Ibakgrunden framkommer det att allt fler sjuksköterskor mår allt sämre i sin profession vilket kan leda till förlamande trötthet och känslomässig utmattning.Syftetvar att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vilka faktorer som kan bidra till att finna kraft i vårdandet.Metoden som användes var en induktiv kvalitativ innehållsanalys där data utgjordes av intervjuer från sju deltagande sjuksköterskestudenter.Resultatet presenteras i kategorierna (1) Att kunna göra skillnad för patienten (2) Tidens möjligheter och begränsningar (3)Arbetsgruppens betydelse, med respektive underkategorier (1)Vara medlidsam och bekräftelse i mötet med patienten (2)Tid för patienten viktigt, tid för reflektion behövs och tid för återhämtning krävs (3)Känna stöd i arbetsgruppen och gemenskap i arbetsgruppen. Slutsatsen är att olika faktorer samverkar för att bidra till att finna kraft i vårdandet. Själva kraften i vårdandet verkar ligga i det utbyte av bekräftelse som uppstår i den förtroendeingivande relation i mötet med patienten. Den förtroendeingivande relationen är beroende av att sjuksköterskan innehar ett medlidsamt förhållningssätt och drivs av en vilja att kunna göra skillnad för varje enskild patient. Yttre miljöfaktorer, som tidens möjligheter och begränsningar samt arbetsgruppens betydelse är lika viktiga samverkande faktorer som bidrar till att finna kraft i vårdandet.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur svenska medier uttrycker social tillit och gemenskap under en krissituation som terrordådet i Stockholm 2017 Övergripande frågeställning: Hur framställs den sociala tilliten i svenska tidningar vid en krissituation? Underfrågor: a) Hur skildras gemenskap under och efter terrordådet i tidningsmaterial? b) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den sociala tilliten? c) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den institutionella tilliten? Metod och material: Innehållsanalys av svenska tidningsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet med grundad teori som metod Resultat: En övergripande gemenskap mellan individer och institutioner uppmuntras till i medierapporteringen och baseras till stor del på hur den sociala tilliten framställs. Medierna har möjlighet att påverka detta genom att anpassa innehållet efter situationer och normer som råder. Globaliseringens mångskiftande sidor utmanar den sociala tilliten, där främst risker och hot som exempelvis splittring i samhället försvårar mediernas roll i välfärden.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av ledarskap påverkar en arbetstagares psykosociala arbetsmiljö. För att besvara syftet och de fyra frågeställningarna kommer begreppen psykosocial arbetsmiljö med fokus på kommunikation, gemenskap, motivation och stress samt de tre ledarskapsstilarna transformell, transaktionell och laissez-faire att användas. En kvalitativ undersökning genomfördes på ett större företag och datamaterialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Det övergripande resultatet visar att den ledarskapsstil som har störst betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö på denna arbetsplats är den transformella ledarskapsstilen. Resultatet visar även att det finns inslag av både den transaktionella ledarskapsstilen och laissez-faire ledarskapsstil men att detta har negativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet går också emot tidigare forskning som säger att ett ledarskap som både är uppgiftsorienterad och socio-emotionell är mest effektiv för den psykosociala arbetsmiljön.

Historically, Christianity has been seen as a religion based on texts. However, many modern scholars claim that the practice of Christianity is at least as important as the holy texts. To see if this is the case, this study sought to examine whether church practice contributes to the making of the sacred, defined here from Mary Douglas's theory that the holy is something which is pure, whole and complete, unlike the impure, which is an anomaly, often separate, broken or divided. This was examined by studying the actual practices relating to the bread and the wine in one of Christianity's most central rites, the Eucharist. The empirical material is based on observations and semi-structured interviews on the handling of the bread and wine before and after communion in five different church communities. However, the focus is on the Evangelical Lutheran Swedish Church, where two different congregations were studied. The study takes as its point of departure Robert Orsis’ theory according to which holiness is created in a dynamic exchange between the practice of individuals and those of hierarchies. According to the present study this appears to be true, although the empirical material is too small to draw firm conclusions. In the churches investigated a variety of actors contribute to the creation of sacredness. Some practices seem to be the same throughout the different communities and parishes studied, for example preserving purity by covering the bread and wine, or by throwing away pieces of the already consecrated bread. Some individuals also created their own personal rituals, like not chewing the bread during the Eucharist, or covering their mouths after having received the bread to prevent the body of Christ from being spat out. It also appears that the wine is always handled with greater respect than the bread. According to Mary Douglas, this may have to do with the possibility of both sacrilising and defiling which rests in bodily fluids. This essay shows that persons in different roles act independently and in different ways to create and maintain the holiness of the bread and wine. In churches with distinct confessional texts, as in the Catholic Church, practices are more often based on dogmas, while individuals in the congregations lacking rules for handling the bread an wine, as in the parishes of the Swedish Church, act more as they themselves think is right. Also here their actions seem to follow Mary Douglas's theory of preserving the wholeness and purity of the holy. According to the study, the creation of sacredness seems to be just as possible for lay people as for specialists. This means that the Church in this way actually distributes the power to establish the sacred, which may contribute to preserving a community-promoting democratic process. This conclusion is reinforced by the fact that some of the congregations studied had created practices for ensuring sacrality which put fellowship before the power of the Words of Institution.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

