på svårigheter utifrån såväl medicinska/neurologiska, psykologiska, sociologiska och didaktiska förklaringsbilder. Studien visade att eleverna med diagnosen ADHD kan möta flera utmaningar i matematik utifrån svårigheter kring uppmärksamhet och koncentration, men också semantisk språkförståelse, arbetsminne, uppgifter i flera tankeled, motivation, relationer och en begränsad tilltro till sin egen förmåga.

This study is a formative evaluation of a prototypecollaboratory for sharing data collection instruments inlibrary and information science (LIS). The aims were to findout: how the study participants, five hospital librarians,experienced the interaction with the prototype while workingwith predetermined tasks; and their views on the differentfunctions of the prototype collaboratory.Methods used for data collection was as a survey; followedby a think-aloud session where the participant verbalisedhis/her thoughts during the interaction with the prototype;and finally a semistructured interview. The survey wasanalysed with a frequency distribution, while the data fromthe other methods were analysed qualitatively by extractingthemes from the transcribed sessions.The results show that although the librarians expresseddifferent problems while working with the interface, mainlyrelated to the language in the prototype collaboratory anddifficulties with the page for applying metadata, all of themwere confident in being able to learn the system after using itfor a while. The librarians had a positive attitude towardssharing data collection instruments as well as comments inthe prototype collaboratory. At the same time, they wereaware that students and researchers might have differentabilities or incentives to work and share information. All ofthe librarians said that they might join a future collaboratory.Three out of five also said that an actual membership woulddepend on the present work needs or engagements for usingthe collaboratory.Finally, suggestions for the development of the collaboratoryhave been made. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen’s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children. The study showed that the parents use the library frequently and that they for instance borrow children’s books, films, CDs, computer games and take part in story-times. The parents are generally satisfied with the library. The public library has a function as a cultural center, knowledge center, information center and social center to the parents. Examples of the factors that affect the parents are: the children’s age, ethnicity, level of education, profession, number of children, other sources than the library, if they are first time parents, previous experiences of library, the role of parenthood, personal preferences and access to Internet at home. / Uppsatsnivå: D

This essay is about how the library can make a difference inintegrating the minority Roma people into the Swedish society.Roma people have been subjected to persecution anddiscrimination for a long time. In this essay, I examine theactivities, functions and capabilities of libraries that can have apositive effect for the integration of the Roma people. Myquestions are: How can libraries reach out to the Roma people andwhat function do the library have for the integration of the Romapeople? I have used Marianne Anderssons and Dorte Skot-Hansens theory the four functions of the library – the culutralcenter, the knowledge center, the information center and the socialcenter. Based on this theory, I have interpreted and analyzed thematerial that I have gathered through interviews and literaturestudies such as thesis, dissertations, repors and parliamentdocuments. The results of my studies show a predominance of twoof the four library functions – the cultural center and theknowledge center. It was largely about literature, learning andknowledge. Some informants associated the library only withbooks and silence, which can be a result of how the librarypromote itself. As the four functions overlap, activities can oftenbe interpreted from several angles. / Program: Bibliotekarie

Idag är avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utan utbildning är risken stor för utanförskap och långvarig arbetslöshet, speciellt för de med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation. Den hjärnvänliga utbildningen syftar till att ge läsaren insikter som inspirerar och manar hen till fördjupad kunskap om adhd och hur denna bör beaktas i skolsammanhang. Med en kvalitativ metodansats besvaras frågan Vad har positiv inverkan på elever med adhd avseende deras studieresultat? Information hämtas dels från utbildningsansvariga vid fyra skolor specialanpassade till neuropsykiatriska funktionsvariationer, dels från studier av vetenskapliga artiklar och annan relevant kvalificerad litteratur. Slutsats: Viktiga faktorer för att nå skolframgångar tycks vara väl fungerande exekutiva funktioner, god språklig funktion, en stark känsla av sammanhang och stor motivation till skolarbete. Elever med adhd når lättare skolframgångar då utbildningsansvariga och skolpersonal säkerställer att dessa fyra faktorer beaktas vid såväl planering som genomförande av elevens utbildning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

<p>I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell. I experimenten deltog 25 studenter som frivilliga försökspersoner. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan Stroop-testet och testet för den episodiska bufferten vilket tyder på att de exekutiva funktionerna spelar en stor roll i arbetsminnets episodiska buffert.</p>

<p>Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång.</p> / <p>The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.</p>

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång. / The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.