Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära. Strategier de anställda använder sig utav kan exempelvis vara genom deras förhållning gentemot patienterna och emotionerna, det samarbete som återfinns bland kollegorna samt de interaktionsritualer de ingår i. Vårt empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som sedan studerades utifrån teorierna kring emotionellt arbete, interaktionsritualer och effektiva team. Detta, tillsammans med vetenskapliga artiklar, gav oss material för att kunna besvara vår frågeställning. / This study has, based on hermeneutic science, taken place in a psychiatric workplace in order to reach an understanding of what it can imply on micro level to work in such organizations. We initiated the study by reading scientific articles in order to increase our understanding of the field which also gave us tools to work with. This brought up the significance of collaboration and solidarity in the workplace and also the management of emotions the employees performs as important components for the study. The psychiatry is seen as an emotional labor which implies that employees may be affected by the strong emotions that are found at work. The emotional nature may imply the need for the employees to manage their emotions in order to avoid the possible impact it might entail. Their attitude towards patients and emotions along with the interaction rituals and collaboration within the workgroup are examples of strategies the employees use to manage the emotions. This stated above was studied based on the theories of emotional labor, interaction rituals and effective teams. This, along with scientific articles and qualitative interviews, gave us material to reach a result.

Under dem senaste åren har allt fler ungdomar av olika skäl slutat med lagidrott. I samtidigt med detta har den fysiska hälsan minskat bland våra ungdomar. Problematiken har uppstått för att ledarskapet och föreningarna fokuserar på fel delar som resultat och prestation, istället för att utveckla våra ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka ledarnas uppfattningar om vilken betydelse ledarskapet inom föreningslivet har för att vidmakthålla ungdomars deltagande i lagidrott högre upp i åldrarna. Ämnet har avgränsats till bollsporter i Västerås. En kvalitativ ansats har valt att tillämpas som metod, för att samla in materialet från fem intervjuer. Urvalet bestod av ett ändamålsenligt urval av ledare som hade kännedom om ämnet och deltagarna var av både män och kvinnor med varierande åldrar. Vid datainsamlingen gjordes semistrukturerande intervjuer och analysen gjordes utefter en manifest innehållsanalys. Resultatet visade tre olika faktorer som ledare beaktar för att främja deltagandet bland unga. Hälsofrämjande ledarskap där det sociala och det pedagogiska förhållningssättet samverkar för att skapa struktur och tydlighet. Delaktighet som bidrar till att alla ska kunna vara aktiva och få sin röst hörd, samt bli inkluderade i planeringar och möten. Den sista faktorn är gemenskap och socialt stöd, som verkar för att öka sammanhållningen och meningsfullheten.

Den föreliggande studiens syfte var att ta reda på om förskollärare arbetar med lek som lärande samt förskollärares definition av vad som betraktas som lek respektive lärande. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – sociokulturellt perspektiv och aktuell forskning. Resultatet visade att samtliga förskollärare arbetade med lek som lärande i förskolans verksamhet och definitionerna av vad lek respektive lärande var kan anses som omfattande. Slutsatsen blev att lek och samspelet med andra människor hade enligt förskollärarna en stor betydelse för barns utveckling och lärande och att arbetet med lek och lärande såg olika ut beroende på om förskollärare arbetade med barn 1-3 år eller 3-5 år.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever arbetsmiljö samt lärande på arbetsplatsen. Denna studie har en kvalitativ ansats och grundar sig på fyra deltagare från en högskolas chefer från olika akademier, med fyra genomförda, strukturerade intervjuer. De chefer som deltog hade sedan tidigare erfarenhet av olika ledarskapsroller samt arbetat på högskolan i flera decennier. För genomförandet av studien inspirerades forskarna av kvalitativ innehållsanalys för tolkningar av intervjuerna. Intervjuer genomfördes både verbalt samt digitalt. De teoretiska begrepp som användes för tolkning av studiens resultat var; Det salutogena perspektivet, KASAM, organisatoriskt lärande, kollektivt lärande, informellt- och formellt lärande. Resultatet som framkom i denna forskningsstudie var att samtliga chefer upplever god och trivsam arbetsmiljö och anser stöd från både kollegor samt HR som mycket god. Krav, mål och visioner är något cheferna ständigt måste förhålla sig till. De senaste decennierna har kraven ökat, vilket lett till att allt fler chefer upplever stor tidsbrist för att följa upp det som förvänta uppfyllas på arbetsplatsen. I intervjuerna framkom även att cheferna hade olika synsätt på hälsa, hur de förhåller sig till lärandet på arbetsplatsen samt hur de upplever att ha flera roller samtidigt som chef, lärare samt forskare. Känsla av sammanhang samt kontinuerligt lärande tycks vara en förutsättning för en god arbetsmiljö, ökad trivsel samt ökad gemenskap på arbetsplatsen. Som slutsats anser vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv att arbeta hälsofrämjande och uppmärksamma att vara hänsynstagande av medarbetares behov för en trygg och stabil arbetsplats är prioriterade. Det övervägande resultatet av denna studie handlar om gemenskap, att avsätta tid för sina kollegor, samtala och skapa en god arbetsrelation med varandra. Det i sin tur ökar upplevda arbetsmiljön och lärandet som utmynnar i en bättre hälsa.

