<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

<p>Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.</p>

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen. In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Studien visar att faktorer som gemenskap, ökad självkänsla, nya identiteter och andlighet varit betydelsefulla för informanternas varaktiga drogfrihet. Studiens slutsats är att informanterna från AA och frikyrkan upplever en högre grad av dessa faktorer i den hjälp de fått än informanterna som fått hjälp från offentlig sektor, faktorer som i studien kopplats till teorier rörande identitet, empowerment och trygghet i strukturer och fostran eller i att lägga sitt liv i Guds händer. Denna studie kan bidra med nya perspektiv som missbruksvården inom offentlig sektor kan ha nytta av för att bättre anpassa missbruksarbetet till individernas behov. / Many people go in and out of addiction programs without any long lasting results. The voluntary sector provides an alternate help to this group. If we look from the perspective of the individual, the question is what the organizations in the voluntary sector do provide that is helping the individual to become free from abuse? Existing research does not answer the question of why individuals choose to turn to organizations in the voluntary sector, like AA and the Free Church, when there is addiction treatment to be received through the public sector. This study aims to examine the experiences of people with substance abuse when receiving help from Alcoholics Anonymous, the Swedish Free Church and the traditional addiction treatments of the public sector, to gain an understanding of what has been working for these people. This is a qualitative, hermeneutic study based upon semi-structured interviews with seven interviewees. The study displays that factors such as fellowship, enhanced self-esteem, new identities and spirituality are important for them to be continuously abstinent. The result of the study shows that the interviewees from AA and the Free Church experiences that the help they received provide them with a stronger sense of these factors than the interviewees from traditional addiction treatment experiences. These factors are in this study connected with theories involving identity, empowerment and sense of security in ruling, frames and fosterage or relying on God. This study can contribute with new perspectives that the traditional addiction treatment can find useful to adjust the treatment to the needs of the individuals.

Facebook är ett internetbaserat socialt nätverk och tillika en mötesplats för nästan en miljard människor världen över. Nyligen introducerades företaget på den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst värderade börsnoteringarna någonsin. Förväntningarna på Facebook är enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieägarnas förväntningar på ekonomisk avkastning kommer tillfredsställas på bekostnad av användarnas integritet detta skulle i förlängningen skapa missnöje. Det är onekligen en imponerande framgångssaga men i takt med ökande närvaro på internet i allmänhet och Facebook i synnerhet framstår det också som ett socialt fenomen värt att studera. Det är en plats där miljontals människor interagerar dagligen, men man kan fråga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer. Det är en intressant fråga att ställa sig huruvida det finns skäl att bryta upp med sin facebookprofil och vad som händer sedan. Den här studien har som ansats att närma sig fenomenet Facebook genom att lyssna till dess avhoppare. Det är en kvalitativ analys av unga vuxna i Sverige som alla vid någon punkt frivilligt lämnat Facebook och det är en studie – helt unik i sitt slag. / Facebook is an Internet based social network as well as a meeting-place for almost a billion people all around the world. Recently the company went public on Nasdaq and it would revile itself to be one of the highest valued introductions the stock market has ever seen. The expectations on Facebook are enormous, yet Facebook is receiving harsh criticism for risking the integrity and satisfaction of its users to please the shareholders demand for return on investment. It is certainly an impressing success story but as we spend an increasing part of our time on the Internet and particularly on Facebook it seems to be a social phenomena worth studying. It is a meeting place where millions of people interact on a daily basis and the question arises of wherein the Facebook lure lies, and whether there might be any side effects to it. Questions regarding whether there could be any reason to break up with ones Facebook are at the centre of this study as well as the question of what happens after dropping out? The aim of this study is to tune in to the stories of young adult users in Sweden who have, at one point or another, chosen to drop out in order to further deepen our understanding of Facebook. It is a study, first of its kind.

<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död. Kategorierna är: Behov av god information, Behov av gemenskap, Behov av tröst och Behov av gott bemötande. Slutsatsen för litteraturöversikten är att anhöriga har ett stort behov av stöd från både sjuksköterskor och närstående samt att anhöriga blir förbisedda i deras behov av stöd. / Being affected by a sudden and unexpected death as a family means a complex situation. The surviving family and their needs after the death is ignored and the care executed by the personnel is usually focused on the deceased. Little time or none is given to the affected family and the support they need is often overlooked. The aim of this literature review is to describe relative’s need of support in sudden and unexpected death of a relative. A literature review of qualitative studies with an inductive approach was implemented as the chosen method. In the result four categories are presented that describe the relative’s perception of support in sudden and unexpected death. The categories are as follows: Need for valuable information, Need for social network, Need for consolation and Need for positive reception. The conclusion of the literature review suggest that relatives have a great need for support from both healthcare personnel and relatives and that the relatives’ need of support is easily overlooked.

Bakgrunden till studien är dels att förstå vilken betydelse känslan av delaktighet har för ungdomar, dels hur fritidsverksamheter kan utgöra en social arena som främjar delaktighet hos ungdomar. Jag vill få kunskap om fritidsgården kan vara en accepterande miljö där fler ungdomar kan känna gemenskap samt vilken roll fritidsledare och deras samverkan med andra aktörer har i arbetet med att få fler ungdomar att känna delaktighet. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken betydelse de kommunala fritidsgårdarna som mötesplats har för att främja delaktighet och motverka utanförskap bland ungdomar.Jag har genomfört en mikroetnografisk studie där jag i min empiriska del använt mig av en kombination av intervjuer samt deltagande observationer på en fritidsgård på en mindre ort. Detta i syfte att fånga upp karaktäriseringar som skulle kunna visa fritidsgårdens betydelse som en gränslandsarena. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv samt Erving Goffmansdramaturgi har jag beskrivit begreppet delaktighet och har tillsammans med studiens empiri och tidigare forskning växt fram till en analys och ett resultat. Resultatet i studien visar att fritidsgården har möjlighet till att vara en arena för delaktighet, men att de måste ha viss struktur och innehåll för att kunna gynna ungdomarna. Vidare visar den vilken betydelse fritidsledaren har i arbetet med ungdomar, relationen mellan dem är den största faktorn till om ungdomen kan känna delaktighet. Samverkan mellan aktörer i ungdomarnas vardag kan vara en möjlighet till att fler ungdomar fångas upp, särskilt utmärkande för att samverkan ska fungera är god kommunikation och tydlig rollfördelning. / The background to the study is to understand the importance of the sense of belonging is for young people, and how leisure activities can constitute a social arena that promotes social inclusion of adolescents. I want to gain knowledge of the recreation center and if it can be an accepting environment where more young people can feel solidarity. And also what the recreationleader and their interaction with other actors can manage in the process of getting more young people to feel involved.The purpose of the study is to describe and analyze the significance of the recreation centers have to promote social inclusion and work against social exclusion among young people. I have made an ethnographic study in which I used a combination of interviews and participant observations at a recreation center in a small town, in order to capture characterizations that would demonstrate leisure's importance as a transitional arena. With the help of a socio-cultural perspective, and Erving Goffman's dramaturgy I have explained the concept of participation and, together with the study's empirical data and previous research evolved into an analysis and result. The result of the study shows that the recreation center has a chance to be an arena for social inclusion, but they need to have a specific structure and contents in order to benefit young people. Furthermore, on the importance of leadership is in work with young people, the relationship between them is the main factors for youth to feel social inclusion. Cooperation between the recreationleader and other actors who works with young people can together help more adolscents, by a holistic perspective on the adolscents everydaylife.