No description available.

Arbetet fokuserar på medlemmar i supporterorganisationen BHFanaticos, specifikt deras medlemmar som bor i Sverige. Uppsatsen kommer att handla om hur dessa medlemmar inom organisationen tänker när det gäller val av ett landslag som de föredrar och vilka orsaker som kan finnas bakom deras beslut. Det här är således syftet som jag vill uppnå med min uppsats, då jag önskar att öka kunskapen om detta ämne. I mitt val av teori utgår jag utifrån forskaren Pierre Bourdieu och hans begrepp om habitus. Även andra begrepp och definitioner tas upp i uppsatsen som jag anser är relevanta för uppsatsen och läsaren att få en överskådlig bild om arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är metodansatsen vald att vara i en kvantitativ form och dess empiriska material är huvudsakligen samlat med hjälp av BHFanticos medlemmar i Sverige i form av en enkät. Arbetet består även av en litteraturgenomgång där relevanta böcker och akademiska tidskrifter används som tidigare forskning för att komma fram till arbetets syfte. Resultatet av studien bygger på analysen av resultat ur den använda enkäten och huvudteorin som forskaren använde sig utav i denna pilotstudie. Resultatet visar att BHFanaticos medlemmar i Sverige har ett större intresse för bosnisk idrott jämfört med svensk. Utifrån den här undersökningen tyder resultatet på att det finns en koppling till Bourdieus teori om habitus. Det krävs dock större undersökningar för att kunna konstatera påståendet.

I Sverige ökar den kulturella mångfalden och den nuvarande Läroplanen för förskolan Lpfö98 (rev. 2016) förespråkar barnens medvetenhet kring sin egna kultur samt andras kulturer. Den nya Läroplanen för förskolan Lpfö18 som träder kraft 1 juli 2019 visar en större medvetenhet kring mångkulturalitet och ett mål i läroplanen är att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla “sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald [...]” (Lpfö18, s. 14). Utifrån detta undrar vi hur pedagoger kan arbeta i förskolans verksamhet för att utveckla mångkultur som kompetens och för att stärka det mångkulturella i samhället. Vidare vill vi studera om förskolans upptagningsområde kan påverka tolkningen av mångkulturalitet. I denna studie är syftet att skapa inblickar i pedagogers förhållningssätt kring mångkulturalitet i förskolans verksamhet. Hur det arbetas med samt om det skiljer sig något mellan förskolor med olika sammansättningar. Våra tre frågeställningar berör hur pedagoger tolkar mångkulturalitet, hur de praktiserar det samt om det syns någon skillnad i pedagogernas arbetssätt på respektive förskola. Vår studie är gjord genom kvalitativa intervjufrågor med verksamma pedagoger på två förskolor som ligger i olika områden, vilket gör att deras sammansättningar av barngrupper skiljer sig åt. Studien utgår från fyra olika teoretiska begrepp som ses som relevanta kring ämnet: Benedict Andersons föreställda gemenskap samt kulturell identitet, mångkulturalitet och interkulturalitet. Studiens resultat visar på en medvetenhet av att arbeta med mångkulturalitet i förskolan men det finns en viss osäkerhet kring hur arbetet ska utföras. I resultatet synliggjordes att en av förskolorna arbetar med interkulturellt medan den andra arbetar med mångkulturalitet. Utifrån förskolornas förhållningssätt ser vi hur detta skapar olika föreställda gemenskaper.

Att åldras handlar om att genomgå olika transaktioner i livet vilket innebär att roller tillkommer under livscykeln. Kroppen åldras i samklang med hur individen rör sig genom tid och rum. Alkoholen kan vara en del i människans liv vilket kan innebära att transaktioner kan förändra inställningen och relationen till alkohol. Det socialpedagogiska samtalet kan vara ett sätt att uppmärksamma alkoholens inverkan på äldre individer i transaktion från arbete till pension. Syftet med studien var att få en djupare förståelse om vad ålderspensionärer har för relation och inställning till gemenskaper, rolltransaktioner och alkoholkonsumtion. Frågeställningar var vilken betydelse har gemenskaper för ålderspensionärer i samband med rolltransaktioner, vad har gemenskaper för betydelser i relation till det egna åldrandet, hur beskriver ålderspensionärer sin inställning och relation till den egna alkoholkonsumtionen. Åtta personer intervjuades i studien med två olika nationaliteter vilka alla definierade sig som pensionärer. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av tematisk analys. De teorier som användes var rollteorier och gemenskapsbegreppet. Resultat visade att det var av vikt att känna sig delaktig i samhället och ha en känsla av att ingå i en gemenskap. Vidare visade det sig att alkohol inte ansågs vara en viktig faktor hos deltagarna men att det var en naturlig del i vardagen och livet. Att uppleva det egna agentskapet som pensionär med en känsla av frihet var viktigt. Delaktigheten i gemenskaper får deltagarna att uppleva sig vara del av ett större sammanhang och inte bli definierad utifrån normer i samhället om vad äldre bör och inte bör göra. Pension innebär förändringar livet vilket innebär nya roller och ändrade relationer till alkoholkonsumtion.

