An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it’s exhibitional functions are sought to be understood.

The aim of this thesis was to examine possible effects of omega-3 fatty acids on children’s cognition and behavior. Longitudinal as well as cross-sectional comparisons were made among children with typical development and children with ADHD /at risk developing ADHD. The specific purposes were to examine (1) breast-feeding in relation to cognition; (2) relation between long chain poly unsaturated fatty acids (LCPUFAs) in mothers breast-milk and children´s cognition; (3) effects of EPA supplementation on cognition and behavior in children with ADHD; (4) if LCPUFAs have differential effects on working memory, inhibition, problem-solving and theory of mind (ToM). The main conclusions were as follows; (1) duration of breast-feeding was positively correlated to children levels of intelligence (IQ); (2) LCPUFAs in breast-milk was related to children’s ToM and IQ, the quotient DHA/AA, together with length of breastfeeding and gestation week explained 76% of the variance of total IQ; (3) subtypes of children with ADHD responded to EPA supplementation with significant reductions in symptoms, but there were no effects in the whole group with ADHD; (4) ToM ability was related to LCPUFAs, but not to any other cognitive measures as working memory, inhibition and problem-solving. To conclude, these results indicate that fatty acid status in breast-milk at birth affect general cognitive function in children at 6.5 years of age, including ToM. Short-term intervention with omega-3 fatty acids does not affect cognition in children with ADHD, but improves clinical symptoms as assessed by means of teacher ratings. These results further indicate that hot executive function and social cognition may be an area of interest for future research. / Syftet med denna avhandling var att undersöka möjliga effekter av omega-3 fettsyror för barns kognition och beteende. Både kortsiktiga och långsiktiga effekter undersöktes och studierna involverade både barn med typisk utveckling och barn med ADHD. De specifika syftena var att undersöka; (1) amning i relation till barns kognitiva utveckling; (2), relationen mellan långa fleromättade fettsyror (LCPUFA) i mammans bröstmjölk och barns kognition; (3) effekter på kognition och beteenden hos barn med ADHD av ett EPA tillskott; (4) om LCPUFA hade några differentiella effekter på arbetsminne, inhibering eller Theory of Mind (ToM). De huvudsakliga slutsatserna var följande; (1) amningslängden var positivt korrelerad med barnens intelligenskvot (IK); (2) LCPUFA i bröstmjölken var associerad med barnens ToM och IK, kvoten DHA/AA, tillsammans med amningslängd och graviditetslängd förklarade 76% av variansen i totala IK; (3) subgrupper av barn med ADHD svarade på EPA behandlingen med signifikant reducerade symptom, men för hela gruppen med ADHD hittades inga effekter; (4) ToM var relaterat till LCPUFA, men inga andra kognitiva mått som arbetsminne, inhibering eller problemlösning. Sammanfattningsvis indikerar dessa resultat att fettsyrestatus i bröstmjölk påverkar generell kognitiv förmåga, samt ToM, hos barn 6,5 år gamla. Korttidsintervention med omega-3 fetter påverkar inte kognition hos skolbarn med ADHD, men minskar kliniska symptom skattade i lärarskattningsskalor. Vidare indikerar resultaten att ”heta” exekutiva funktioner och social kognition kan vara av intresse för framtida forskning.

