Uppsatsen handlar om den lokala föreningen i Västerås av SPRF, Sveriges Pensionärers Riksförbund. En utblick görs till det socialpolitiska förvärvet från tidigmodern tid. Under femtiotalet fanns en social och ekonomisk gemenskap. Den har genom Socialförsäkringsbalken 2010 förbytts i individualism när pensionen direkt och entydigt tillhandahålls av staten. / How Sweden's elderly fared after the war. Focus is on public officials in Västerås, a provincial capital one hour's drive west of Stockholm. Arriving from the collective spirit of the fifties, the individual can no longer elicit any economic incentive from any entity positioned between him and the state.

The main purpose of this degree thesis is to, through memories, describe and analyze the identification with Ålidhem, a ‘Million Homes Programme’ in Umeå, Sweden, by adolescents living there mainly during the 1990’s. This by asking how young Ålidhem residents managed the definition coming from the surrounding society of how and what an Ålidhem’er is. How mutual we are in our fellowship and how the identity of a Ålidhem’er is constructed are also questions asked. I based my materials upon nine interviews, all of the informants former and one still present residents of Ålidhem. I grew up in Ålidhem and my identity as an ålidhem’er is very strong. It fascinates me how one can connect ones identity so strong to a community, something I know other ålidhem’ers do as well, not only I. This is a reason why I wrote about this in my degree thesis and also a reason for you as a reader to be aware of the fact that I am not only the writer but also an informant. Both the residents themselves and the society defined the area as a ghetto/hood and hand in hand with this came also the definition of the ålidhem’er as a gangster, someone to be afraid of. A definition which some took to oneself, someone tried to take in and that some took distance from, but yet a definition of the ålidhem’er, a definition that was never questioned.      The identity is a process and not static. There are two ways to "test" an identity. The first is to play. All participants in the play know the identity is only something temporary. In the second way, through the game, the identity is tested against the community. If it is met with no questioning and being accepted, it is also an identity that can ‘become’ one's identity. To test different identities is nothing unusual but in the case of the ålidhem’er as "dangerous", the dangerousness is an ascribed feature that only works if both the society and I believe in it.      The fellowship among the ones who define themselves as a ålidhem’er is something that defines the core of the community. Ålidhem is not homogenous regarding neither class nor origin, but instead of creating a divided society it creates a fellowship, a fellowship which might be something in common with other Million Homes Programmes.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter. Detta är en tydlig kontrast till de intervjuade kvinnorna som bär hijab som talar om flertalet identiteter, såsom kvinna, mamma, arbetare etc. Många utav våra informanter berör den muslimska gemenskapen. Vi anser att det finns en koppling mellan denna och slöjan då tillträde och acceptans i vissa fall tycks bli lättare om kvinnan bär slöja. I vårt material finns även mönster som visar att bärandet av en heltäckande klädsel innebär vissa begränsningar i samhället.

The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews. Good connection with neighbours, less work with gardening and housing, and to be better prepared for future problems are main reasons that makes this senior housing interesting, as well as to be able to continue a valuable lifestyle with a self chosen amount of activities and social company with friends and family.

Sammanfattning Titel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of Warcraft Författare: Lars Rydberg & Johan Hansson Handledare: Malin Nilsson Examinator: Ulf Petäjä Typ av rapport: C-Uppsats Utbildning: Media- och kommunikationsvetenskap Syfte: Arbetet är gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de själva menar sig socialt agera i spelet. Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en häxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hämmas på grund av att de spelar spelet för mycket. Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanställts. Video- och ljudupptagning användes för att samla maximal mängd data. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos våra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella världen strävar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att många utövare använder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten.

The aim of this essay was to investigate the effects of adopting a site to the UNESCOs World Heritage List. Thefocus laid on the example of the Decorated Farmhouses of Hälsingland, which was the most recent Swedishadoption. With the question of impact of the World Heritage List in mind, the region of Hälsingland became themain focus. The study was made with particular focus on Gästgivars, a farm located in the municipality ofBollnäs, to which the theory of social life of things was applied. The result of the World Heritage was, in the caseof Gästgivars, an increase of the cultural value and social status.This case study has shown that the impact of the nomination has not been immense, but suggests that longtermeffects can show. The nomination to the World Heritage has led to some small changes in how thefarmhouses are managed, for example an increase of guided tours of a site. Although there were some opinionson how it was handled, World Heritage site recognition is looked upon as something positive. In this studyUNESCO and ICOMOS, in addition to other governing bodies, appeared to be authoritarian in some aspects,mainly when it came to local decisions concerning the World Heritage site. Thus, it has also shown that thoseinstitutions were not the only authoritarians regarding the handling of the site.The adoption of the Decorated Farmhouses could contribute to a feeling of community, or to create asymbol of the region and municipality, or perhaps a feeling of local identity and community. On an economiclevel, the World Heritage designation could contribute to additional income for the region and secondary effects.The case study is not completely a part of the experience industry which shows that cultural economy had littleeffects. Furthermore, the study showed that the adoption of the Decorated Farmhouses of Hälsingland to theWorld Heritage List can promote the view upon culture in small cities and an alternation of the cultural life.To analyze possible interactions due to a site being added to the World Heritage list has succesfully beenperformed with qualitative methods and interviews. The interviews became the primary material of the study andwas backed by statistics of the number of visitors to a site, some documents, and historical facts.

