Hur elever utvecklar algebraiska resonemang är inte så välförstått, vilket i kombination med svenska elevers låga resultat vid algebraiska uppgifter på internationella mätningar utgör en problematik. Denna problematik syftar studien att minska genom att undersöka förstaklasselevers kollektiva algebraiska resonemang om funktioner, för att identifiera vilka typer av algebraiskt tänkande som ges uttryck. För att undersöka detta observerades nio grupper av förstaklasselever i deras möte med tre uppgifter om funktioner som sedan kodades efter resonemang, argument, algebraiska aspekter, generalisering, och funktionellt tänkande. Resultatet visar att förstaklasselever är kapabla att resonera kring algebra och närma sig intern säkerhet på sina svar. Elevernas resonemang visade också tecken på alla algebraiska aspekter, relaterande och sökande men inte utökande generaliseringar, och alla kategorier av funktionellt tänkande. Den rekursiva kategorin av funktionellt tänkande kopplades endast till den första uppgiften, vilken var av en dynamisk karaktär vilket är intressant för verksamma lärare då det har implikationen att introducera funktioner med två objekt som variabler.

Våra svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner har sedan den 1 juli 2018 ett ökat fokuspå digital kompetens. Målsättningen med detta är att tydliggöra skolans uppdrag att stärkaelevernas digitala kompetens då skolvärlden utgör en central roll för den fortsatta ledningenoch utvecklingen inom området. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studeragymnasieelevers upplevelser av för- och nackdelar i hur de digitala verktygen används iundervisning och i hemmet, och hur detta påverkar deras uppmärksamhet och inlärning. Datasamlades in med hjälp av en enkätundersökning. Både primärdata från enkätundersökning ochsekundärdata (litteratur, artiklar och teori) har använts som verktyg i den analytiska delen avstudien. Enkätsvaren bearbetades både kvantitativt och kvalitativt beroende på om det rörde sigom slutna eller öppna frågor. Studiens resultat bidrar med svar på de möjligheter ochutmaningar som implementering av digitala verktyg i undervisningen för med sig. Debelöningar som eleverna får genom att de använder sina skärmar är oftast omedelbara, men intelångsiktigt meningsfulla. Däremot är lärande och bildning meningsfullt, men också något somkräver strävsamt arbete och med belöningar som oftast dröjer. Genom att stärka både lärare ochelevers kunskap och inflytande om digitala verktyg i undervisning kan lärarna ta kommandotöver vad de erbjuder eleverna på skärmarna och på så vis göra de digitala verktygen till enresurs snarare än ett hinder i undervisningen.

Dagens skola präglas av ett friare arbetssätt med högre krav på individen än tidigare. Dagens undervisning möter inte alla elevers behov i skolan. Andelen elever som omfattas av åtgärdsprogram ökar och skolan lyckas inte sätta in stöd för alla som är i behov av det. Samtidigt ska skolan bland annat ge alla elever samma chanser att lära sig och utvecklas till sin fulla potential. Barn och ungas koncentrationsförmåga kan förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Dessutom kan övningar som tränar elevernas uppmärksamhet och koncentration vara till fördel för barn och unga med koncentrationssvårigheter. Utifrån denna bakgrund syftar studien till att undersöka om det finns skillnader beroende på om aktiviteten är låg intensiv jämfört med medel- och högintensiv och om akademiska pauser gör för nytta på kognitiva förmågor hos barn och unga. Om detta är fallet, även undersöka om och vad akademiska pauser gör för nytta på barn och ungas kognitiva förmågor? Studien är en systematisk litteraturstudie, detta för att skapa en bild av den aktuella forskningen inom området. Artiklar har sökts via databaserna: Google Scholar, Eric (EBSCO) och PsycInfo. Flertalet inklusion- och exklusionskriterier har använts för att nå de artiklar som speglat vårt syfte. Resultatet visar på att lågintensiva aktiviteter som yoga och mindfulness är en effektiv metod för att utveckla elevers kognitiva förmågor. Medel- och högintensiva aktiviteter visar likt lågintensiva, positiva effekter gällande kognitiva förmågor. Beroende på typ av aktivitet har olika kognitiva förmågor påverkats och graden av effektivitet har bestämts av aktivitetens varaktighet och karaktär. Slutsatsen av studien är att beroende på elevernas behov i undervisningen bör en variation av aktiviteter väljas. Därav bör läraren använda sig av varierade typer av aktiviteter under en akademisk paus för att alla elever ska kunna utvecklas. Med anledning av den svenska skolans erkända problem är akademiska pauser av yttersta vikt för vår kommande roll som lärare, eftersom dessa kan underlätta undervisningen för alla elever och skapa ett stabilare klassrumsklimat med mer arbetsro.