In this essay I have tried to understand the relationship between the morning service and the ecclesiastical acts (dop, konfirmation, vigsel och begravning). Two scientists, professor Ninna Edgardh and bishop emeritus Sven Thidevall, has identified a gap between the morning service and ecclesistical acts. Edgardh is saying that they are isolated from each other and Thidevall is missing a common purpose. According to above I have tried to understand what two other scientists, bishop Fredrik Modéus and bishop Martin Modéus, says about services and worship communities. Is it possible to identify the gap Edgardh is talking about and the lack of a common purpose Thidevall are discussing. Further I have taken part of reports on national and regional (stift) level, reports based on local (församling) level. The reports are based on investigations about the baptism, one of two sacraments in the Church of Sweden. The investigations are done during the very last decade before and the two first decades after the millenium shift, when the change of relation between the Church of Sweden and the State of Sweden took place. The last report Dop i förändring is published in September 2019. Is it possible to identify what drives high rates of baptism. Finally I have done my own research in an webbased survey. I have asked vicars question what they are thinking about the relation between the morning service and the ecclesiastical acts. The analysis of the results shows that there is a post-colonial attitude concerning the morning service and the ecclesiastical acts. There are attitudes like superior and subordinated worship communities, attitudes challenges The Church of Sweden as a national church, open to everyone living in Sweden regardless of nationality.

Färre vuxna läser högt för sina barn idag jämfört med för tio år sedan. Forskning visar att högläsning bidrar med både kunskap och gemenskap för barnen. Syftet med denna studie är att genom en webbenkätundersökning och djupintervjuer undersöka hur och varför lärare arbetar med högläsning i årskurserna F-3. Mer specifikt besvaras frågeställningarna: ”På vilka sätt inkluderar och arbetar lärare med högläsning i undervisningen?”  och ”Vilka syften finns med att inkludera högläsning i undervisningen?”. På grund av studiens begränsade empiri går det inte att generalisera resultatet. Studiens resultat visar enbart hur de medverkande lärarna inkluderar och arbetar med högläsning samt vilket syfte de har med att inkludera högläsningen i undervisningen. Vårt resultat visar att lärare säger att de inkluderar och arbetar med högläsning på olika sätt. Många lärare säger att de använder högläsning som en rutin i sin undervisning och läser samma tidpunkt varje dag. Lärare delger att de även använder högläsning inom temaarbeten och olika arbetsområden. Enligt lärares svar arbetar de med högläsning genom att bearbeta texten, arbeta språkutvecklande och arbeta för att eleverna ska få en upplevelse genom högläsningen. I resultatet framgår det att lärare inkluderar högläsning i undervisningen i syfte att elevernas språk ska utvecklas, ämneskunskaperna ska öka, kreativiteten växa, eleverna ska få en avslappnad stund på dagen och de ska utvecklas på ett personligt plan. Verksamma lärare kan genom denna studie ta del av högläsningens betydelse och få tips på hur andra lärare arbetar med högläsning. Som vidare forskning inom området högläsning är att undersöka på vilket sätt andra metoder konkurrerar med högläsningens superkrafter.