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden. Resultatet behöver testas på konsumenter för att se deras reaktioner på namnet och varumärket. Därefter måste man undersöka om namnet är ledigt hos flera instanser så man kan undvika möjliga rättsliga efterspel. Skulle namnet vara upptaget kan tillägg som ger särskiljning göras och på så sätt få godkänt men går inte det får man börja om. Först när man fått klartecken från de olika instanserna i ”gratisklareringen” kan man sända in papper för registrering hos bolagsverket. Enskild firma behöver inte registreras men det kan spara tid, pengar och annat för framtiden. Att finna en slogan som också symboliserar företagets ledord är viktigt och den kan bestå av dessa ord. Varumärke och slogan tillsammans blir det som konsumenter och konkurrenter minns och pratar om. Företagets slogan och varumärke får dock inte lova något som inte kan infrias då det annars påverkar marknaden till minskad tillit och användning. Kunders reaktioner och uppfattningar är det som avgör om varumärket och företaget kommer att lyckas på marknaden. Denne står inför många olika val av produkter för att fylla sina behov. Då individen spelar roller och använder olika produkter för detta rollspel behöver företaget påvisa hur produkten eller tjänsten passar in för flera roller och vilka och att ljuga för kunden får bara motsatt effekt än företaget vill ha. Att studera kunderna och deras roller blir viktigt då en individ har många roller som dessutom kan överlappa varandra. Genom att lära sig mer om dessa egenskaper kunden har, kan man lättare göra val runt varumärket, marknadsföring, kundrelationer och andra delar som leder företaget fram till affärsplattformen. När man nått den kan man känna sig säkrare på att företaget överlever. Flödet av inkomster till företaget har blivit jämnare och man anses vara etablerad på markanden. Hur ser det då ut i verkligheten? Har någon använt litteraturen som hjälp i sitt eget arbete med företagsnamn och varumärke? Har dessa regler följts så uppställda definitioner och kriterier uppfyllts? Registrerar företagen sina varumärken och använder de någon typ av uppföljning för att veta hur de uppfattas av konsumenterna? Hur är det med löften via varumärke, ledord och slogan? Har de sådana och anser de att de ger löften och håller de dessa? Dessa frågor och många fler som föds under läsandet av litteraturen kan bara besvaras av företagaren eller märkesinnehavaren vilket ledde till intervjuer. Dessa finns beskrivna och analyserade i resultatdelen i detta arbete.

Denna studie utreder vad experter inom stressrelaterad utbrändhetanserär viktigafunktioner och viktiga egenskaperi användargränssnittet hos en artificiellt intelligent coach,när användarens aktivitetssvårigheter är orsakade av stress. Studien utreder ocksåom de funktioner och egenskaper som framhålls av stressexperterna kan generaliseras och användas av personer med andra kognitiva funktionsnedsättningar som har liknande aktivitetssvårigheter.Deltagare i studien varfyrastressterapeuter påen stressklinik, nioboendehandledare i kommunalverksamhetsamtenarbetsterapeut från en vårdcentral. Deltagarna behandlar och ger stöd till personer diagnostiserade med bland annat utbrändhet, attention deficit hyperactivitydisorder (ADHD) och autism spectrum disorder (ASD).För att svara på frågorna gjordes en kvalitativ studiemed analysmetoden grounded theory (GT).Datainsamlingen har skett i fokusgrupps-intervjuerochsemistrukturerad intervju. Det insamlade materialet har under hela arbetets gång jämförts medvarandra (constant comparative technique-CCT). Slutsatsen är att experterna vill ha ett verktyg som är anpassningsbart till individen, medger ökad självkännedom och ska utgöra ett komplement till nuvarande behandlingeller stöd. Att en kalenderfunktion med särskilda egenskaper är en bra bas för gränssnittet har bekräftats vid en av intervjuerna.Ett naturligt steg för framtida forskning är att utvärdera teorierna för gränssnittet tillsammans med de tilltänktaanvändarna. Annan intressant vidare forskninginom artificiell intelligens (AI) är om man kan skapa algoritmer som effektivt kan förutspå och föreslå balanserade aktivitetsscheman för användaren. / This study examines what experts in exhaustive disorder find are important functions and important features in the user interface for anartificially intelligent coach when the users’activity difficulties are caused by stress and if the functions and featuressuggested bythe stress-experts can be generalized and used by persons with neurocognitive disorders with similar activity difficulties. Participants in the study werefour stress-therapists at astress clinic, nine social service workers ata municipaldepartment, one occupational therapist froma health centre.The participants provide support for people diagnosed with among other thingsExhaustive disorder, Attention Deficit Hyper Disorder (ADHD) andAutism Spectrum Disorder (ASD).To answer these questions a qualitative studywas conducted and analysed with theGrounded Theory (GT)method. Data has been collected through focus-group interviews and semi-structured interviews.The gathered material has been constantly compared with each other (Constant Comparative Technique -CCT) and the conclusion is that the experts want a tool thatis adaptable to the individual, facilitatesself-awareness and shouldcomplement the current treatment/support.Acalendar function with certain propertiescould provide agood base for the interfaceand thishas been confirmed inone of the interviews. A natural next step for future research is to evaluate the interface theories with the proposed users.Other interesting research in artificial intelligence (AI) would be to examine the possibilities of creating algorithms that could predict and suggest balanced activity patterns for the user.