Digitala läromedel används idag alltmer frekvent på skolor, samtidigt som det inte förekommer någon nationellt sammanhållen kvalitetsgranskning av dem. Det är därför av vikt att få insikt i vilka förmågor som bearbetas i digitala läromedel. Studiens syfte är att undersöka två digitala läromedel för årskurs 4 gällande vilka matematiska förmågor som tränas i vilken omfattning, samt att undersöka vilka interaktionsmöjligheter de digitala läromedlen erbjuder eleverna och hur representationen av de matematiska förmågorna hänger ihop med läromedlens dynamiska funktioner. Studiens frågeställningar lyder: Vilka matematiska förmågor representeras i de utvalda läromedlen och i vilken omfattning? Vilka interaktionsmöjligheter erbjuds eleverna i de utvalda läromedlen? Och i vilken utsträckning tränas respektive förmåga i läromedlens dynamiska element? De teoretiska utgångspunkterna som analysen tar avstamp i är Lithner et al. (2010) Mathematical Competency Research Framework och Bergvall och Dyrvold (2021) A Model for Analysing Digital Mathematics Teaching Material from a Social Semiotic Perspective. I studien undersöks kapitel berörande de fyra räknesätten i två digitala läromedel för årskurs fyra. Dessa är Gleerups läromedel Matematik 4 och Nationalencyklopedins läromedel Matematik åk 4. Metoden som används är innehållsanalys. Resultatet visar på en samstämmighet med tidigare forskning vad gäller att samtliga förmågor representeras samt att problemlösningsförmågan ges få träningstillfällen. När det gäller resonemangsförmågan bekräftar analys av Nationalencyklopedins läromedel tidigare forskning, medan Gleerups motsäger det då läromedlet erbjuder relativt många tillfällen att träna resonemang. Studiens viktigaste slutsatser är att Nationalencyklopedins läromedel utnyttjar ett digitalt läromedels specifika förutsättningar i högre grad än Gleerups läromedel, som i många fall är väldigt likt ett tryckt läromedel till funktionerna. Vidare visar även analysen att Gleerups läromedel tränar förmågorna mer jämnt fördelat än Nationalencyklopedins, som främst fokuserar på metod- och begreppsförmågorna.

Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samt etniskt och språkligt heterogent samhälle, vilket påverkar den svenska skolan som i dag är mångkulturell och omfattas av en heterogen elevsammansättning. Detta innebär att lärare måste möta och tillgodose samtliga elevers skilda behov och förutsättningar, däribland i undervisningssituationer som högläsning. Syftet med denna forskningsstudie är att studera lärares uppfattningar om högläsningen av skön- och facklitteratur. Undersökningen behandlar lärares uppfattningar om högläsningens syfte och arbetsformer i undervisningen av flerspråkiga elever i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vilka funktioner beskriver lärarna att högläsningen har för eleverna? Hur resonerar lärarna kring aktiviteter relaterade till högläsningen? Hur resonerar lärarna kring textval relaterade till högläsningen? Studien utgår från ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp, vilka är litteracitet, The Four Resources Model, läsandegemenskap, föreställningsvärldar och reciprok undervisning. Forskningsstudien behandlar tidigare forskning som belyser skilda aspekter av högläsning och litteraturundervisningen, exempelvis ur ett flerspråkighetsperspektiv. Vi har använt kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1 respektive årskurs 3. Resultatet visar att informanterna uppfattar att högläsningen har en språkutvecklande funktion samt stödjer elevers utveckling till läsare. Därutöver beskrivs högläsningen ha en avkopplande funktion. Det framgår i studien att lärarna beskriver sig använda olika aktiviteter i anslutning till högläsningen för att bearbeta högläsningstexter, bland annat lekaktiviteter, estetiska uttrycksformer och samtal om det lästa. Resultatet visar att valet av högläsningstexter motiveras utifrån elevernas språkliga nivåer, lärarnas erfarenheter av litteratur, klassernas temaarbeten samt elevernas erfarenheter, intressen och kulturella bakgrunder.

