Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna uppfattade att FaR kunde främja både hälsa och ekonomi i samhället men att metoden begränsar jämlik hälsa. Metoden hade ett brett användningsområde men det framkom skilda meningar om metodens användbarhet för patienterna. En motiverad patient, tvärprofessionellt samarbete, samverkan med andra FaR-aktörer och organisatoriskt stöd uppfattades av distriktssköterskorna som förutsättningar för att använda FaR. Uppfattningar om FaR:s framtidsutsikt visade att det fanns tveksamhet om metodens hållbarhet och ett behov av utveckling. Slutsats: Studien visar att ett flertal omständigheter påverkar om distriktssköterskorna ska uppfatta FaR som en metod värd att använda. Resultatet kan användas som vägledning för att se över dessa faktorer och vidareutveckla metoden FaR. / Background:Physical inactivity causes ill-health and disease in today’s society. As a method for increasing physical activity among the population, physical activity on prescription (PaP) was introduced in Sweden in 2001. PaP is a method which the district nurse can use in promoting health and it is therefore valuable to explore how the district nurses perceive this method. Objective: The aim of the study was to describe district nurses’ perceptions about physical activity on prescription (PaP). Method: The study was based on semi structured interviews with18 district nurses. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses felt that PaP could promote both health and economy in society, but that it restricts equal health. The method was understood to have a broad scope but there were differences of opinion about the method's usefulness for patients. A motivated patient, cross-collaboration, interaction with other PaP-actors and organizational support were perceived by the district nurses as prerequisites for using PaP. Opinions about the future of PaP showed that there was uncertainty about the sustainability and a need for development. Conclusion: The study shows that a number of factors affect the district nurses’ perception of whether PaP is a method worth using. The result can be used as a guide to surveying these factors and developing the PaP method.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva. Syfte – Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet. Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien. Resultat – Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier. Kategorin ”Professionellt förhållningssätt” berör hur viktigt det är att lyssna och bekräfta patienten, att inte ge upp och finnas som ett stöd samt vilka känslor sjuksköterskorna upplever när det går bra och mindre bra med att motivera patienter till att öka sin fysiska aktivitet. Kategorin ”Svårigheter i arbetet” lyfter fram att det är svårt att motivera fysisk aktivitet. Att patienter har olika förutsättningar och att det är viktigt att öka patientens medvetenhet om sin hälsosituation. Tar även upp vikten av patientens motivation. Kategorin ” Erfarenheter av att använda FaR®” lyfter fram hur FaR® används och hur deltagarna upplever FaR®. Tar även upp hur arbetet med FaR® upplevs av kollegor och på hälsocentralen samt att behov av uppföljning finns. Kategorin ”Erfarenheter av att använda MI” berör hur MI upplevs som verktyg och hur det används. Att det är svårt att använda MI och att behov av mer utbildning i MI finns. Slutsats – Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter visar att det är svårt att motivera patienter till ett förändrat beteende och det upplevs som svårt att arbeta med motiverande samtal. Motiverande samtal som verktyg är bra men otillräckligt. Det är viktigt att utgå från patientens förutsättning och att arbetet påverkas av hur sjuksköterskor och distriktssköterskor upplever sin motivation. FaR® som verktyg rekommenderas att användas mer. / Background – Nurses´ and district nurses have an important role in health promotion and therefore it is important to know and learn about their experiences on how they feel will work to increase the patients to become more physically active. Aim - The aim was to describe nurses and district nurses' experiences with the support of FaR ® and motivational interviewing motivate patients to increase their physical activity. Method - The study was conducted with a qualitative approach. Semi-structured interviews based on an interview guide were conducted. Data analyzed with a manifest content analysis. One nurse and seven districts nurses were included in the study. Results – The result is shown in four categories and fifteen sub-categories. The category "professional approach" addresses how important it is to listen and acknowledge the patient, not to give up and be as a support and the emotions nurses feel when things are going well and to motivate patients to increase their physical activity. The category "Difficulties in the work" is that it is difficult to motivate physical activity. The fact that patients have different conditions and that it is important to increase patient awareness of their health situation. Also discusses the importance of patient motivation. The category "Experience of using FaR®" addresses how FaR ® is used and how the participants feel FaR ®. Also discusses how work FaR ® are perceived by colleagues and the health center and the need for follow-up there. The category "Experiences of using MI" discusses how MI is perceived as a tool and how it is used. That it is difficult to use the MI and the need for more training in MI's. Conclusion – Nurses´ and district nurses’ experiences shows that it is difficult to motivate behaviour change and difficult to work with MI. Motivational interviewing as a tool is good bu insufficient. It is important to start from the patient's condition and that the work is influenced by how nurses and district nurses perceive their motivation. FaR ® as a tool is needed more widely used.