Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag. I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning. Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata. Resultatet blev fullständiga svar från 94 familjeföretag. I analysen visade det sig att fyra styrelsefunktioner kunde identifieras, närmare bestämt kontroll, hantering av resursberoende, konfliktlösning och beslut, där den senare behandlats som en del av konfliktlösning i teorin. I analysen undersöktes samband mellan de tre delarna i familjedimensionen samt de fyra styrelsefunktionerna. Det visade sig finnas samband mellan släktkoefficienten och betoningen på funktionerna kontroll, hantering av resursberoende samt beslut, vilket kan tolkas som att släktrelationerna i styrelsen har betydelse för betoningen på dessa funktioner. Det fanns också samband mellan antalet generationer i styrelsen och betoningen på konfliktlösningsfunktionen. Uppsatsens bidrag är att ha påvisat betydelsen av hur nära släkt styrelseledamöterna är för styrelsens funktioner.

Det är ett precisionsarbete att välja undervisningsmetoder och förhållningssätt som passar alla elever också elever med diagnoserna ADHD och autism. Syftet med den här studien är att undersöka vad föräldrar och pedagoger upplever som framgångsfaktorer i skolsituation, vad föräldrar och pedagoger upplever som svårigheter i skolsituation och vilka arbetssätt och förhållningssätt som kan underlätta skolsituationen för elever med diagnoserna. För att undersöka frågeställningarna intervjuades sju föräldrar och två lärare. En slutsats som dras är att kunskap om exekutiva funktioner och central koherens är viktiga framgångsfaktorer för att möta elever med diagnoserna. Studien beskriver vikten av explicit undervisning och förhållningssätt för att tillgodose elever med annan central koherens och exekutiva funktioner samt att anpassningar görs utifrån kunskap om dessa. En viktig slutsats är att diagnoserna inte sammanblandas med generella inlärningssvårigheter. Resultatet tyder på att en avskärmning kan vara att föredra framför en lättare uppgift. Gott bemötande, extra anpassningar och bildstöd i undervisningen framkommer också som viktigt för elever med diagnoserna. Studiens slutsatser kan bli viktiga för att undanröja hinder i lärmiljön för elever med diagnoserna och därigenom viktiga för det specialpedagogiska arbetet.

Brister i exekutiva funktioner (EF) har i tidigare forskning visat sig ha en koppling till symtom på Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Studiens syfte var att undersöka relationen mellan brister i EF och lärarskattade ADHD-symtom hos förskolebarn i en icke-klinisk urvalsgrupp med en heterogen socioekonomisk bakgrund. Studien undersökte också könsskillnader i ADHD-symtom. Test av inhibition, arbetsminne och kognitiv flexibilitet analyserades för att undersöka i vilken utsträckning dessa kunde förklara ADHD-symtom. Resultaten visade att det fanns en tydlig koppling mellan brister i EF och ADHD-symtom. Brister i inhibition var av störst betydelse för att förklara variation i ADHD-symtom i denna ålder. Relationen mellan EF och ADHD-symtom var tydligare vad gäller symtom på ouppmärksamhet jämfört med symtom på hyperaktivitet/impulsivitet. Vidare uppvisade pojkarna i högre grad ADHD-symtom jämfört med flickorna. Sammantaget bidrar dessa resultat med en ökad kunskap om vilka specifika brister i EF som kan kopplas till ADHD-symtom i tidig ålder. Merparten av resultaten är i linje med tidigare forskning medan det faktum att brister i EF i högre grad förklarade symtom på ouppmärksamhet skiljer sig från denna. Resultaten från denna studie talar även för att kognitiv flexibilitet som tidigare inte undersökts så mycket bör inkluderas i liknande studier framöver. / PsPATHS (Promoting Alternative Thinking Strategies, Preschool version) vid Psykologiska institutionen