Syftet med projektet var att utveckla ett designkoncept för Monitor. Monitor är ett hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel eller dövblindhet som utvecklats av Pariception AB. Projektets problemställning omfattade att ta fram en design som var användarvänlig, ergonomisk, användarcentrerad och anpassad till Pariception som varumärke. Projektet omfattade utvecklingen av ett designkoncept. Projektet omfattade inte tillverkningen av en fungerande prototyp. För att ta fram ett designkoncept för Monitor genomfördes de första stegen i en generell designprocess. Designprocessens olika steg var: planering av projekt, förstudie, konceptutveckling och utvärdering. I förstudien visades att semantik, sensoriska funktioner och taktil interaktion var väsentliga faktorer för att ta fram en användarvänlig design för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Utifrån den fakta och information som samlats i förstudien formulerades produktens krav och behov i en designspecifikation. Designspecifikationen var ett styrande dokument genom projektet och användes som underlag vid konceptutvärderingen. Konceptutvecklingen resulterade i fyra designkoncept för Monitor. Koncepten visualiserades med tredimensionella skissmodeller och renderingar. Samtliga koncept uppfyllde majoriteten av de krav och behov som ställts upp i designspecifikationen, däremot var det ett av designkoncepten som i utvärderingen uppnådde kraven och behoven för Monitor till en högre grad. / The aim of the project was to develop a design concept for Monitor. Monitor is an aid developed by Pariception AB for people with impairment of hearing or deaf-blindness. The problem was that the design concept had to be user friendly, ergonomic, human centered and adapted to Pariception as a trademark. The project involved the development of a design concept. It did not involve the production of a working prototype. To create a design concept for Monitor, the first stages in the general design process was performed. The stages in the design process were: planning, pilot study, concept development and evaluations. The pilot study showed that semantics, sensory functions and tactile interaction were the most essential factors in the development of a user-friendly design for people with a combined impairment of hearing and sight. Based on the facts and information that was discovered in the pilot study, a design specification containing requirements and needs for Monitor were created. The design specification was a governing document during the project and was the foundation of the evolution of the design concepts. The stage for concept development resulted in four design concepts for Monitor. The concepts were visualized by three-dimensional sketches and renderings. All concepts met the majority of the requirements and needs for Monitor. However, one of the design concepts was proved in the evaluations to be the most suitable for Monitor.

Today’s cell phones include more and more functionality, it is no longer uncommon to be able to connect to the Internet or take photos with the cell phone. In this thesis the question is if the cell phone users are interested in this new functionality. Are there people who are interested in a cell phone that in this thesis is called “Basmobilen” (the entry level phone), which include the following functions; phone call, SMS, phone book, calling lists, clock and the possibility to change the call signal. After some historical insight in the development of the cell phone there is a description of the entry level phone (basmobilen). The question about what the cell phone users are interested in is answered through a poll, interviews and diaries. The result shows that the entry level phone (basmobilen) is interesting for the persons who answered the poll, but there are some of them who want some additional functionality. This is discussed further in the discussion part of the thesis, where also a suggestion on how cell phones should be built in the future, to fit as large user groups as possible, is made. / Dagens mobiltelefoner får fler och fler funktioner, det är inte längre ovanligt om det går att koppla upp sig mot Internet eller ta kort med mobiltelefonen. Men frågan som ställs i detta arbete är om mobiltelefonanvändarna är intresserade av dessa nya funktioner. Finns det de som är intresserade av vad som i detta arbete kallas basmobilen, vars funktioner är följande: telefonsamtal, SMS, telefonbok, samtalslista, alarm och möjligheten att kunna byta ringsignal. Efter en historisk inblick i mobiltelefonens utveckling ges en beskrivning av vad basmobilen motsvarar. Med hjälp av en enkätundersökning, intervjuer och insamlade dagböcker besvaras frågan vad mobiltelefonanvändarna är intresserade av. Resultatet visar att basmobilen inte är ointressant för enkätbesvararna, men det finns även en del som saknar funktioner. Detta tas sedan upp i diskussionsavsnittet, där det även finns ett förslag på hur mobiltelefoner ska byggas upp för att passa en så bred användargrupp som möjligt.

No description available.

