Sammanfattning/AbstractProblemområdeFörmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet.Teoretisk ramJag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen. Pangazi, Prusuk och Vincent (2005) menar att teacher talk, lärarens språk, är oerhört viktigt men också en av de svåraste utmaningarna för en lärare. Ericsson (2006) menar att många forskare ser uppmärksamhetsförmåga som någonting som finns inuti barnet och som utvecklas genom mognad. Ericsson menar att det finns väldigt lite forskning kring relationen mellan lärarnas sätt att kommunicera och barnens förmåga till uppmärksamhet. Kadesjö (2001) menar att pedagogernas förhållningssätt är mycket viktigt i bemötande av barn i koncentrationssvårigheter. Lyberg Åhlander (2011) menar att det är oerhört viktigt att läraren med når fram till barnen med sin röst. Hon har kommit fram till att såväl röstkvalité som talhastighet har betydelse för elevernas förståelse. Prusuk (2005) menar att ett effektivt lärarspråk sällan är en ärftlig skicklighet utan någonting som kan övas upp genom att studera skickliga, erfarna lärares språkmönster för att sedan själv öva in dessa. Bruce, Hansson och Nettelbladh (2007) menar att olika stilar och strategier har olika användning och syfte och passar olika barn, såväl som olika föräldrar och professionella.MetodUndersökning är gjord utifrån ett etnografiskt perspektiv och är av kvalitativ karaktär för att kunna studera ett fenomen från olika håll. I undersökningen har tre observationer genomförts på en förskoleavdelning. Observationerna spelades in på video och analyserades i efterhand enligt ett observationsschema. Förutom observationer genomfördes också intervjuer med pedagoger och barn på avdelningen.Resultat och analysI undersökningens resultat framträdde ett antal olika kommunikationssätt där jag kunde urskilja tre olika kommunikationsstilar. Jag valde att kalla dessa kommunikationsstilar för den styrande, den lyssnande och den stöttande kommunikationsstilen. De olika kommunikationsstilarna har olika karaktärer som leder till olika beteenden och resultat hos såväl barn som pedagog. Genom pedagogers medvetenhet och kunskap om olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan så får pedagogen en didaktisk färgpalett. Pedagogen kan på så sätt göra ett delvis medvetet val kring den kommunikationsstil som passar bäst beroende på tidpunkten, situationen, barngruppen och pedagogens intentioner. Pedagogens kommunikationsstil är på så vis inte konstant utan är situationsberoende och kan förändras över tid. Därför är det av vikt att pedagogen genom sin grundutbildning och fortbildning får möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan.Specialpedagogiska implikationerDet är av specialpedagogiskt intresse att arbeta proaktivt och framåtsyftande med att optimera förutsättningarna för utvecklingen av exekutiva funktioner där uppmärksamhetsförmåga är en central aspekt och en viktig förutsättning för allt lärande. / Research objective and questionsThe aim of this study was to get insight about teachers’ communicative style and its possible connections to children’s ability to pay attention. The research questions are about teachers’ communication style during the daily lesson in preschool class and possible connections to children’s ability to focus, and teachers’ and children’s thoughts about communication and attention.MethodologyThis is a qualitative study with an ethnographic, holistic approach. Three preschool observations has been made in this study. The observations were video-recorded and analyzed in retrospect, following an observation scheme. Interviews with teachers and children were made as a complement to the observations.Theoretical frameworkThis research takes a socio-cultural approach. Vygotskij (1995) states that all learning is situated. Pangazi, Prusuk and Vincent (2005) claim that teacher talk is very important but also one of the most difficult challenges for a teacher. Ericsson (2006) argues that there is not much research about the relation between teachers’ ways of communication and children’s ability to pay attention. Kadesjö (2001) states that the teacher’s approach is of a significant importance for children with attention deficit disorder. Lyberg Åhlander (2011) claims that it is very important that the teacher can reach out to the children with the voice. The researcher has found out that quality of voice as well as voice speed is significant for children’s comprehension. Prusuk (2005) states that an efficient teacher language rarely is an hereditary skill, it is an ability that can be exercised by studying and imitating the language patterns