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens personal har till uppgift att arbeta sjukdoms-förebyggande, genom att ge information och råd till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. Förskrivningen av FaR är fortfarande låg trots att det i dag är många som är stillasittande. Fysisk aktivitet på recept, FaR har under flera år funnits som arbetsverktyg och är en bra metod för att öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet är att kartlägga distriktssköterskornas och sjuksköterskornas arbete med och inställningar till fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: Enkätstudie på vårdcentraler i Västmanlands län. Analysen utförs med en ansats av mixad metod där numeriska data bearbetas via kvantitativ design och textdata med en kvalitativ ansats Resultat: Det framkom i resultatet att de flesta distriktsköterskorna och sjuksköterskorna hade en positiv inställning till FaR, dock saknades tid, kunskap och resurser för att förskriva FaR. Hälften av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna har förskrivit FaR under det senaste året och 98% rekommenderade fysisk aktivet utan att förskriva FaR. Slutsats: Hälso- och sjukvården i Sverige måste fortsätta implementeringsarbetet med att förespråka och möjliggöra förskrivning av FaR genom att se över organisationen angående resurser, rutiner och riktlinjer för hur arbetet med FaR ska gå framåt. Fokus behöver sättas på utbildning, både i grundutbildningen och fortbildning. / Background: The healthcare personnel have the task of working with disease prevention by providing information and advice to patients with insufficient physical activity. The prescription of FaR is still low, although today there are many who are sedentary. Physical activity on prescription, FaR has been used as a tool for many years and is a good method for increasing physical activity. Aim: The aim is to map nurses work with and attitude towards physical activity on prescription, PaP. Method: Surveillance study at health centers in Västmanland County. The analysis is performed using a mixed-mode approach where numerical data is processed through quantitative design and text data with a qualitative approach Results: In the result it was found that most district nurses and nurses had a positive attitude towards FaR, but there was insufficient, knowledge and resources to prescribe FaR. Half of district nurses and nurses have prescribed FaR over the past year and 98% recommended physical activity without prescribing FaR. Conclusion: Healthcare in Sweden must continue its implementation efforts to advocate and enable prescription of FaR by reviewing the organization regarding resources, routines and guidelines for how the work on FaR will go forward. Focus must be placed on education, both in undergraduate and continuing education.

Den psykiska ohälsan leder till en mångfald diagnoser. Nedstämdhet, stress eller oro vid sidan av mer allvarliga tillstånd som depression, bipolaritet eller schizofreni, behöver prioriteras för att hjälpa berörda individer i deras vardag. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet (FA) kan motverka psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa hänvisas ofta till öppenvårdspsykiatrin. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har länge funnits inom den svenska vården som en icke-medicinsk behandling men det är relativt sällan den använts i praktiken.  Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal i Region Västmanland uppfattar FaR som icke-farmakologisk behandling inom öppenvårdspsykiatrin.  En kvalitativ studie, med ett målstyrt urval genomfördes med sex informanter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personalen inom öppenvårdspsykiatrin i Region Västmanland. Manifest innehållsanalys användes för bearbetning och analys av insamlade data.   Resultat påvisar att FaR upplevs av personalen inom öppenvårdspsykiatrin som komplement till den medicinska behandlingen. Ytterligare upplevs den som ett bra verktyg som hjälper till att skapa struktur för patienterna. Samtidigt upplevs FaR också som tidskrävande och belastande. Mer information, utbildning och marknadsföring bland både personalen och bland samhället rörande FaR upplevs behövas.

<p>This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.</p>

This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.