In a world where digitalisation is growing at a rapid speed and social media is a part of our everyday life, companies have started to adapt to this new way of communicating with their consumers and market their brand. Throughout the years Instagram has grown from a photo-sharing platform to a marketing tool. The aim of this study was to examine how smaller companies form social media strategies on Instagram using the provided tools. We conducted a qualitative analysis by interviewing companies and observing their presence on Instagram, using The Social Strategy Cone framework. From our results and analysis we have found communication with the target group and marketing to be the driving forces for these companies’ social media strategies on said platform. Based on these findings we further discussed three main factors for other companies to include in their social media strategies. These three factors are target group, communication and monitoring. There are various ambiguities in this area that still need to be explored. This is due to social media constantly changing. However, our hope is that our study can be used as a basis for further research on social media strategies.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar det subjektiva och objektiva minnet hos personer i åldrarna 65–75, samt om det finns någon relation mellan det upplevda subjektiva minnet och den objektiva minnesprestationen i relation till mängden fysisk aktivitet hos deltagarna. Urvalet bestod av 121 deltagare i åldrarna 65–75. Fysisk aktivitet mättes med Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). Det subjektiva minnet mättes genom att deltagarna fick självskatta sitt minne på en skala, samt svara på hur de jämförde sitt minne med personer i deras ålder och om personer i deras omgivning tycker att de har dåligt minne. De exekutiva funktionerna inhibering och shifting mättes med testerna Flanker, Simon, Local Global och Number Letter. Antalet korrekta svar på testen användes som utfallsvariabel. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och självskattat subjektivt minne, fysisk aktivitet förklarade 8.9% av variansen. Det var dock ingen signifikant relation mellan fysisk aktivitet och objektiva minnesprestationer. Interventioner som syftar till att öka äldre individers nivå av fysisk aktivitet kan vara fördelaktigt för att minska risken att drabbas av subjektiv minnesnedsättning. / The aim of this study was to investigate how physical activity affects the subjective and objective memory of people aged 65-75, and whether there is any relationship between the perceived subjective memory and the objective memory performance in relation to the amount of physical activity in the participants. The sample consisted of 121 participants aged 65-75. Physical activity was measured with the Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). The subjective memory was measured by the participants having to self-estimate their memory on a scale, as well as responding to how they compared their memory to people their age and whether people around them think they have poor memory. The executive functions inhibition and shifting were measured with the Flanker, Simon, Local Global and Number Letter tasks. The outcome variable was the total amount of correct answers. The results showed a significant relationship between physical activity and self-rated subjective memory, physical activity explained 8.9% of variance. Furthermore, there was no significant correlation between physical activity and objective memory performance. Interventions aimed at increasing the level of physical activity of older individuals may be beneficial in reducing the risk of subjective memory impairment.

The purpose of this study was to find out how fitness applications should be designed to help Quantified-selfers to change a behavior. This was investigated by interviewing users of the fitness-tracking application Runkeeper, and focused on users experiences, how they use it and in what way their behavior has changed. The study showed that the application had overall improved the users training behavior, but it differed in the way in which it had succeeded. The app was seen as a positive resource that allowed the users to follow and compare their results, which led to that they progressed in their training. What features the users used, which they did not use and which they wanted was individually and depended on the users desired outcome of their training. Finally, it is suggested how future wearable tech regarding fitness can be designed to help Quantified-selfers further to change a behavior. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur träningsapplikationer bör utformas för att hjälpa Quantified-selfers att förändra ett beteende. Detta undersöktes genom att intervjua användare av applikationen Runkeeper, där fokus låg på användarnas erfarenheter av appen, hur användningen sker och på vilket sätt deras beteende har förändrats. Det utfördes även en innehållsanalys på vad användarna själva såg för förbättringspotential i appen, genom att de gav förslag på nya funktioner. Studien visade att applikationen överlag hade förbättrat användarnas träningsbeteende, men att det skiljde sig åt på vilket sätt den hade lyckats med detta. Appen sågs som ett positivt hjälpmedel som gjorde att användarna kunde följa och jämföra sina resultat, vilket ledde till att de utvecklades i sin träning. Vilka funktioner användarna använde, vilka de inte använde och vilka de ville ha var individuellt och berodde på vad användaren ville ha ut av sin träning. Slutligen föreslås hur framtida aktivitetsmätare för Quantified-selfers kan utformas för att hjälpa användaren ytterligare mot en beteendeförändring.