<p>Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.</p><p>Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.</p><p>I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet. Detta synsätt innebär att elever med funktionshinder ses som ett individuellt problem. Skolan väljer att lyfta ur eleven ur den ordinarie klassen för att få sin teoretiska undervisning i en mindre grupp.</p><p>Min studie visar att klasslärare och föräldrar menar att integrering betyder gemenskap. Min analys visar att de båda undersökningsgrupperna ansåg att SAM-gruppseleverna har en bra integrering.</p> / <p>My study is based on, which one in my town is called SAM-groups. These SAM-groups are cooperation between special school (children with learning disabilities) and compulsory school.</p><p>My purpose was to find out how class teachers and parents experience that the SAM-group pupils develop both in the way of proficiency and social skills. By interviewing personal and parents did I get the answer what they think about this issue. I have compared some of the questions and both class teachers and parents have similar answers. The result of my study is cooperation between special school and compulsory school, which makes the pupils develop well regarding to their one capacity.</p><p>In my analysis can one also notice that the school still has traditional approach. This approach has the consequences that pupils with functional disability are looked upon as an individual problem. The school chooses to separate them from their ordinary class in order to give them their theoretical education in small group.</p><p>My study shows that class teachers and parents think that integration means fellowship. My analysis shows that both of the groups that I have being questioning, was of the opinion that the SAM-group pupils have a good integration.</p>

<p>The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing” and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makesthem stay after the first introduction. The essay also touches on how the gym profiles themselves in their marketing and adapt at the equipment and training environment to meet pensioners' needs.</p><p>The essay also touches on how previous research, social norms and pensioner organizations, have influence on decisions and choices about the gym work out of pensioners. Individual discretion against creation of norms and perceptions of a good old age.</p><p>Aging actively is a standard but this standard is in an ongoing negotiation of an ever faster-accelerating process.</p>

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet med studien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de får samma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte är delaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden i förskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen. Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering till skriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårigheter med sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologiskt medvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycket begränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättning för att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras så tidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt där den verklighet som framställs i Kåkbladet ses som en konstruktion av talet. Goffmans teori om totala institutioner används tillsammans med annan forskning om fängelset och totala institutioner som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av analysresultatet.

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians. METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories. RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals. / SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna. METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier. RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention. / As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.