Populismen är en ideologi som i Europa har fått ett ökat stöd bland väljare. Sverigedemokraternas tillväxt under de senaste åren är någonting som inte är ouppmärksammad. Sverigedemokraterna är det partiet som oftast anses vara populistiskt på grund av deras uttalanden av framför allt invandring. Men det som tydliggör populismen eller populistiska partier brukar inte uppmärksammas, utan ett parti som anses vara populistiskt får den stämpeln främst på grund av deras åsikter kring invandring. Av den anledningen är syftet med denna studie att lyfta den populistiska slöjan och se om påpekanden som Sverigedemokraterna står inför kring populismen endast är retorik eller verklighet.  För att kunna lyfta den populistiska slöjan gällande Sverigedemokraterna har studien lagt fokus på en textanalys som metod med hjälp av en idé- och ideologianalys, med idealtyper kring populismen som analysverktyg. Studien har även använt sig av en analys för att kunna avgöra om Sverigedemokraterna är populistiska, då analysen fokuserar på de demokratiska problemen som avgör anledningen till att väljare röstar på detta parti och om partiet anses vara populistiskt i sig.   Resultatet visar att Sverigedemokraterna har populistiska drag till viss del. Det visar sig att Sverigedemokraternas framväxt tyder på de demokratiska problemen i samhället som har lett till ett ökat väljarstöd. Studien kan slå fast att partiet är ett svar på genuina missnöjen bland en ganska stor del av väljarna.

När Sverige är värdland för Eurovision Song Contest ges de en möjlighet att visa upp och presentera sitt land för en hel värld. Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Genom att titta på tv-sändningarna från ESC 2013 och 2016 då Sverige stod för värdskapet analyserar jag hur Sveriges självpresentation görs och hur talet om Sverige och svenskhet bidrar till en föreställd gemenskap inom landet. Föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras hela tiden i programmen men det görs inom ESC:s specifika kontext. I ESC finns en föreställning om ett enat och jämlikt Europa. Denna föreställning behöver hela tiden upprätthållas av värdlandet i sin självpresentation. Därför tilldelas Sverige ständigt dubbla roller där de både behöver vara särskiljande för att kunna sälja in sitt land, samtidigt som de måste vara enande för att upprätthålla föreställningen om ett enat Europa.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur matematiklärare på mellanstadiet uppfattar begreppet inkludering jämfört med hur begreppet definieras i forskningen och av Skolverket, samt hur lärarna arbetar för att skapa en inkluderande matematikundervisning. För att göra detta har jag inledningsvis försökt definiera begreppet inkludering med hjälp av litteratur och forskningspublikationer. Fortsättningsvis har jag intervjuat tre lärare och en speciallärare om deras uppfattning av begreppet inkludering och om vad de använder för metoder och strategier i undervisningen för att skapa inkludering. Det visar sig att lärarnas uppfattning av begreppet ligger relativt nära de ur forskningen tagna definitionerna. Det visar sig också att lärarna har flertalet metoder och strategier de använder för att skapa inkludering, vilka går att placera in i de olika aspekterna av inkludering som framkommer i litteraturgenomgången. Alla de intervjuade lärarna anser att det är av vikt att inkludera alla elever och arbetar tämligen lika för att uppnå det. Dock upplever de att det många gånger är svårt och tidskrävande att få till en meningsfull inkludering.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan anhörigdagar har på föräldrar till barn med missbruksproblematik, deras hantering av livssituationen som uppkommit på grund av barnets missbruk samt vad anhörigdagarna inneburit för intervjudeltagarens hälsa och välmående. Studien har genomförts utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av begreppet empowerment. Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer har denna studie klarlagt anhörigas upplevelser av anhörigdagar som stödfunktion. Empirin har analyserats tematiskt för att tydliggöra anhörigdagars betydenhet som benämns “Den anhöriges perspektiv på sin levnadssituation före och efter anhörigdagar” och “Anhörigdagars betydelse för den anhörige”. Resultatet av studien påvisar vikten av gemenskap och att få samtala med andra som befinner sig i liknande situation, berikande med ny kunskap för att lättare hantera sin situation samt att stödet via anhörigdagar föranlett bättre psykisk och fysisk hälsa hos föräldrarna. Resultatet förklarade att anhörigdagar hade positiv inverkan på respondenternas livssituation, samt att majoriteten av respondenterna upplevde anhörigdagarna som berikande gällande deras kunskap om droger samt gav nytt avgörande socialt stöd för framtiden. / <p>2020-01-16</p>