Due to globalization and technical development, organizations continually need to change to be able to retain their competitive force. This highlights the need for formal management meetings to lead and develop the organization. The purpose of this study is to examine how eight meeting participants experience a Swedish municipality’s management teams. To understand the management meeting’s functions for the organization, its tasks and the individuals themselves, Robert Merton’s functionalist theory with manifest and latent functions and dysfunctions will be used. Furhermore, how the management meetings can be understood on the basis of Erving Goffman’s concepts front and back stage and team performance will be analysed. The results of this study show that the management teams create both manifest and latent functions and dysfunctions which have an impact on the organization at many levels. The management team will result in the development of the organization, and to the promotion and enforcement of the vision. It will also monitor the operations of the organization and entail a deeper understanding for the internal actions. The members of the management team learn to approach their tasks in new ways and improve their motivation. At the level of the individual, the management team will help the individual to grow as a human being, but also professionally and in his or her position as a leader. Being a member of the management team implies expectations, but the management team also offers support. To sum up, the management team is important for the organization and entail relevant functions. In order to make the management team as efficient as possible, the dysfunctions must also be analysed. Based on Goffman’s theory, it is possible to state that the management meeting gives the participants a front stage and back stage, and that they are themselves alternately in the different stages. / Globalisering och teknisk utveckling bidrar till att organisationer ständigt är i behov av förändring för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Detta aktualiserar behovet av formella ledningsmötenmed uppgift att leda och utveckla organisationen. Syftet med studien är att undersöka hur åtta mötesdeltagare upplever en svensk kommuns ledningsgrupper. För att förstå vilka funktioner ledningsmötet har för organisation, arbetsuppgiften och individen används Robert Mertons funktionalistiska analys med manifesta och latenta funktioner samt dysfunktioner. Studien analyserar dessutom hur ledningsmötet kan förstås utifrån Erving Goffmans begrepp främre och bakre regioner samt teamframträdande. Studiens resultat visar att det går att se att ledningsgruppen skapar såväl manifesta som latenta funktioner och manifesta och latenta dysfunktioner vilka påverkar flera av organisationens nivåer. Ledningsmötet leder bland annat till en utveckling av organisationen, samt att en levande vision skapas och upprätthålls, att organisationens arbete följs upp och att organisationsmedlemmarnas förståelse för den interna verksamheten ökar. Mötesdeltagarna får med hjälp av ledningsmötet ett annat förhållningsätt för sina arbetsuppgifter, både en ökad förmåga att genomföra sina uppgifter och en ökad motivation. De funktioner som ledningsmötet skapar på individnivå är att mötesdeltagarna utvecklas som individer. Dessutom skapar ledningsmötet förväntningar på att deltagarna ska prestera, men är också en plats där de kan få hjälp och stöd. Resultatet visar att ledningsmötet är betydelsefullt för organisationen och leder till många relevanta funktioner, men också att det finns ett behov av att kartlägga dysfunktionernaför att skapar förutsättningar att ledningsmötet ska genomsyra verksamheten så effektivt som möjligt. Resultatet som framkom utifrån analysen av Goffmans begrepp visade att ledningsmötet erbjuder deltagarna en bakre och en främre region och att de växelvis befinner sig i de olika regionerna. Resultatet visar därmed att de olika regionerna inte enbart behöver ses som tydligt uppdelade utan i stället kan existera i samverkan och överlappa varandra.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

Arbetet med olika representationsformer och transformationer mellan dessa har en viktig roll i elevers lärande i matematik och eftersom en stor del av matematikundervisningen i skolan utgår från olika läromedel är det viktigt att som lärare vara medveten om vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder. Syftet med denna läromedelsanalys är därför att ta reda på vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder och hur de skiljer sig åt i representationen av olika representationsformer inom det matematiska området linjära funktioner. För att ta reda på detta gjordes en läromedelsanalys av olika läromedel i kursen Matematik 1c, där läromedlets uppgifter analyserades utifrån vilken eller vilka representationsformer som fanns med i uppgiftsbeskrivningen och svaren till dessa uppgifter. Datan analyserades sedan utifrån etablerade teorier och metoder från semiotiken. Analysen påvisade att alla tre läromedel gav möjlighet att lära genom arbetet med olika representationsformer och transformationer. Det som framförallt skiljer de olika läromedlen åt är antalet lärtillfällen som erbjuds. Det går inte att entydigt rangordna läromedlen från sämst till bäst, men som aktiv pedagog bör man vara medveten om de olika läromedlens styrkor och svagheter. Eftersom det inte enbart är läromedlet som avgör vilka lärtillfällen eleverna stöter på under sin skolgång, utan även hur den enskilda pedagogen planerar och genomför sin undervisning, går det inte heller att säga något om hur elevernas förståelse för linjära funktioner kommer att utvecklas vid användningen av ett specifikt läromedel. Läromedelsanalysen ger således pedagoger möjligheten att se styrkor och svagheter för respektive läromedel och kompensera för dessa.