of skilled teachers with long experience. Bruce, Hansson and Nettelbladh (2007) argue that different styles and strategies are useful for different purposes and suit different children as well as parents and professionals.Results and ConclusionsSeveral ways of communication could be noticed during this study, among them I could distinguish three different communication styles. I chose to name them the Conductive, the Listening and the Supporting communication style. The different communication styles have different characters and lead to different behaviors and results among the students as well as the teachers. With knowledge and consciousness about different communication styles and their influence on the ability to pay attention, teachers will be given a didactical palette of colors. In this way the teachers have the possibility to choose the communication style that suits them best, taking notice to time, situation, class and teacher’s intentions. The teacher’s communication style is variable and can be changed due to the situation and over time. That’s why it is very important that all teacher’s during their education training will be given the possibility to learn and reflect about different communication styles and their connection to children’s ability to pay attention and focus.Implications for Special EducationWorking proactively and forward-looking to optimize the conditions for development of executive functions where attention and focus are central aspects is of special educational interest and an important condition for learning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka några lärare och lärarstudenters erfarenheter av samt inställning till användningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet. Arbetet utgår från det vidgade textbegreppet i svenskämnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsättning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lärare och tre lärarstudenter. Resultatet visar på en variation i sättet att använda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras är att film fyller två olika huvudfunktioner i lärarnas undervisning, dels som medel för att t.ex. levandegöra litteraturhistoria eller underlätta läsning och skrivning, och dels som ”text i sin egen rätt” där filmens berättelse står i fokus och tjänar som utgångspunkt för analys eller samtal. Den största förtjänsten som informanterna upplever med film är att den väcker elevers intresse för lektionsinnehållet, men de ser även att det finns ett visst motstånd hos elever att bearbeta dessa texter i undervisningen. Bland lärarna finns det en inställning om att film konkurrerar om tid som kan gå till annan svenskundervisning och det råder en oenighet och osäkerhet kring huruvida filmanalys ska ses som en möjlighet eller som något som försvårar inramningen av svenskämnets innehåll.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning. Förslagets utgångspunkt – att samma skala bör gälla för alla skolformer, motiveras inte explicit. Resultatet visar också att principen om en gemensam betygsskala har stöd av flera remissinstanser men att den inte motiveras av dessa. I allmänhet är kopplingarna till sfi få i materialet och i förslaget har direktivet om att beskriva för- och nackdelar utifrån skolformens karaktär, mål och syfte inte följts. Skolverket, en remissinstans som har ett underbyggt ställningstagande och motsätter sig förslagets införande inom sfi, tar sin utgångspunkt i skolformens karaktär och syfte snarare än i någon betygsfunktion.

Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.

Att möta konst är centralt i bildämnet och ett sätt att göra det är att besöka konstutställningar. Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om hur och varför bildlärare på gymnasiet använder besök på konstutställningar i sin undervisning. Empirin samlades in från bildlärare på gymnasiet genom en digital enkätundersökning med kvalitativ ansats och samt intervjuer. Enkäten besvarades av 25 respondenter varav tre också intervjuades, och empirin analyserades tematiskt genom nyckelord och meningar i svaren, samt genom Gert Biestas teorier. Resultatet av studien tyder på att bildlärarna anser det viktigt att eleverna möter konst i utställningar, och att Biestas tre utbildningsaspekter kvalificering, socialisation och subjektifiering uppfylls genom utställningsbesök. Kvalifikation uppnås genom kunskaper om konst och konstvärld, socialisation sker i miljön utanför skolan och genom överföringen av kulturellt kapital, och subjektifieringen som uppnås genom inspiration och stimulans väcker en längtan att vilja vara ett subjekt i världen.

