Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personal på träffpunkter och dagverksamheter arbetar med delaktighet och gemenskap i dagliga aktiviteter för äldre med demenssjukdom. I studien undersöktes hur personal beskriver arbetet med delaktighet, vilka aspekter av den sociala miljön som kan främja respektive hindra gemenskap och motverka utanförskap, samt hur dementism framträder för äldre med demenssjukdom enligt personal på träffpunkter och dagverksamheter. Metod: I studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med tematisk analys. Fyra intervjuer genomfördes varav en parintervju. Studiens intervjupersoner var kvinnor. Tre intervjupersoner arbetade som undersköterskor, en arbetade som aktiveringspedagog och en arbetade som aktivitetspedagog. Resultat: Studiens huvudsakliga resultat var att personal på träffpunkter och dagverksamheter arbetar med frivillighet i deltagande av aktiviteter, men att fri vilja kan begränsas av personal. Det framkom att kommunikationsanpassning är väsentligt i delaktighetsarbetet. Delaktighet i gemenskap och att integreras i sociala sammanhang ger positiva effekter för äldre med demenssjukdom då de får chans att komma ut, bryta isolering och aktiveras. Aktiviteter med andra människor genom exempelvis musik och måltider genererar positiva resultat för äldre med demenssjukdom. Studien påvisar att dementism kan framträda på olika sätt inom och utanför verksamheter som arbetar med äldre som har demenssjukdom. Dementism framträder bland kognitivt friska utanför verksamheter, bland gäster på träffpunkter och bland personal

No description available.

Denna studie undersöker pedagogernas kroppsliga handlingar i görandet och hur det organiserar för gemenskap och ett förhållningssätt vid måltiden i förskolan. Genom en teoretisk utgångspunkt ur etnometodologin fokuserar denna studie på pedagogers görande. För att kunna undersöka detta används deltagande observation som omvandlas till täta beskrivningar och sedan analyseras. Resultatet av vår studie visar på att pedagogernas kroppsliga handlingar har stor påverkan hur måltiden görs och organiseras. Handlingar stora som små får betydelse och att pedagogerna gör handlingar utan att tänka eller reflektera över vilken betydelse som de kan få. Studiens bidrag för praktiken är att medvetandegöra för pedagogerna vilka kroppsliga handlingar som väljs och blir betydande samt görs i en organisering av måltiden. Övergripande slutsats som kan göras är vikten av hur pedagogernas förhållningssätt uttrycks och hur kroppsliga handlingar kan leda till gemenskap.

Denna studie syftar på att undersöka klienternas, inom Öppenvård missbruk, utmaningar efter avslutad behandling. Vidare avser studien att framföra det stöd som klienterna framhåller som viktigt i en övergång till en stabil och drogfri tillvaro. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med respondenter från Öppenvård missbruk. För att analysera den insamlade datan används teorierna KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteori för att förstå respondenternas erfarenheter och belysa vikten av en holistisk syn på återhämtning från missbruk. Resultaten ger insikt i respondenternas emotionella och sociala erfarenheter samt betonar vikten av samhörighet och gemenskap inom öppenvården. Studien understryker behovet av att inte bara behandla beroendet utan även att skapa starka sociala nätverk för långsiktig återhämtning från missbruk. Ångest inför framtiden och risken för återfall är centrala teman, kopplade till arbetslivet och behovet av balans för att undvika överprestation och stress. / This study aims to explore the challenges faced by clients in substance abuse outpatient care after completing treatment. Additionally, the study seeks to highlight the support that clients emphasize as crucial in transitioning to a stable and drug-free life. To address the research purpose and questions, a qualitative study with semi-structured interviews was conducted with respondents from substance abuse outpatient care. The collected data were analyzed using the theories of SOC (Sense of Coherence) and systems theory to understand respondents' experiences and emphasize the importance of a holistic approach to recovery from substance abuse. The results provide insight into respondents' emotional and social experiences, emphasizing the significance of solidarity and community within outpatient care. The study underscores the need not only to address addiction but also to build strong social networks for long-term recovery from substance abuse. Anxiety about the future and the risk of relapse are central themes, linked to the workplace and the need for balance to avoid overexertion and stress.

I denna uppsats analyseras ritualer, aktörer och det materiella på ett stickcafé beläget i ett mindre samhälle på Sveriges landsbygd. Dessa element betraktas, i uppsatsen, som ett sätt att skapa gemenskap, där gemenskapen träder fram genom dessa aspekter.  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur relationer, både mellan människor, och människor och material, bidrar till ett skapande av gemenskap, samt hur de praktiseras. De frågor som behandlas i uppsatsen är följande: Vad finns det för praktiker inom stickcaféet? Vilka olika aktörer finns inom gruppen, mänskliga och icke-mänskliga? Hur framställs gemenskap utifrån dessa praktiker? Uppsatsens metod och material bygger på deltagandeobservationer, samt intervjuer med personer som medverkar på stickcaféet. Den teoretiska grunden är en aktör-nätverksteoretisk ram och ritual som analysverktyg. Resultatet visar att flera olika aspekter är beståndsdelar som gestaltar stickcaféet både som ritual och som gemenskap. Rituella praktiker bildar upprepning och sammanhang på stickcaféet. Dessa praktiker skapar även kraftfält som stärker samhörigheten och gemenskapen mellan gruppmedlemmarna. Det materiellas agens visar sig även ha en central betydelse i stickcaféets gemenskap. Resultatet är viktigt för att få en djupare förståelse för gemenskapens olika beståndsdelar på detta stickcafé.