Mobil teknik har medverkat till ett flexibelt arbete i både tid och rum då många yrkesverksamma personer kan utföra arbete när och var som helst. Detta har öppnat upp för ett allt mer gränslöst arbete, vilket innebär att tid och plats som tidigare varit till för privatliv numera inkräktas av arbetslivet. Det flexibla arbetet har även format ett IT-baserat mobilt arbete, då yrkesgrupper med hjälp av IT-baserade verktyg kan arbeta oberoende av tid och plats. Ekonomer är en av de yrkesgrupper som har börjat använda mer digitala arbetsverktyg i sitt arbete och utgör därmed en intressant målgrupp att studera. Eftersom många ekonomer numera är beroende av digital teknik i arbetet kan det bli svårt att avstå från att använda det. Frågan är då hur den mobila teknikens funktioner kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien syftar först till att genom en litteraturstudie undersöka vilka mobila funktioner som finns för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Därefter har en enkätundersökning genomförts för att studera i vilken utsträckning dessa mobila funktioner används. Resultatet av undersökningen visade att användningen av mobila funktioner skiljer sig åt beroende på funktion, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att respondenterna använder de mobila funktionerna för gränssättning i varierande grad. / Mobile technology has made a big contribution to the so called flexible work in both time and place, as many professionals can perform work at anytime and in whatever place. Because of this, boundaries between work and private life have become increasingly blurred, a so called boundless working life. These limitlessness and flexible working hours have opened up for IT-based mobile work, which refers to professional groups who can work with IT-based tools regardless of time and place. One occupational group that has become progressively dependent of its IT-based tools is economists, which makes it an interesting group to target for our study. When being dependent of digital worktools, one obvious consequence is that it becomes difficult to refrain from using it. The question then is, how mobile functions can be used to enable boundaries between work and life. Through a literature study, the study first aims to investigate which mobile functions are available to set boundaries between work and private life. The study then aims to investigate to which extend mobile functions are used to enable control of the boundaries. This will be supplemented by a questionnaire study directed toward economists. The result of the questionnaire study showed a different range of use of the mobile functions. Some were more popular than others, which leads to the conclusion that the respondents use mobile functions to varying degrees.