Denna studie har haft som syfte att lyfta fram de erfarenheter och upplevelser socialsekreterarna fått med sig under 2019 när enheten för ekonomiskt bistånd införde ett digitaliserat arbetssätt. Studien har haft utgångspunkter i en teoretisk ram bestående av Etienne Wengers teori om praktikgemenskap och situerat lärande, samt Per-Erik Ellströms framtagna faktorer som avser hinder och möjligheter för lärandet på en arbetsplats. För att fördjupa förståelsen av socialsekreterarnas upplevelser av stöd och utmaningar under digitaliseringsprocessen har en kvalitativ ansats använts och data samlats in genom samtalsintervjuer. Resultatet av studien påvisar hur socialsekreterarnas upplevelse av stöd i lärandet framförallt bestått av ett kollegialt stöd, ett utrymme för övning men även delaktighet och ett aktivt ledarskap har varit betydelsefullt. Studien har visat att utmaningarna har varit att behöva släppa kontroll i utredningsarbete, en upplevd bristande kompetens relaterat till ålder. Dessutom har en ny arbetsuppgift tillkommit till följd av digitaliseringen vilket innebar för socialsekreterarna att åta sig ett pedagogiskt motivationsarbete gentemot klienterna. En viktig slutsats är den tydliga kontextuella betydelsen för lärandet. Hur lärandet sker i sociala processer samt att delaktighet på olika sätt är essentiellt. Studien visar hur identitetskonstruktioner är en del av lärandet samt att man lär sig i allt som man gör. Denna studie kan bidra till en utökad förståelse för verksamheter som står inför en förändring och som vill förstå sociala och kontextuella faktorers betydelse för anställdas lärande.

Samhällets digitalisering och utveckling av nya digitala teknologier har gett möjligheten att arbeta vart du än befinner dig och tillsammans med kollegor i olika delar av världen. Virtuella team är ett sådant exempel på ny arbetsform där människor är utspridda på olika geografiska platser samtidigt som de samarbetar med hjälp av kommunikations- och informationsteknologi (IKT). Utöver välfungerande teknik finns det även andra aspekter som behöver tas i beaktande för att teamen ska kunna arbeta effektivt och känna sig motiverade att utföra arbetet. Gemenskap och tillit som tillsammans bildar en gruppkultur, är exempel på sådana aspekter. Dessa har dock visat sig vara en utmaning att skapa i virtuella miljöer. Syftet med denna studie har därför varit att med hjälp kvalitativa intervjuer undersöka hur organisationer skapar förutsättningar för en välfungerande gruppkultur inom virtuella team. Frågeställningarna som undersökningen ämnande att besvara var hur gemenskap och tillit upplevs och skapas samt vilka organisatoriska stödstrukturer som finns för detta. Studien visade att känslan av gemenskap upplevdes som lägre än känslan av tillit i virtuella team. Det fanns inget aktivt agerande för att skapa gemenskap inom de team som intervjuades. Gemenskap uppstod istället omedvetet under arbetets gång genom bland annat informella samtal. Tilliten upplevdes som viktigare för arbetet och skapades genom aktivt agerande som delning av professionell information om teammedlemmarna, gemensamma mål och tydlig kommunikation. Studiens resultat visade även på saknad av tydliga organisatoriska stödstrukturer för att stötta i skapandet av gemenskap och tillit. Den stödstruktur som identifierades var användandet av teamledare, vars funktion initialt främjade tilliten. Slutligen upptäcktes förbättringspotential kring användandet av teamledare som stöd inom virtuella team för att skapa både gemenskap och tillit.