Idag finns en oro för att människor som spelar och pratar med andra online är ensamma och att det hämmar deras sociala liv. För att utforska detta undersöker denna studie hur de människor själv ser på den tid de spenderar online och de människor de möter där. Hur gemenskap skapas online på kommunikationsplattformen Discord och vilken roll den gemenskapen spelar i medlemmarnas sociala liv. De teoretiska verktygen som används för att besvara detta är Andersons imagined communities (2016) samt Faraj och Johnssons teorier om reciprocitet online (2011). Empirin samlades in genom etnografiska metoder som netnografi, deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med medlemmar i en Discordserver. Resultaten visar att gemenskaper online möjliggörs och skapas genom medlemmars reciprocitet och skapande av sociala band, teknikens utveckling och aktiva medlemmar somhåller samman gruppen.

Denna studie undersöker hur fritidslärarna resonerar kring lek samt deras roll i barnens lekaktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsstudie baserad på semistrukturerade intervjuer av sex fritidslärare som arbetar på olika skolor har vi försökt att närma oss lek som metod och hur lärare uppfattar och använder lek i sin praktik. Resultaten av studien belyser den spontana lekens betydelse i det sociala samspelet för att barn ska känna sig som en del av gruppen. Vad beträffar lärarens roll framställer resultaten den noggranna balansen mellan att stödja den spontana fria leken samtidigt som lek introduceras som en pedagogisk metod som kan vara av betydelse för barns interaktion och mediering av samhällets normer. Det mesta i denna studie tyder på att lek inte är fri utan snarare står i en nära relation till den miljö som omger barn vilket gör att leken blir mer styrd än fri. Leken framställs i resultaten som en process där barn är viktiga medaktörer. Fritidslärarens ansvar för att skapa en passande lekmiljö och deras roll i att styra leken för att garantera ett förutbestämt resultat blir framträdande. Lek blir i detta avseende ett viktigt redskap som kan hjälpa läsaren att förstå hur dessa processer fungerar och kan utvecklas till en effektiv metod inom fritidshemmets verksamhet.

Kunskapsöversikten har som syfte att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla gällande användningen av högläsning med yngre elever. Högläsningen kan ses som ett språkutvecklande redskap i undervisningen. Vår avsikt är att svara på frågeställningen: “Vilka aspekter lyfter forskningen som viktiga när högläsning används som pedagogiskt redskap?”. Vårt intresse är baserat på våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen då vi anser att det förekommer olika ramfaktorer som gör att högläsningen inte sker lika mycket som den borde. Det finns olika faktorer som spelar roll gällande användningen av högläsningen som ett didaktiskt verktyg i klassrummet. Våra valda artiklar har vi bland annat sökt upp på olika databaser genom en systematisk sökning där vi inte velat missa några viktiga studier och har därför sökt med utgångspunkt från relevanskriteriet och kvalitetskriteriet för att säkerställa att vi valt relevanta och pålitliga vetenskapliga artiklar. Databaserna vi valt våra artiklar ifrån är ERIC via EBSCO, Researchgate och Education Research Complete som vi granskat utifrån en tematisk analysmetod.   Litteraturstudiens forskning visar tydligt att det finns flera faktorer som är viktiga både under högläsningen och efter. Läraren kan förtydliga bokens innehåll genom att använda sig av bilder, gester och olika tonlägen som även gör högläsningsstunden mer underhållande. Slutsatsen i arbetet visar att läraren kan använda sig utav flera hjälpmedel i högläsningen som kan främja språkutvecklingen hos eleverna i samband med att läslust skapas.

The aim of this study is to analyze how some teachers in the grades 4-6 differentiate reading instruction to develop and challenge pupils' reading comprehension. This study answers the following questions: How do some teachers introduce, implement and follow up their reading instructions? How do the teachers implement scaffolding in the different stages mentioned above? What challenges may the teachers face in their work with differentiated reading methods?  To answer these questions, the analysis has been based on classroom observations with three different teachers that teach in the grades 4-6. These observations have shown how the teachers differentiate and scaffold when they work with reading instruction. The empirical material was collected during observations of lessons in the Swedish subject. Furthermore, the study is based on Ann Carol Tomlinson's theoretical framework regarding funding as well as various theoretical frameworks regarding scaffolding. The results of the study indicate that the teachers differentiate their reading instruction in various ways to challenge and create opportunities for all students to participate in their own education based on their knowledge level. The teachers use varied working methods to create fellowship, differentiate in process, in content and in product and scaffold the students throughout the teaching.

The Sweden Democrats describe themselves as a social conservative party with a nationalistic view, others consider the Swedish democrats as a populistic party. Research on the Sweden Democrats describes the party as a nationalistic, populistic, and conservative party, but very little research has been conducted on the party’s ideological connection to the social democratic ideology or the social conservative ideology. The aim of this essay is therefor to examine if the Sweden Democrats’ politics is rooted in the social democratic ideology or in the social conservative ideology and if so to which extent. This is done through a qualitative idea analysis. The analysis is based on the Sweden democrats’ 2022 election manifesto on the basis of the ideologies social conservatism and social democracy. The analysis is based on the analysis of the Sweden Democrats’ standpoints on freedom, equality, and community in both the state and the civil society. Subsequently the analysis is made based on the analysis schemas for both social conservatism and social democracy to see if the Sweden Democrats’ politics can be connected to any of these ideologies. The result of the analysis shows that the Sweden Democrats 2022 election manifesto is largely rooted in the social conservative ideology, but there are parts of the election manifesto that fall into the social democratic ideology. The conclusions that can be made based on the result shows that more social conservative incentives can be found in the party’s election manifesto rather than social democratic incentives, even though some social democratic elements occur they are a lot less prevalent than the social conservative ideology.