I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap. Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap. Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna. Det visade sig också att trivsel berodde på personlig inställning till arbetet och varierade utifrån hur de bemanningsanställda blivit bemötta. / In this qualitative study, we have chosen to examine staffing employees' view of community. Previous studies have shown that individuals with low status jobs, such as staffing jobs are often perceived as, looking for meaning and motivation in other things than the work itself. It is also clear that the community is a fold-term deal when it comes to success, and that the longer it goes, the more trust we build up one another in the workplace. We therefore question how staffing employees who have no fixed point creates this trust and community. We have been through eight interviews sought understanding of each individual's views on the value of community in the workplace. Through a hermeneutical approach, we have developed our empirical material which we then chosen to analyze with help from four selected theorists. We have used Scheff, Collins, Weiss and Asplund in order to get a broad view of relationships and community. The results show that everyone believes that community in the workplace leads to greater satisfaction but that it is some difference in the importance of the various respondents. It was also found that job satisfaction was due to personal attitude towards work and varied in terms of how the staffing employees have been treated.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988). Med utgångspunkt i dessa teorier har vi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse för hur man kan förstå de drivkrafter som är orsaken till att man ansluter sig till en firma och vad som håller en kvar. Resultatet pekar på att en firma kan för individen ersätta en icke tillfredsställd livssituation. Resultatet visar också att gruppen är så viktig för individen att det kan skapa ett destruktivt beroende samt hur mycket den kan påverka individen att handla på ett sätt som denne aldrig hade gjort ensam. / This is a social psychology and qualitative research studying what kind of people who become football hooligans and what makes them stay. Football hooliganism became a phenomenon in Sweden society in the 1990s and the community tried to reduce this because hooliganism involves violence and vandalism. The essay is based on ten interviews with people who have been or are active in a hooligan firm in Sweden. The epistemological approach is used as hermeneutics. The collected empirical material is analyzed using the following social psychological theories and concepts: social bonds, shame and pride (Scheff 1994), interaction rituals and emotional energy (Collins, 2004), abnormal behavior (Becker 2005), masculinity theory (Connell 2008), dependency and kicks (Giddens 1992), juvenile stages (Erikson 1988). Based on these theories, we have tried to highlight a social psychological approach of how to understand the reasons of why you join a company and what makes you stay. We concluded that a firm can replace a non satisfied life situation. We also concluded that the group is that important to the individual that it can create a destructive addiction and how much it can influence individuals to act in ways that he had never done alone.

I denna studie är syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, när det gäller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn på dem och deras dåvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i så fall på vilket sätt denna syn påverkat dem, i förhållande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur upplever människor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning såg på dem och deras dåvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa människor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstås ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hävdar många att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte är själva drogerna i sig utan att alltfler människor lever under ett negativt samhälleligt tryck. Via stämpling skapar detta tryck personliga besvär såsom ångest, självdestruktivitet och dålig självbild. Detta leder till ett vidare normstridigt beteende, som i sin tur leder till ytterligare stämplingsreaktioner. Dessa reaktioner förstärker problemen och resulterar i att människor försätts i en negativ och avvikande spiral. Rapporten vilar på en kvalitativ ansats med fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Vi söker alltså inte att förklara det sociala fenomen som undersöks utan snarare förstå det. Studiens datainsamlingsmetod var en kombination av halvstrukturerade och narrativa intervjuer. För att analysera vår insamlade data använde vi oss av meningsanalys som lägger fokus vid meningen samt betydelsen av våra egna antaganden och tolkningar. Vi har därmed blivit medskapare av intervjuernas och texternas mening. Resultatet av studien visar att människor med alkohol- och narkotikamissbruk kan uppleva att omgivningens syn på dem har betydelse för deras avvikande beteende.  Det visar också att dessa människor har blivit stämplade av andra och att de därför har en dålig självbild. Vidare visar resultatet att gemenskap är en förutsättning för att människor med alkohol- och narkotikamissbruk ska kunna förbättra sin självbild, ta sig ur sitt missbruk och fortsätta leva ett drogfritt liv / In this study, the purpose is to examine and analyze the experiences of people who have had an alcohol and/or drug addiction. What are their perception and experience of the social environment’s views on them and their abuse? Further, it is to highlight and discuss if and how these attitudes affects them. To answer that, the following questions have been used: How do people who have had an alcohol and/or drug addiction experience the way people in their surrounding look at them and their abuse? What was crucial for these people when it comes to get out of their addiction? How can this be understood from a stigma perspective? Today, many claims that the problem of alcohol and drug abuse is not just the drugs, but that an increasing amount of people are living under negative social pressure. Via stigmatization this creates personal inconveniences such as anxiety, self-destructiveness and a poor selfimage. This leads to an even more developed conflict according to traditional norms and behaviors, which in turn leads to further stigma reactions. These reactions strengthens the problems and results in an even more negative and deviant spiral. The investigastion has a qualitative design based on an phenomenological approach. The method for data collection is a combination of semi-structured and narrative interviews. To analyze our empirical results, we use the method of purpose analysis which focuses on the meaning and importance of ur own assumptions and interpretations. We have thus become co-creators of the interviews and the meaning of the texts. The result of the study shows that people with alcohol and drug addiction may feel that negative views on them have an impact for their continued deviant behavior. It also shows that these people have been stigmatized by others and that they therefore have a poor selfimage. Furthermore, the result shows that fellowship is a prerequisite for the possibility of people with alcohol and drug addiction to improve their self-image, to be able to abandon their addiction and continue to live a life without drugs