Användningen av sociala medier har spridit till nya användningsområden. Då sociala medier gör det möjligt för människor att interagera med andra, utbyta åsikter och tankar tillsammans med förmågan att snabbt kunna sprida nyheter och information så bidrar sociala medier med en digital plattform för hyperlokala nätgemenskaper att växa fram. Syftet med denna studie är att undersöka hur hyperlokala nätgemenskaper kan främja känslan av gemenskap mellan boende i ett område. Tidigare studier visar på att genom en stark gemenskap mellan boenden kan främja socialt kapital och samhällsengagemang i området. Inledningsvis för studien genomfördes en netnografisk studie på två Facebookgrupper, detta för att identifiera vad för typ av information och aktiviteter som distribueras i hyperlokala nätgemenskaper. Därefter rekryterades sju medlemmar från grupperna för intervjuer, med syfte om att få djupare insikter i medlemmarnas tankar och åsikter om den hyperlokala nätgemenskapen och gemenskapen i området.  Resultatet från datainsamlingen analyserades genom en tematisk analys. Genom att undersöka aktiviteter hos två Facebookgrupper och intervjua deras medlemmar fann vi åtta teman som visar på hur gemenskap främjas genom deltagandet i hyperlokala nätgemenskaper.

Syftet med studien är att ta reda på̊ hur 4 lärare resonerar kring högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i årskurserna 1–3. Vår undersökning har ett kvalitativt perspektiv och den bygger på semistrukturerade intervjuer. Resultatet synliggör hur, vad och i vilket syfte lärare högläser. Slutsatsen blir utifrån lärares resonemang att högläsningen bidrar med effekter för språkutvecklingen och främst en gemensam stund på dagen.

Currently, Android is the most popular operating system for mobile devices, but at the same time, the market for Android devices is heavily fragmented in terms of available versions, types of devices, models, form-factors and manufactures. As a result, it is virtually impossible to test applications on all existing devices. Testing on a set of the most popular devices is more realistic but can be expensive, which makes it much more difficult for individual developers to create high quality applications. Fortunately, each Android application developer around the world typically owns at least one device which is not used all the time and could be shared with other developers. This way, a community shared pool of Android devices can be created for automated test execution. This master thesis reviews existing testing frameworks that are used for testing Android applications and analyzes existing services that in one way or another try to solve the problem of providing affordable ways of performing testing on real devices.  Main result of this thesis project is a working distributed community based testing service that enables developers to easily connect, share, and execute automated test cases on devices that use Android operating system. Moreover, it provides ways of decreasing overall test execution time by executing parts of tests in parallel on multiple devices and aggregating received results. / För närvarande är Android det mest populära operativ system för mobila enheter, men samtidigt marknaden för Android-enheter är starkt splittrat i fråga om tillgängliga versioner, typ av enhet, modeller, form-faktorer, och tillverkar. Som ett resultat, är det praktiskt taget omöjligt att testa applikationer på alla befintliga enheter. Testa på en uppsättning av de mest populära produkter är realistiskt men kan vara dyrt, vilket gör det mycket svårare för enskilda utvecklare att skapa högkvalitativa ansökningar. Lyckligtvis äger varje Android ansökan utvecklare i världen typiskt åtminstone en enhet som inte används hela tiden och kan delas med andra utvecklare. På så sätt kan en gemenskap delad pool av Android-enheter skapas för minst automatiserade test exekvering. Detta examensarbete går igenom gällande testning ramverk som används för att testa Android applikationer och analyser liknande tjänster som på ett eller annat sätt försöka lösa problemet med att tillhandahålla prisvärda sätt att utföra tester på riktiga enheter. Huvudsakliga resultat av detta examensarbete är en fungerande distribuerad gemenskap baserad testning tjänst som gör det möjligt för utvecklare att enkelt ansluta, dela och exekvera automatiserade testfall på enheter som använder operativsystemet Android. Dessutom ger det möjligheter att accelerera övergripande testexekvering tid genom att utfö!ra delar om tester parallellt på flera enheter och sammanställa erhållna resultat.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.