Syftet med studien är att undersöka vad arbetsrollen som jourkvinna innebär samt vilka strategier och kompetenser som är användbara i arbetet på kvinnojouren. Detta är av intresse för att få en djupare inblick i jourkvinnornas arbetsroll samt bidra till ökad förståelse för deras betydelsefulla arbete. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med sju jourkvinnor från två olika kvinnojourer i Mellansverige. Empirin till studien insamlades med hjälp av asynkrona intervjuer där studiens frågeformulär uppdelades i fem olika teman; arbetsrollen som jourkvinna, kompetenser, strategier, gemenskap samt kvinnojouren som organisation. Studiens teoretiska referensram omfattar teorier och perspektiv kring kompetens och interaktionsritualer. Syftet med teorierna är dels att undersöka vilka kompetenser som är användbara och av betydelse i arbetsrollen på kvinnojouren, dels att synliggöra och förklara betydelsen av interaktionsritualer i jourkvinnornas arbete. Resultatet visar att arbetsrollen omfattar både praktiskt arbete och ett starkt engagemang. Rollen som jourkvinna har stor betydelse för de stödsökande kvinnorna och barnen samt för samhället i stort. Kvinnojouren är en unik instans där de arbetande och ideella jourkvinnorna gör ett livsviktigt arbete när övriga samhället brister. Det framkommer att jourkvinnorna inte fungerat utan varandra och gemenskapen som finns inom kvinnojouren. Resultatet visar att det inte är de organiserade strategierna som är mest betydelsefulla utan strategier som uppstår i gemenskapen och samverkan med andra jourkvinnor samt egna personliga strategier. De kompetenser som studien identifierat som användbara är i huvudsak kopplade till social kompetens och personliga egenskaper.

Organisationers ökade kompetensbehov på arbetsmarknaden har bemötts med allt mer omfattande onboardingstrategier. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om anställdas upplevelse och erfarenheter av organisationssocialisation. Mer specifikt riktades intresset mot den första delen av organisationssocialisation, nämligen onboardingprocesser. Frågeställningarna bestod av att undersöka vilka erfarenheter anställda har av onboarding samtatt ta reda på vad anställda finner som betydelsefullt i onboardingprocessen för att gå från att vara en outsider till en insider. Den tidigare forskningen har belyst onboarding och väsentliga delar av processen. Delar som mentorer, skuggning, aktivt lärande, gruppövningar och etiska aspekter av onboarding togs upp här. Studiens teoretiska utgångspunkt var praxisgemenskaper vilket är en teori om arbetsplatslärande. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta individers medverkan. Ett bekvämlighetsurval gjordes med individer inom diverse olika branscher och intervjuerna genomfördes till största del via plattformar online. Som analysverktyg för insamlade data användes tematisk analysmetod där olika teman skapades baserat på respondenternas svar på intervjufrågorna. Resultatet av studien bestod av fem skapade teman som namngavs:arbetsplatsintroducerande aktiviteter, formella och informella mentorer, självständighet i arbetsuppgifter, oklarhet kring arbetsuppgifter och avslutningsvis sociala tillhörigheten. Dessa teman var relaterade till frågeställningarna och i analysen gjordes kopplingar till teorin. Vi fann kopplingar i resultatet samt hos våra teman relaterat till praxisgemenskaper, bland annat genom mentorskap, gemenskap och informationsdelning. Studiens slutsats var att respondenterna upplevde att det var viktigt att ha en förståelse och självständighet i sin roll i organisationen. Ytterligare upplevdes en social tillhörighet till övriga kollegor som en väsentlig del för att känna sig som en del av arbetsplatsen. / Organizations increased demand for competence in today’s labor market has been met by more complex onboarding strategies. The purpose of this study was to develop knowledge about employee's experience and realities of organizational socialization. More specifically, the interest was directed towards the first part of organizational socialization, onboarding processes. The questions consisted of examining what experiences employees have of onboarding and finding out what employees sees as significant in the onboarding process to go from being an outsider to an insider? Previous research has highlighted onboarding and essential parts of the process. Elements such as mentoring, shadowing, active learning, group exercises and ethical aspects of onboarding was addressed here. The theory applied on the study was communities of practice, which is a theory of workplace learning. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with the participation of eight individuals. A convenience sampling was made with individuals in various industries and the interviews were conducted mostly via online platforms. As an analysis tool for collected data, a thematic analysis method was used where different themes were created based on the respondents' answers to the interview questions. The result of the study consisted of five created themes that were named: workplace-introducing activities, formal and informal mentors, independence in tasks, tasks being unclear, and finally social affiliation. These themes were related to the questions of the study and in the analysis, these were connected to the theory. We found connections in the results and in our themes related to communities of practice, including mentorship, community and sharing of information. The study concluded that the respondents felt that it was important to have an understanding and independence in their role in the organization. In addition, a social affiliation with other colleagues was perceived as an essential part of feeling part of the workplace.