SammanfattningHjalmarsson, Marie (2020). ” Ett planeringsverktyg i skolan” - Elevers och pedagogers upplevelser av ett planeringsverktyg i specialskolan för elever med grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om hur ett nytt planeringsverktyg upplevs, används och skulle kunna utvecklas ytterligare i skolan. Det skulle kunna bidra till att öka kunskapen hos lärare, om vad elever med grav språkstörning har för behov när det gäller planering. Utifrån elevernas behov skulle planeringsverktyget kunna göra målen, kunskapskraven och planeringarna mera tydliga, synliga och lättillgängliga i alla ämnen.SyfteSyftet med studien är att beskriva hur några elever och lärare som fått prova ett planeringsverktyg, upplever att det fungerar i den egna planeringen och om strukturen i skolarbetet påverkas när de fått arbeta med det inom ett ämnesområde i No.Frågeställningar• Hur beskriver elever och lärare att de använder planeringsverktyget?• Upplever elever och lärare att ett planeringsverktyg är till någon hjälp för att planera och strukturera upp skolarbetet, i så fall på vilket sätt?• Vilka utvecklingsmöjligheter ser elever och lärare att det finns för att göra planeringsverktyget mera lättillgängligt för elever med grav språkstörning?TeoriStudien utgår från Antonovskys teori om KASAM, känslan av sammanhang. I denna teori talar Antonovky (2006) om tre viktiga delar för att en människan ska må bra och ha en hög KASAM. Dessa delar är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den som utvecklat en stark KASAM under sitt vuxenliv menar Antonovsky (2006) är en person som har aktiverat de4generella motståndresurserna han eller hon har tillgång till. Generella motståndsresurser är exempelvis resurser som pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet eller social stöd.MetodStudien tar sin metodansats från fenomenologin. Denna metod är avsedd att besvara en viss typ av kunskapsintresse. Kunskapsobjektet för studien är ett planeringsverktyg i skolan. Fokus ligger på hur elever och lärare i en specialskola för grav språkstörning, upplever att arbeta med det och om det finns någon nytta med att använda det för att strukturera och planera ett nytt ämnesområde i No. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger. Sex elever som var positiva till att bli intervjuade valdes ut. Två lärare från den ena klassen intervjuades.ResultatDe betydelsefulla teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var: Struktur och funktion, Användning och nytta, Självskattning, Lärarens roll och Utvecklingsmöjligheter.Både Eleverna och lärarna upplevde planeringsverktyget som strukturerat, det var lätt att använda. Eleverna hade god nytta av det i skolarbetet eftersom allt var samlat på ett ställe. För resursläraren var det tydligt i planeringsverktyget vad eleverna arbetade med och då kunde hjälp ges på bättre sätt i klassrummet. Några elever hade arbetat med planeringsverktyget på egen hand på elevens val eftersom de visste vad det kunde använda det till. Självskattningen var bra att göra för då visste eleverna vilka mål som gällde inom området. Både lärare och elever uttryckte att läraren hade stor betydelse när det gällde arbetet med planeringsverktyget. När det gällde utvecklingsmöjligheterna uttryckte både elever och lärare att det skulle vara bra om det fanns bilder. men inte alltför många som två elever uttryckte det. Planeringsverktyget skulle vara lättillgängligt på datorn eller på skolans eget nätverk.Specialpedagogiska implikationerEftersom ett planeringsverktyg underlättade skolarbetet för elever med grav språkstörning, skulle planeringsverktyget kunna användas för elever med grav språkstörning eller elever med svårigheter med de exekutiva funktionerna även i andra skolformer.Speciallärare/specialpedagoger och resurslärare kan ha nytta av planeringsverktyget i sitt arbete. När de känner till vad ett område handlar om, vet vilka kunskapskrav eleverna ska arbeta5med så underlättar det arbetet när de ska planera för specifika stödinsatser för enskilda elever eller för en hel klass.Nyckelord: Exekutiva funktioner, Grav språkstörning, KASAM, Planeringsverktyg och Specialskola

Denna uppsats belyser skrivstrategiers betydelse för främjandet av skrivutvecklingen och åtgärdande av skrivsvårigheter med inriktning mot elever i årskurserna 4-6. Skrivandet är en central del i att vara en samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och det är lärarens uppgift att se till att eleverna utvecklar sin skrivförmåga. Lärare måste därför vara medvetna om olika skrivstrategier och hur de kan användas i undervisningen. Det är också viktigt att läraren är medveten om hur de kan anpassa sin undervisning för alla elevers olika behov av stöttning. Syftet med denna studie är att belysa hur skrivstrategier behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan åk 4-6 för att synliggöra behov av vidare forskning inom skrivundervisning. Simple View of Writing och den sociokulturella teorin är två viktiga teorier som är återkommande genom hela uppsatsen. Det material som har undersökts består endast av vetenskapliga artiklar som alla är skrivna utanför Sverige. Resultatet visar att elever som använder sig av skrivstrategier utformade efter specifika genrer som främjar utvecklingen av de exekutiva förmågorna, klarar av att skriva längre och mer högkvalitativa texter. Medvetenheten om olika genrer och deras egenskaper har en avgörande roll för vilka skrivstrategier som bör tillämpas i undervisningen. Mjukvaruprogram utformade efter skrivstrategier och informationsramar kan användas för att avlasta arbetsminnet under skrivandet. Genom att avlasta arbetsminnet kan vissa skrivsvårigheter avhjälpas då eleven får tillfälliga stödjande strukturer under sitt textskapande.

