Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar. Studien utförs med en inomgruppsdesign där sex försöksdeltagare i åldrarna åtta till nio år fick utföra olika tester. Tester från följande kategorier används: Minne och exekutiva funktioner. Efter en korrelationsanalys visar resultat inte på någon signifikant korrelation men detta kan bero på att samplingsstorleken är för liten. Resultat visar på en tendens till att exekutiva funktioner påverkar prospektivt minne men vidare studier behövs för att styrka detta samband.  Utöver att undersöka om det finns ett samband mellan prospektivt minne och inhibition gör denna studie en metodologisk utvärdering av tester indelade i kategorierna: Minne, exekutiva funktioner och generell intelligens, språkförståelse samt tre skattningsformulär kring vardaglig funktion. Den här utvärderingen resulterar i en metoddiskussion som återfinns i den andra delen av denna rapport.

Lärplattformar används idag i allt större utsträckning vid distansundervisning. Forskning pekar på att lärstilar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid distansundervisning, dock är området beträffande lärstilar i relation till lärplattformar relativt outforskat, och det saknas tydlig vetskap om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. Den här studien undersöker lärstilar i relation till funktioner i lärplattformar, genom en explorativ ansats och studie med designinslag. Utifrån en litteraturstudie identifierades funktioner i en lärplattform, vilka ställdes i relation till Kolbs teori om lärstilar för att mynna ut i ett antal rekommendationer för undervisning och användning av funktioner, som låg till grund för utformning av en prototyp. Prototypen fungerade som underlag för den empiriska undersökningen, vilken genom intervjuer utgjorde prövning av rekommendationernas relevans, samt kartläggning av hur funktioner i lärplattformar stödjer olika lärstilar vid användning. Studienresulterade i åtta designriktlinjer, och bidrar till den brist som idag råder i fråga om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. / Learning management systems are currently used increasingly in distance education. Research indicates that learning styles are important factors to consider in distance education, however, the area regarding learning styles in relation to learning management systems is relatively unexplored, and there is no clear knowledge of how learning management systems can be designed to support different learning styles. This study investigates learning styles in relation to the features in learning management systems, through an explorative approach and study with design elements. Based on a literature study we identified features of a learning management system, which was put in relation to Kolb's theory of learning styles in order to lead to a number of recommendations for education and use of features, which formed the basis for the design of a prototype. The prototype served as the basis for the empirical investigation, in which interviews constituted testing of the relevance of the recommendations, and the mapping of the features of the learning management system to support different learning styles in use. The study resulted in eight design guidelines, and contributes to the shortage that currently exists in terms of how learning management systems can be designed to support different learning styles.

Lyrik är en av de stora litteraturvetenskapliga genrerna vid sidan av epik och dramatik och förväntas därför finnas med i alla kurser inom svenskämnet på gymnasiet. Svensk poesididaktisk forskning är emellertid inte vanligt förekommande och särskilt inte studier som undersöker poesins roll inom lärarutbildningen. Föreliggande studie har som övergripande syfte att belysa och problematisera hur poesi hanteras inom svenskämnet på ämneslärarutbildningen. Genom en analys av åtta kvalitativa intervjuer studeras hur lärarutbildare beskriver och genomför undervisning i poesi inom ämneslärarutbildningen. Studiens övergripande teoretiska ramverk utgörs av Biestas teori om utbildningens funktioner och som analysverktyg används Rosenblatts begrepp estetisk och efferent läsning. Resultatet visar att förekomsten av poesi på ämneslärarutbildningen skiljer sig åt på de olika lärosätena och de intervjuade lärarna är överens om att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter. Skillnaderna mellan de olika lärosätena kan påverka utbildningens likvärdighet, vilket kan vara problematiskt. Lärarutbildarna förmedlar en entydig bild av att både studenter och många lärare tycker att poesin är svår och abstrakt att arbeta med. Resultatet indikerar även att dessa svårigheter delvis har att göra med kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan men även inom ämneslärarutbildningen. I uppsatsen framhålls behovet av en diskussion om poesins värden inom ämneslärarutbildningen samt om legitimering av poesiundervisning på en övergripande nivå så att normer och värderingar som påverkar lärarutbildningens innehåll synliggörs och granskas. För att studenterna ska kunna gå in i läraryrket som medvetna subjekt behöver de under sin utbildning få möjlighet att pendla mellan kunskap och reflektion. En litteraturdidaktisk reflektion kan möjliggöras genom att studenter och lärare utbyter förståelser och upplevelser kring dikter för att stimulera till en klarare insikt om poesin som genre.