General extenders are examined in a collection of spoken data drawn from the two sub-corpora Business and Leisure of the British National Corpus. This study investigates the use of the 110 instances of or something, and everything, and and stuff in native speakers’ discourses. The speakers are males and females aged 15-59 years. This study focuses on the frequency and functions of general extenders, and explores whether there is a relationship between the use of GEs and speakers’ ages as well as the gender of speakers. For the purposes of this study, both quantitative and qualitative methods are used. The analysis shows that the most frequent form is or something (representing 65.45% of the data), followed by and everything (20.90%) and and stuff (13.63%). This study reports that general extenders are multifunctional, and that they indicate ideational and interpersonal functions. However, there is considerable variation in the use of general extenders. These forms are mainly used to implicate a category. The predominant use of these forms occurs in young speakers’ discourses, and their frequency decreases as the speakers get older. In addition, this study points to the differences between female and male speakers in using general extenders, and that females use these expressions more frequently than males. / General extenders undersöks i språkbrukares tal som härrör från två sub-corpora Business och Leisure från British National Corpus. Syftet med denna studie är att undersöka 110 instanser av or something, and everything, och and stuff hos brittiska mäns och kvinnors tal i åldersspannet 15-59 år. Denna studie fokuserar på general extenders frekvenser samt funktioner, och undersöker huruvida om deras användningen är korrelerade med språkbrukarnas ålder och kön. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Resultaten visar att den vanligaste formen är or something som motsvarar 65.45% av datan, följt av and everything 20.90%, medan den lägsta användningen gäller and stuff 13.63%. Denna studie visar att general extenders är multifunktionella det vill säga de indikerar ideella och interpersonella funktioner. Språkbrukare använder dock general extenders huvudsakligen för att implicera en kategori. Den övervägande användningen av general extenders sker i unga talares diskurser, deras frekvens minskas i äldre språkbrukares tal, samt kvinnor använder dem mer än män gör.

I följande studie undersöks gymnasieelevers retoriska utveckling mellan kurserna svenska 1 och svenska 3. Syftet med studien är att få en inblick i huruvida det sker en retorisk och språklig utveckling under gymnasieåren. Analysmaterialet är tio filmade muntliga anföranden från nationella prov vars inledning, avslutning och röstanvändning analyseras med hjälp av metoden innehållsanalys. De muntliga anförandena transkriberas och analyseras med hjälp av analysscheman som tydliggör skillnader och likheter på ett överskådligt sätt.            Enligt forskning rådet det brist på retorisk undervisning i skolan. Det råder även brist på forskning om elevers retoriska färdigheter, framför allt med fokus på retorisk utveckling. Denna ämnesdidaktiska studie ämnar bidra med ny empiri till forskningsfältet. Resultatet i studien visar att eleverna genomgår en retorisk och språklig utveckling mellan kurserna svenska 1 och svenska 3. Både en utveckling i användning av retoriska funktioner och röstanvändning kan urskiljas efter analys av materialet. Slutsatsen är att eleverna utvecklas retoriskt under gymnasietiden. Anledning till utvecklingen kan vara duktiga lärare och mycket övning i muntliga moment vilket elever i svenskämnet behöver.

Varje år drabbas omkring 48,9 miljoner människor av sepsis runt om i världen och av dessa avlider cirka 11 miljoner. Sepsis är ett allvarligt tillstånd vilket kräver snabb upptäckt och snabbt påbörjad behandling för att minska dödligheten. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Studien har genomförts som en integrerad litteraturstudie där vi genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och Cinahl sökt efter relevanta artiklar. Analysen resulterade i fem slutkategorier, “Att sjuksköterskor känner en osäkerhet”, “Att stress orsakar förseningar i vården”, “Att utveckla en klinisk blick”, “Att bli säker i sin roll att identifiera svikt av vitala tecken och symtom” och “Att arbeta i team”.  Denna studie belyser bland annat behov av utbildning för sjuksköterskor i att upptäcka tecken och symptom av sepsis. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever att stress, arbetsbelastning och teamarbete påverkar deras bedömning av patienters vitala funktioner genom att upptäcka tecken och symptom i tid behövs. I nuläget verkar det vara stort fokus på kvantitativ forskning medan kvalitativa ansatser, där sjuksköterskor själva får berätta hur deras upplevelse är, är mer sparsam.

This study examines young men and their use of the social media platform Instagram. In this study I focus on Instagram since it is more popular than ever, especially among young people. The platform is also the social network that has been least studied. To answer the purpose of the study the empirical material has been collected through a survey study about Instagram use with 21 men aged 18-30. With support from relevant research and literature. The results of the study shows that Instagram is easy to use, which of course is an advantage for people that want to use the product. However, the results also shows that the majority of the young men uses Instagram as a time-killer. The function and features that Instagram has to offer doesn’t seem to have any major significance for their use.