Ett multi-generationsboende är ett koncept som har utvecklats iomvärlden både genom historien men framför allt undercovidpandemin, däremot är det ännu inte ett vanligt sätt att bo på iSverige. I detta examensarbete studeras det potentiella behovet ochefterfrågan till ett sådant konceptboende och hur det kan bidra tillökat välbefinnande hos människan. Studierna sammanfattas i ettgestaltningsförslag som anpassas till det svenska samhälletsefterfrågan och behov.Det som ligger till grund för gestaltningsförslaget är förstudierna.Litteraturstudierna leder till en bättre förståelse på hur detsvenskasamhället har ändrats under åren, samt en överblick på demoderna sätten att bo på. En enkät bildas och skickas ut tillallmänheten för att mäta intresset för konceptet samt subjektivaåsikter om gestaltningen. Vidare studeras 3 fallstudier på alternativamultigenarationshus från tre olika länder, där fokuset ligger på attkunna dra slutsatser om de arkitektoniska kvaliteterna på husen. Föratt kunna anpassa boendet till det svenska landskapet, väljs enfastighet och en platsanalys genomförs i Sollentuna kommun.Därefter påbörjas den kreativa processen med hjälp av fastighetensförutsättningar och skisser.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag i tre huskroppar tilltre olika generationer eller målgrupper enligt svenska krav ochstandarder. Gestaltningen har tagits fram utifrån omständigheteroch egenskaper på en fastighet i Sollentuna, men det ska finnasvalmöjligheten till att gestaltningsförslaget skulle kunna vara aktuellttill ett kataloghus som kan byggas varsomhelst i Sverige.

Försvarsmakten har framför allt från år 2000 intill idag minskat sin personal, inte linjärt, utan som en följd av olika omständigheter och händelser, såsom omstruktureringar, nedskärningar och politiska beslut. Nu går Försvarsmakten en ny framtid till mötes där myndigheten går in i en tillväxtfas nationellt med etablering av nya regementen. Ett eventuellt medlemskap i Nato står vid dörren och därmed också en ökning av antalet utlandsstationeringar.  Vi har identifierat tre förhållanden som påverkar den personella utmaningen som Försvarsmakten står inför vid ett eventuellt medlemskap i Nato. Antalet officerare som är tillgängliga idag med konstaterandet att det har minskat över tid. Det ökade behovet av officerare för tjänstgöring utomlands om Sverige blir en Nato-medlem. Den frivillighet som råder idag när det gäller att stationeras utomlands med URA-avtalet. I denna kvalitativa intervjustudie har målet varit att skapa en fördjupad förståelse för vad som motiverar och begränsar officeren förenat med en stationering utomlands. Studiens slutsatser är indelad i motivation och begränsningar där de tre viktigaste för respektive begrepp kortfattat redovisas nedan: Vad som motiverar• Utvecklas som individ och i sin yrkesroll och bidra till FM med ny kompetens• För officeren är det viktigt att ha familjen med sig vid en utlandsstationering• Arbetets karaktär och den internationella arbetsmiljön Vad som begränsar• Ekonomisk förlustaffär när officeren har medföljande• Brister i sammanhållen personalplanering på individnivå• Brister i information och stöd från arbetsgivaren / The Swedish Armed Forces have primarily reduced their personnel from the year 2000 up until today, not in a linear fashion, but as a result of various circumstances and events, such as restructuring, cutbacks, and political decisions. Now, the Armed Forces are heading towards a new future, where the authority is entering a growth phase nationally with the establishment of new regiments. A potential membership in NATO is on the horizon, and thus an increase in the number of foreign deployments. We have identified three conditions that affect the personnel challenge that the Armed Forces face in the event of membership in NATO. The number of officers available today with the finding that it has decreased over time. The increased need for officers for service abroad if Sweden becomes a NATO member. The voluntary nature that prevails today when it comes to being stationed abroad with the URA agreement. In this qualitative interview study, the goal has been to create a deeper understanding of what motivates and limits the officer associated with a stationing abroad. The study's conclusions are divided into motivation and limitations, where the three most important for each concept are briefly presented below:  What motivates• Develop as an individual and in their professional role and contribute to Swedish Armed Forces with new skills• For the officer, it is important to have the family with them when posted abroad• The nature of the work and the international work environment What limits• There is an economic loss situation when the officer has accompanying family members• Shortcomings in coherent personnel planning at the individual level• Lack of information and support from the employer