Skolan har ett särskilt ansvar över de elever som av olika anledningar uppvisar svårigheter i sin skolsituation. Elever med koncentrationssvårigheter uppfattas ofta som hyperaktiva vilket står i strid med ett förväntat klassrumsbeteende och problematiken inverkar direkt på elevens inlärningsförmåga. För att eleven ska kunna följa undervisningen behöver läraren ta hänsyn till detta och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Syftet med den föreliggande studien har därför varit att åstadkomma mer kunskap om hur den pedagogiska lärmiljön kan utformas för att gynna lärandet för elever med koncentrationssvårigheter. Fenomenografin har använts som en inspirerande metodansats då essensen i den föreliggande studien har varit lärarnas uppfattningar av fenomenet elever med koncentrationssvårigheter. Sju lärare med olika utbildningar har deltagit i enskilda semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i ett fysiskt- eller digitalt möte via Teams. Insamlande data har systematiserats, organiserats och analyserats med utgångspunkt i den fenomenografiska processen och tematisk analys. Resultatet har sedan tolkats, jämförts och kontrasterats med förankring i litteraturbakgrunden, tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna differentierad undervisning och variationsteorin. I resultatet framkommer av lärarnas beskrivningar att undervisningen av elever med koncentrationssvårigheter inte är helt oproblematiskt. Lärarna beskriver elevens exekutiva funktioner som utmärkande drag i deras uppfattningarna av hur koncentrationssvårigheterna yttrar sig. Utöver beteendena, som upplevs stå i strid med de normer som råder i samhället över det förväntade klassrumsbeteendet, framkommer också arbetet med att utforma framgångsrika undervisningssituationer för elever med koncentrationssvårigheter som tidskrävande. Trots det tidskrävande arbetet anpassar lärarna undervisningen genom att variera och differentiera undervisningens innehåll, process och produkt för att alla elever med dess variationer ska ges förutsättningar att inhämta samma kunskaper och nå samma kunskapsmål. Slutsatsen utifrån resultatet av denna studie är att implementering av kompetensutveckling inom differentierad undervisning med variationsteorin som utgångspunkt skulle kunna möjliggöra förutsättningar i lärandet för elever med koncentrationssvårigheter.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap om framgångsrika undervisningsstrategier i läsförståelse för elever med autism genom att intervjua 15 pedagoger verksamma i reguljär grundskola och resursskola. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där lärande sker i meningsfulla sammanhang i samspel och kommunikation med andra. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av 15 pedagoger som hade erfarenheter av att undervisa elever med ASD, Autism Spectrum Disorder, i åk 1-9 i läsförståelse. Resultatet visade både likheter och skillnader i pedagogernas upplevelser och erfarenheter. En likhet som framträdde i resultatet var att elevernas motivation för det lästa upplevdes som avgörande för läsning och att det användes i undervisningen.  Vidare beskrevs utmaningar för eleverna med ASD att koppla det lästa till egna erfarenheter och att läsa mellan raderna. Pedagogerna använde sig ofta av modellering som undervisningsstrategi för läsförståelse. En likhet som beskrevs var att det sällan var svårigheter med avkodning för elevgruppen utan att läsförståelsen var det område som skapade svårigheter. Resultatet visade att utmaningar med läsförståelse för elever med ASD inte enbart förklarades med teorin The Simple View of Reading där läsförståelse anses vara produkten av avkodning och språkförståelse. Istället beskrevs utmaningar med läsförståelse för elever med ASD som kunde förklaras med exekutiva funktioner och den nedsättning i förmåga som tillskrivs diagnosen ASD.  Skillnader som framträdde var pedagogernas resonemang i de olika verksamheterna vad gällde bedömning och huruvida det var fungerande kartläggningsmaterial även för elever med ASD. I resursskolorna uppmärksammades nationella bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som begränsade vad gällde att fånga dessa elevers kompetenser medan materialet i den reguljära skolan upplevdes uppmärksamma svårigheter i läsförståelse på ett likvärdigt sätt som för elever utan ASD. Skillnader var också hur undervisningssituationen organiserades. I den reguljära skolan deltog ofta eleverna med ASD i större elevgrupper med inslag av kooperativt lärande och cirkelmodellen som arbetsmetod. I resursskolan undervisades eleverna med ASD i mindre grupper tillsammans med andra elever med olika NPF och de undervisades med nära stöd av pedagog. I resursskolan hade samtliga tagit del av utbildning genom arbetsplatsen samt sökte i högre grad än i den reguljära skolan litteratur på egen hand. I uppsatsen beskrivs olika specialpedagogiska perspektiv samt inkluderingsbegrepp för att nyansera de olika verksamheterna.