<p>Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.</p><p>Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.</p><p>Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.</p><p>Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.</p>

Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective. Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation. Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study. Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life. Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.

Denna undersökning bygger på 14 pedagogers tankar om åtgärden kvarsittning. Syftet är att undersöka vilket alternativ som är bäst för barn; att gå om eller att inte gå om och diskutera åtgärden kvarsittning. På grund av att det inte finns forskning inom ämnet i Sverige har jag till största delen utgått från forskning från andra länder. Eftersom jag önskar ta reda på pedagogers tankar har jag använt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika åsikter om när, hur, varför och på vem åtgärden ska tillämpas. Alla pedagoger tyckte att det viktigaste var hur barnet upplevde åtgärden. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns stort behov av vidare forskning inom ämnet. Eftersom merparten av forskningen i utlandet visar att åtgärden inte borde tillämpas och pedagogerna i mina intervjuer inte har kunskap om ämnet borde skolan i Sverige undersöka om åtgärden tillämpas och vad den ger för följder för barn i Sverige.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership / Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att ta reda på om pojkar respektive flickor som bedriver aktiva transporter är fysiskt aktiva på annat sätt och vilka faktorer som påverkar val av aktivpendling samt om årstiden och plats i landet har någon avgörande betydelse. - Hur kommer eleverna till skolan? - Vilka faktorer kan förklara aktiv pendling och finns det samband mellan aktiva transporter och årstider?  Metod En kvantitativ enkät användes som metod för att undersöka aktiva transporter och fysisk aktivitet. En anonym enkätundersökning genomfördes med 125 högstadieelever. Urvalet bestod av samtliga elever i årskurs nio i Kalix Kommun, Norrbotten. Resultaten analyserades och bearbetades via korstabeller. Studiens teoretiska utgångspunkter var befintlig forskning om ungas fysiska aktivitet samt pågående forskning om aktiva transporter. Resultat Resultatet visar på att eleverna i årskurs nio i Kalix Kommun bedriver aktiva transporter till en liten del, pojkar 27% under den kalla årstiden och 33% under den varma årstiden. Motsvarande resultat för flickor är 26% under den kalla årstiden och 23% under den varma årstiden. Resultatet visar också att många elever åker buss eller bil till och från skolan. De elever (92 stycken) som uppgett annat färdsätt uppger att de har färdats med något slags fordon (90%). Det verkar som att färdvägens längd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter för både pojkar och flickor. Få elever bedriver aktiva transporter till och från skolan jämfört med dem som använder fordon. Enligt korstabellerna är det de flickor och pojkar som bedriver aktiva transporter som också är mer aktiva både inom föreningsidrott och på annat sätt på fritiden. Pojkarna inom denna grupp är också de som är mest aktiva i föreningsidrott eller liknande jämfört med flickor. Det verkar även som att det är dessa pojkar som i större utsträckning än flickorna, kommer upp till miniminivå i tid för daglig fysisk aktivitet . Slutsats Färdvägens längd i glesbygd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter och är en trolig orsak till den låga andelen av elever som bedriver aktiva transporter. Flickorna verkar vara mer fysiskt aktiva på fritiden än pojkarna. Det kan ha att göra med att fysisk aktivitet har uppmärksammats under det senaste årtiondet. Pojkar som bedriver aktiva transporter är mer aktiva både i föreningsidrott och på fritiden jämfört med flickor som bedriver aktiva transporter. Denna grupp av pojkar når upp till miniminivån i tid för fysisk aktivitet per dag i större utsträckning än motsvarande grupp flickor.

Det går att testa syreupptagningen både submaximalt och maximalt. One-mile-walk är ett enkelt test att genomföra, billigt och passar många olika männsikor. One mile walk har validerats på många olika sätt dock är det ingen som jämför one-mile-walk på löpband mot markgång mot ett maxtest. Ingen har heller haft någon form av lutning på bandet för att likaställa miljön mot markgång. Syfte: att validera One-mile-walk på löpband mot markgång mot ett maxtest. Studien är en kvanitaiv experimentell studie. Det deltog 12 deltagare i studien. Perarson korrelation test visade på ett samband mellan One-mile-walk testen (r= 0.976). One way Anova visade (p= 0.480). Att jämföra One-mile-walk på löpband mot markgång skiljer sig inte signifikant mot varandra för att beräkna syreupptagningsförmågan.