Det ställs allt större krav på hållbarhet inom fastighetsbranschen vilket leder till att det blir mer aktuellt att nyttja digitala och energieffektiva lösningar för att uppfylla dessa. Begreppet smart byggnad har funnits länge men i takt med en snabb teknisk utveckling ändras vad som anses vara smart och det skiljer sig även åt för vem det berör. Syftet med studien är att undersöka vad en smart byggnad är och hur privatpersoner ställer sig till att köpa en bostadsrätt i en smart byggnad. Därav kommer begreppet smart byggnad först att redas ut i rapporten, både av vad som går att hitta i litteratur och även vad privatpersoner anser att en smart byggnad är. Det kommer även studeras vilka smarta funktioner som finns i en byggnad med bostadsrätter och vilka som är viktiga för privatpersoner vid ett köp av en lägenhet. Till att börja med har en litteraturstudie genomförts för att sedan följas upp av en digital enkätundersökning som riktar sig till privatpersoner. Enkätundersökningen innehåller flervalsfrågor samt ja/nej-frågor som berör smarta bostadsrätter. Respondenterna har delats in i tre kategorier, bostadssökande, bostadssökande som vill köpa bostadsrätt och icke bostadssökande. Resultatet visar att ungefär hälften av respondenterna har hört begreppet smart byggnad, men det varierar vad de tror en smart byggnad är samt vilka funktioner som är viktiga. Majoriteten anser att ett smart säkerhetssystem är den viktigaste smarta funktionen, medan den främsta anledningen till att vilja bo smart är bekvämlighet. Resultatet tyder dock på en bristande kunskap bland privatpersoner om vad en smart byggnad är och många bryr sig inte om att bo smart. / There are increasing demands on sustainability in the real estate industry, which makes it more relevant to use digital and energy-efficient solutions to meet these demands. The concept of smart building has existed for a long time. What is considered smart is changing due to the rapid technological development and varies for whom it affects. The purpose of the study is to investigate what a smart building is and individuals' views on buying a condominium in a smart building. Hence, the concept of smart building will first be sorted out in the report, both what can be found in the literature and what individuals consider a smart building to be. It will also be studied what type of smart features are present in a building with condominiums and which features are important for individuals when buying an apartment. To begin with, a literature study has been done and then followed up by a digital survey aimed at individuals. The survey contains multiple-choice questions as well as yes / no questions that concern smart condominiums. The respondents have been divided into three categories, housing applicants, housing applicants who want to buy a condominium, and non-housing applicants. The study shows that about half of the respondents have heard the term smart building, but it differs from what they think it is and which features are important. The majority believe that a smart security system is the most important smart feature, while the main reason for wanting to live in a smart building is convenience. However, the results indicate a lack of knowledge among the individuals about what a smart building is and that many do not care about living smart.

I uppsatsen utreds det tekniska och juridiska fenomenet elektroniska underskrifter, som idag till viss del har ersatt traditionella handskrivna underskrifter. Den rättsliga ställningen för elektroniska underskrifter påverkas direkt av den teknik de bygger på, varför juridiken bör anses vara nära sammankopplad med tekniken. Innebörden av en elektronisk underskrift kan sägas vara kontrollerbara uppgifter i elektronisk form som bland annat möjliggör att en person som har undertecknat en handling kan verifieras. Elektroniska underskrifters funktioner jämförs vanligtvis med handskrivna underskrifter trots att funktionerna uppfylls med hjälp av olika tekniska lösningar. En elektronisk underskrift fyller fem olika funktioner som bland annat gör användningen av elektroniska underskrifter säker för dess användare. EIDAS-förordningen är central för elektroniska underskrifters rättsverkan och avser att vara en teknikneutral reglering. Något regelverk för hur den underliggande tekniken ska vara utformad finns inte. Tre typer av elektroniska underskrifter kan identifieras av förordningen, vilka är enkla, avancerade och kvalificerade elektroniska underskrifter. De olika underskriftstyperna skiljer sig åt både avseende krav och rättsverkan. EIDAS-förordningens mest betydelsefulla bestämmelse torde vara att en elektronisk underskrift som huvudregel inte får förvägras rättslig verkan på grund av dess elektroniska form. Formkrav som uppställs i nationell rätt kan hindra elektroniska underskrifter från att användas. I svensk rätt förekommer både formalavtal som tillåter och inte tillåter att elektroniska underskrifter används. Bestämmelser kan även föreskriva att en viss typ av elektronisk underskrift får eller ska användas. Konsensualavtal kan till skillnad från formalavtal användas obehindrat med elektroniska underskrifter, eftersom avtalstypen är flexibel i sin natur. När elektroniska underskrifter används i en elektronisk miljö skulle problem avseende viljeförklaringar kunna uppstå och påverka konsensualavtal. Exempelvis om viljeförklaringar avges snabbt genom några knapptryck eller om elektroniska undertecknandetjänster är otydligt utformade för användare. Elektroniska underskrifter bör anses ha såväl juridiska som tekniska förutsättningar för att i framtiden kunna användas i ännu större omfattning än idag.