En gymnasielärare ska testa elevernas olika matematiska förmågor och för att eleverna ska kunna visa de olika förmågorna måste matematikuppgifterna vara utformade på ett sådant sätt så att eleverna får möjlighet till att visa de olika förmågorna. Därför är matematikuppgifter önskvärda som kan testa flera olika förmågor samtidigt och därför baseras den här uppsatsen på en matematikuppgift som uppfyller detta villkor. Skolverkets matematiska förmågor ställs också mot ett ramverk av MCRF (Mathematical Competency Research Framework) i en diskussion. Uppgiften som uppsatsen baseras på handlar om att ta reda på om 𝑓 𝑥 = % &'() har ett största värde då 𝑥 ≥ 0 och uppgiften tilldelades en klass som läste kursen matematik 4 på gymnasiet. Eleverna fick arbeta med uppgiften två och två utan några hjälpmedel utöver penna och papper, där två av grupperna blev ljudinspelade under tiden de arbetade med uppgiften. Samtliga gruppers lösningar samlades sedan in och analyserades för att se hur eleverna grep sig an den öppna matematikuppgiften men också för att se vilka matematikkunskaper de visade. Resultatet från undersökningen visade att eleverna grep sig an uppgiften genom att antingen använda en analytisk eller grafisk metod. Det visade sig också att det fanns svårigheter i att derivera den sammansatta funktionen och att se att funktionen inte var definierad för alla värden på x. Lösningarna visade även på att eleverna behöver bli påminda om en del räkneregler och att en del av de matematiska kompetenserna var svåra att visa i de skriftliga lösningarna.

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.

Uppsatsens syfte är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar ommåltiden som en pedagogisk funktion i förskolan vilket görs genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare. Måltiderna i förskolan kan ses som en outnyttjad resurs för undervisning. Uppsatsen skrivs för att synliggöra och skapa reflektion om måltiderna som en pedagogisk möjlighet på förskolorna samt för att lyfta förskollärarnas uppfattningar om att skapa undervisningstillfällen i måltidssituationerna. Men även för att erkänna den undervisning som faktiskt sker i måltidssituationerna i förskolan. I resultatet framkommer det att måltidssituationen i förskolan är starkt kopplad till omsorgen då barnets behov lyfts som en viktig aspekt för att få en fungerande måltidssituation. Omsorgsaspekter som lyfts är exempelvis barnets behov av sömn, trygghet samt att få i sig mat för att orka dagen. Förskollärarna lyfter den spontana undervisningen som den mest centrala. Interaktion,samtal, bordsskick och barnens upplevelser och erfarenheter är sådant som förskollärarna lyftersom framträdande i den spontana undervisningen i måltidssituationen. I resultatet framkommer också förskollärarnas olika synsätt och arbetssätt kring måltidssituationens pedagogiska funktion i förskolan. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning då även den lyfter atti nteraktion och omsorg är en viktig aspekt för att skapa lärandetillfällen för barnen i planerade och spontana aktiviteter.

Flickor med svårigheter inom området Essence kan vara svåra att upptäcka då deras signaler kan misstolkas och förringas med konsekvenser som psykisk ohälsa, skolfrånvaro och utanförskap i förlängningen. Studiens syfte var att synliggöra och analysera fyra pedagogers och fyra vårdnadshavares erfarenheter och upplevelser omkring de signaler som flickor uppvisar, kopplat till konstaterade eller misstänkta svårigheter inom Essenceområdet. Förhoppningen var att kunna bidra till ökad kunskap om vikten av tidig identifikation och därigenom ökad möjlighet till lämplig stöttning av dessa flickor på deras väg genom livet. Med intervju som metod genomfördes en kvalitativ studie där resultatet bland annat visade att återkommande signaler hos flera flickor visat sig som stora svårigheter i relationsskapande, samt att behärska många av de vardagliga moment som livet och skolan innebär. Resultatet visar också att vårdnadshavarna ofta tidigt identifierar svårigheter medan pedagoger i de flesta fall avvaktar, kompenserar och i vissa fall fördröjer utredningar.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner riktade mot barn och ungdomar 6 - 17 år med nedsatt aktivitetsförmåga härledd till exekutiv dysfunktion, som kan möjliggöra delaktighet i skolaktivitet.Metod. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt inom arbetsterapi. En allmän litteraturöversikt valdes för att skapa en beskrivande och syntetiserande sammanställning inom det avgränsade området. Resultatet av litteraturöversikten baseras på tolv artiklar. Dataanalysen skedde genom kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll granskades utifrån studiens frågeställningar samt utefter OTIPM:s fyra interventionsmodeller. Resultat. Resultatet gav åtta olika arbetsterapeutiska interventioner varav sex av de åtta interventionerna var aktivitetsinriktade och baserades på barnets/ungdomens prioriterade aktivitetsmål. Interventionerna går ut på att utveckla strategier vilka ska vara överförbara till olika miljöer. Två av interventionerna var funktionsinriktade. Slutsatser. Resultatet indikerar på vikten av samordnade insatser på individ-, grupp- och organisatorisk nivå, detta för att möjliggöra delaktighet i aktivitet för barnet/ungdomen med exekutiv dysfunktion. Hur stödjande och förstående föräldrar, vänner och skolpersonal är bidrar till hur lyckade strategierna blir och hur delaktig barnet/ungdomen känner sig i sina aktiviteter. / Purpose. The purpose of the study was to describe occupational therapeutic interventions aimed at children and adolescents 6 - 17 years with reduced activity ability derived from executive dysfunction, which may enable participation in school activity.Method. To answer the purpose of the study, a literature review in occupational therapy was conducted. A general literature review was chosen to create a descriptive and synthesizing compilation within the delimited field. The results of the literature review are based on twelve articles. The data analysis was done through quality review and the content of the articles was examined on the basis of the study's questions and on OTIPM:s four intervention models. Results. The result yielded eight different occupational therapeutic interventions, of which six of the eight interventions were activity-oriented and were based on the child / adolescent's priority activity goals. The interventions are designed to develop strategies that should be transferable to different environments. Two of the interventions were function-oriented.Conclusions. The result indicates the importance of coordinated efforts at individual, group and organizational level, to enable participation in activity for the child / youth with executive dysfunction. How supportive and understanding parents, friends and school staff are is how successful the strategies become and how involved the child / youth feel in their activities.