En hållbar tillväxt, hög konkurrenskraft och goda möjligheter att anställa nytt folk kan nås om företag blir bättre på att utveckla sig själva och bygga samordnade produktionssystem, vilket har blivit av allt större vikt. Fallstudien är utförd på företaget LKM AB, som producerar olika kablar och kablagemonteringar. Huvudsyftet med fallstudien är att utreda hur kundanpassningen påverkar den interna effektiviseringen av ett produktionsflöde i en tillverkande verksamhet. En nulägesanalys utfördes för att etablera nuläget och analysera den, fokus låg därefter på packningsoperationen, vilket är operationen närmast kundönskemålen. Författarna påbörjade därefter att arbeta med Kata genom att sätta upp ett måltillstånd, detta visar vart företaget är idag och vart de vill vara inom cirka en månads tid. Genom att arbeta med ett effektivt experimenteringsverktyg kallat PDCA-uppföljningsblankett, måltillståndet var uppnått inom tidsperioden och resultatet blev följande: - Leveransen gick på en pall istället för fyra stycken. - Packningstiden reducerades med 60 %. - Kontrolltiden hos kunden reducerades med 30-40 %. Detta visar att metoden och arbetssättet är mycket effektivt.

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22. As the leadership groups were compared with each other, the results showed, just as previous research, that the democratic leadership style was most preferable from both psychosocial and productivity perspective. The study is based on three hypotheses, hypotheses 1 and 3 was confirmed by the results while hypothesis 2 was rejected. Employees prefer a leadership style that promotes participation and collaboration that creates a foundation to work independently. / Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil som är önskvärd av medarbetarna ur ett psykosocialt- och produktivt perspektiv. Studien baseras på Lewin et al´s forskning om de tre ledarstilarna auktoritär, demokratisk samt låt-gå ledaren. Detta är en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av individer som arbetar på en kommun inom omvårdnadenheten. Datat från enkäten analyserades genom tre separata envägs-beroende ANOVA i IBM statistics SPSS 22. Då ledarstilsgrupperna jämfördes med varandra visade de på, precis som tidigare forskning, att den demokratiska ledarstilen var mest önskvärd ur både psykosocialt och produktivitetsperspektiv. Studien baseras på tre hypoteser, hypotes 1 och 3 bekräftades genom resultatet medan hypotes 2 förkastades. Medarbetarna föredrar en ledarstil som förespråkar delaktighet och samverkan som skapar en grund och trygghet för ett självständigt arbete.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering). Inget signifikant samband visades mellan upplevt låt-gå ledarskap och amotivation. Studieresultaten har diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning där slutsatsen är att både transformativt och konventionellt ledarskap har samband med idrottares motivation vilket kan vara betydande kunskap för praktisk tillämpning inom idrottskontexten. Studiens resultat ligger i linje med den tidigare knapphändiga forskningen inom området men mer forskning behövs. / The purpose of the present study was to examine relationships between athletes' perceptions of different leadership styles and motivational orientations within the context of sports. Theoretical frameworks of transformational; conventional; and laissez-faire leadership - as well as the different motivational orientations within Self-Determination Theory (SDT) - were applied. Participants were 117 handball and soccer players aged between 16-33 years (M = 19.17, SD = 3.61). Participants completed questionnaires consisting of the Sport Motivation Scale-II (SMSII) to estimate motivational orientations; the Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) to measure perceived transformational leadership; and parts of the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ), which intended to measure perceived conventional leadership and perceived laissez-faire leadership. The results revealed significant correlations between both transformational leadership and intrinsic motivation as well as extrinsic self-determined motivation (identified regulation and integrated regulation). Furthermore, results showed significant correlations between conventional leadership and non-self-determined motivation (external regulation and introjected regulation). The correlation between perceived laissez-faire leadership and amotivation was not statistically significant. The results are discussed in relation to theories and previous research. Conclusions were that both transformational and conventional leadership correlate with athlete's motivation, hence the knowledge of said subjects may be meaningful for practical application. The results are in line with previous limited research however further research is needed.