Silence is inevitable. It's something we can't escape in our everyday lives, and it's something we can't escape in music as well. After listening to music by Morton Feldman, I realized that silence is a big but less unexplored part of music. This made me want to study how silence can be used in music.    The purpose of this essay is to investigate the roles silence can have in music, systemize different functions silence can have, improvise and compose music that in some way illuminates silence.    My research has led me to identify and categorize seven distinct functions of silence in music. This systematic approach has empowered me to compose and utilize silence in a structured manner. The culmination of this method was the creation of six unique compositions, which were then rehearsed and performed in a concert by a band comprising of me on Piano, Maja Svanteson on Voice, Hannes Arason on Trumpet, and Fredrik Ljungkvist on Saxophone and Clarinet.   Using one or two functions when composing and thereby being able to study the chosen function isolated has made me see how multifaceted silence is. The silence is and should be seen as nuanced in the same way as a sound or tone. Our band noticed a tendency to play softly during our initial rehearsals and felt a general unease when confronted with silence. This hesitancy not only restrained our music but also our potential for growth. However, as we overcame these habits, our use of silence became more varied, enriching our music and making it more intriguing. / <p><em>Tyst Koral (variation 1) - </em><strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik</p><p><em>Under stjärnorna - </em><strong>musik:</strong> Rasmus Mannervik, <strong>text:</strong> Pär Lagerkvist</p><p><em>Sextondelar (variation 1) - <strong>Musik: </strong></em>Rasmus Mannervik</p><p><em>En stilla ödmjuk själ - </em><strong>Musik: </strong>Rasmus Mannervik, <strong>Text:</strong> Francesco Petrarca</p><p><em>Tyst Koral (variation 2) - </em><strong>Musik: </strong>Rasmus Mannervik</p><p><em>Fri improvisation - </em><strong>Instruktion: </strong>Rasmus Mannervik</p><p><em>Sextondelar (variation 2) -</em> <strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik</p><p><em>Kärlekens visa -</em> <strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik, <strong>Text:</strong> Pär Lagerkvist</p><p><em>Tyst Koral (variation 3) - </em><strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik</p><p></p><p>Musiker:</p><p>Rasmus Mannervik - Piano</p><p>Hannes Arasson - Trumpet</p><p>Fredrik Ljungkvist - Saxofon och Klarinett</p><p>Maja Svantesson - Sång</p><p></p><p>Till detta bifogas en ljudupptagning från konserten 18/03-24</p>

<p>An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it’s exhibitional functions are sought to be understood.</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att redogöra för relationen mellan brister i exekutiva funktioner och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn i förskoleåldern. Resultatet indikerar en stark relation främst mellan inhibering och ADHD, men även att barn med ADHD överlag har större svårigheter med exekutiva funktioner än andra barn. Resultatet indikerar även att tidiga insatser kan vara gynnsamma för att minska ADHD-symptom. Skattningar och test har i några studier visat olika resultat, och därför rekommenderar studierna mixed method för att få en så rik bild som möjligt. Resultatet är analyserat genom relational developmental system theory. Olika länder och olika forskningsfält har inte skilt sig åt utan samtliga har kommit fram till likvärdiga resultat. Jag menar att det är viktigt att denna kunskap lyfts fram då förskolan enligt skollagen (SFS 2012:109) ska utforma verksamheten så att barn som behöver särskilt stöd ska få den hjälp de behöver. För att kunna göra det på bästa sätt tror jag att kunskap kring relationen mellan bristande exekutiva funktioner och ADHD är väsentlig.