Denna magisteruppsats kretsar kring två föreningsdrivna ideella bibliotek i Dalarna. Syftet är dels att undersöka bibliotekens villkor, dels vilken funktion de har för användare och lokalsamhälle. För att uppnå detta används Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens modell för folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället som teoretiskt ramverk. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med volontärer och användare på biblioteken. Studien visar att de ideella biblioteken fyller en del av den lucka som uppstått efter att folkbiblioteksfilialerna på orterna lagts ner: i form av kulturcentrum, socialt centrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Hur väl och vilka av dessa funktioner som uppfylls varierar de ideella biblioteken emellan. Aktiviteter och service som erbjuds på de ideella biblioteken är bland annat uppdaterade bokbestånd, sagostunder, utställningar och lokalinformation. Utmaningar som identifieras med driftsformen är bland annat en ekonomisk osäkerhet, en homogen volontärgrupp och en svårighet att nå ut till särskilda målgrupper. Möjligheter inkluderar en nära kontakt med användare och lokalsamhälle och en frihet i organisationsformen. Resultatet visar att invånare på orterna tycker att de ideella biblioteken fyller en viktig samhällsfunktion även om de inte själva besöker dem. För användare som av olika anledningar inte kan ta sig till närmaste folkbibliotek eller bokbuss blir de ideella biblioteken den enda tillgången till biblioteksverksamhet.

Executive Functioning (EF) such as planning, organization, attention, and self-control, has a high impact on quality of life, but is vulnerable to aging.  One factor that may help to maintain and strengthen EF is Occupational Complexity (OC), the degree of complexity in one’s primary occupation in life.  Higher OC has been associated with higher EF performance in old age.  However, few of these findings were based on the latest occupational taxonomy (Occupational Network Information; O*NET) that may best reflect todays jobs.  The current study adds to this scarce body of knowledge by examining EF, as conceptualized by Miyake, et al. (2000), and OC, using O*NET.  Data from the Umeå Healthy Aging longitudinal study database was analyzed using Structural Equation Modeling to test the relationship between EF, OC, and their component constructs.  Results from 227 participants showed that individuals with higher OC had higher EF in late life, but this association was not statistically significant (nearly all p values &lt;.05), suggesting that there was no such association in the current sample. / Executive Functioning (EF) som planering, organisation, uppmärksamhet och självkontroll har stor inverkan på livskvaliteten, men är sårbara för åldrande. En faktor som kan bidra till att upprätthålla och stärka EF är Occupational Complexity (OC), graden av komplexitet i ens främsta yrke i livet. Högre OC har förknippats med högre EF-prestanda i ålderdom. Emellertid var få av dessa resultat baserade på den senaste yrkes taxonomin (Occupational Network Information; O*NET) som bäst kan återspegla dagens jobb. Den nuvarande studien ökar denna knappa kunskapskomponent genom att undersöka EF, som konceptualiserats av Miyake, et al. (2000) och OC med O*NET. Data från Umeå Healthy Aging longitudinell studiedatabas analyserades med hjälp av strukturell ekvationsmodellering för att testa förhållandet mellan EF, OC och deras komponentkonstruktioner. Resultat från 227 deltagare visade att individer med högre OC hade högre EF under sent liv, men denna förening var inte statistiskt signifikant (nästan alla p-värden &lt;0,05), vilket tyder på att det inte fanns någon sådan associering i det aktuella urvalet. / <p>Due to the Coronavirus crisis, in-person meetings were replaced with video conferences, via a computer program called Zoom.</p>