Behovet av kommunikation har alltid varit en viktig del av människans sociala liv. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort nya kommunikationsvägar och sättet att kommunicera har därför förändrats. Syftet med studien är att kartlägga hur yngre pensionärer upplever social närvaro och tillhörighet på sociala nätverkssidor. Målsättningen med studien är att identifiera hur tekniken upplevs möjliggöra eller begränsa graden av social närvaro för yngre pensionärer vid kommunikation över sociala nätverkssidor.  Studien tillämpade en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna transkriberades enskilt för att i en helhetsanalys tolkas och bilda en samlad bild över det empiriska materialet. Urvalet bestod av yngre pensionärer mellan 66–75 år som använder sociala nätverkssidor. Totalt deltog åtta respondenter.  Den insamlade empirin visar att samtliga respondenter är aktiva användare av Facebook men orsakerna till användningen samt vilken typ av aktiviteter som utförs skiljer sig mellan deltagarna. Samtliga respondenter uppger att de använder sociala nätverkssidor för att följa och ta del av familjens- och vännernas liv samt som informationskälla. Respondenternas upplevelse är att sociala nätverkssidor utgör ett komplement till annan kommunikation där den sociala närvaron är lägre på sociala nätverkssidor jämfört med fysiska möten eller telefonsamtal. Empirin visar också att sociala nätverkssidor för yngre pensionärer ger en lägre grad av social närvaro och tillhörighetskänsla än annan kommunikation i textform som SMS eller e-post. Den generella bild som respondenterna uppvisar är att sociala nätverkssidor möjliggör för snabb och flexibel kommunikation men där den lägre graden av social närvaro utgör en begränsning som gör att sociala nätverkssidor inte kan likställas vid fysiska möten.  Slutsatsen är att sociala nätverkssidor upplevs ha en lägre grad av social närvaro än annan kommunikation vilket empirin uppvisar med stöd av den teoretiska referensramen. Tekniken som komplement till annan kommunikation erbjuder en upplevelse av tillhörighet och gemenskap och skapar möjligheter för yngre pensionärer att vara sociala. Tekniken som ersättning för alternativ kommunikation skapar istället en begränsning i vad sociala nätverkssidor kan erbjuda för upplevelsen av social närvaro.

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

Fotbollens gemensamma språk kan framstå som en kliché och som något påhittat. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur svensk fotbollsverksamhet arbetar med inkludering och olika faktorer som berör svensk integration med fokus på språkinlärning. Studien är kvalitativ och undersöker hur två professionella fotbollsspelare ser på sin integrationsprocess och hur de ser på sin egen språkinlärning rörande det svenska språket samt språkets betydelse för integration, delaktighet och gemenskap. En representant från Stockholmsidrotten applicerar dessutom ytterligare perspektiv på hur fotbolls- föreningar i Stockholmsområdet arbetar med integrationsfrågor. Studien tar sitt avstamp utifrån begreppen integration, inkludering, delaktighet och gemenskap samt språk, som även är centrala begrepp inom idrottsverksamhet och delger utifrån ett bredare pedagogiskt perspektiv hur den idrottsliga föreningsverksamheten inom Stockholmsområdet arbetar med integration av nyanlända till Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt bygger på en hermeneutisk tradition inom vilken studiens deltagare intervjuats semistrukturerat och ostrukturerat. Deltagarnas berättelser har sedan tolkats, översatts och analyserats utifrån delvis samtalsanalys och delvis narrativ analys. Resultatet av studien visar att fotbollsföreningar idag utför ett tungt arbete gällande integration av individer med utländsk bakgrund. Det finns i dagsläget ytterst få initiativ som bygger på språkinlärning som inkluderande metod. Däremot finns ett stort utrymme för fotbollsverksamhet, skola och samhälle att samarbeta och tillsammans inrätta denna sorts verksamhet.

Virtual communities are a phenomenon that is becoming more common as the information technology comes with in reach for the general public. This report will bring the theories and construction of a virtual community together. The purpose of this report is to describe the different theories that have emerged from the research within this field and to examine the work procedures that have been used during the development of a site for a MDA-community. The MDA-website is a homepage on the Internet that was developed to bring the students closer together. The report describes the work of the project group, why the website was not completed and at the end the theories are looked at on the basis of the construction of the website.

Sjuksköterskornas revolution är en kvalitativ studie om organisatorisk identifikation. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur sjuksköterskornas organisatoriska identitet påverkas av att arbeta genom entreprenadbemanning inom vården. Studiens frågeställningar handlar om hur sjuksköterskorna upplever att arbeta inom en entreprenadbemanning inom landstinget, hur de upplever sin organisatoriska identifikation och hur organisationernas arbetssätt kan påverka identifikationen. Ämnet är valt då entreprenadbemanning är ett relativt nytt fenomen inom vården vilket gör att det saknas kunskap kring ämnet. Studien utgår från en fältstudie där samtlig empiri är insamlad via semistrukturerade intervjuer med bemanningssjuksköterskor samt nyckelpersoner från både sjukhuset och bemanningsföretaget. Studiens analysverktyg består av social identitetsteori och social identitetsteori inom organisationer. Begrepp som används för analysen är bland andra; självidentitet, social kategorisering, social identifikation, social jämförelse och undergrupper. Studiens teoretiska bidrag pekar på att sjuksköterskorna till viss del identifierar sig med båda organisationerna och det tar sig uttryck i att sjuksköterskorna identifierar sig med sjukhuset då det är deras fysiska arbetsplats och med bemanningsföretaget för att det är deras arbetsgivare. Däremot sker den primära identifikationen snarare till den egna in-gruppen, vilket bara består av sjuksköterskor från bemanningsföretaget. Den starka gemenskap sjuksköterskorna beskriver består av välvilja och en stark teamkänsla.