I forskning, rapporter och medier framgår att upplevd ensamhet är vanlig i gruppen äldre. Syftet med denna studie är att undersöka ensamboende pensionärers upplevelse av sin sociala situation med fokus på umgänge och relationer mellan olika generationer utifrån ett livsloppsperspektiv. Som metod har den kvalitativa halvstrukturerade intervjuformen används för att kunna fokusera på enskilda individer. Fyra stycken ensamboende pensionärer har intervjuats och resultatet av intervjuerna har framlagts i studiens empiri och slutdiskussion. Resultaten visar att de pensionärer som intervjuades i denna studie upplevde sina respektive sociala situationer som goda i och med att samtliga fann gemenskap och hade ett socialt umgänge med familjemedlemmar och övrig släkt samt med grannar och andra vänner. Gemenskap kunde också uppstå genom intressen, hobbys och ideell verksamhet. Umgänge och gemenskap med andra yngre generationer upplevdes som positivt och skedde främst inom familj eller släkt. Samtliga informanter var även positiva till generationsöverskridande verksamhet för äldre och barn även om ingen av dem sade sig vara personligt intresserade.

Detta arbete handlar om att undersöka hur vi kan använda oss av det visuella i ett spel för att motivera till samarbete och locka till gemenskap. Vårt intresse låg i att undersöka kring tanken med att inte tänka sig ett spel som enbart en passiv flykt från verkligheten, utan som ett verktyg som kan användas till att motivera till samarbete. Det spel som vi valt att utveckla var bestämt att vara anpassat för barn runt 10-års ålder. Vi valde att använda oss av en metod som heter Layered Elaboration för att lära känna vår målgrupp tydligare, samt få idéer och inspiration till hur vi kan anpassa ett spel för denna målgrupp. Efter att vi haft en workshop tillsammans med barnen på en skola, där vi lät barnen rita vad de kom att tänka på kring olika teman de fått, utvecklade vi en spelbar prototyp som vi sedan lät barnen på samma skola testa för att få en utvärdering. Efter genomfört speltest fick vi reda på att grafiken i vårt spel måste vara tydlig nog för att man ska veta vad målet är, men samtidigt ändå ha en viss otydlighet, inom en viss gräns, för att tvinga spelare till att samarbeta med varandra för att de ska förstå hur de ska gå tillväga för att nå målet. / This work is about how we can make use of the visuals in a game to motivate cooperation and attract community. Our interest was to explore around the idea of not imagining a game only as a passive escape from reality, but as a tool that can be used to motivate cooperation. The game that we have chosen to develop was determined to be suitable for children around the age of 10. We chose to use a method called Layered Elaboration as a way to learn about our target audience more clearly, and also as a tool to get ideas and inspiration on how we can adapt a game for this target group. After we had a workshop with the children at a school, where we let the children draw what they came to think of about different themes they received, we developed a playable prototype we then let the children in the same school test to get an evaluation. After the gaming test was over we found out that the graphics in our game must be clear enough that you should know what the goal is, yet still have a certain ambiguity, within certain limits, to force players to cooperate with each other in order to understand how to proceed in order to reach the goal.

I studien undersöks individers upplevelse av gruppsykoterapeutisk behandling för komplicerad sorg. Genom halvstrukturerade djupintervjuer och kvalitativa enkätfrågor erhålls beskrivningar från olika livsvärldar utifrån individers olika perspektiv. En tolkningsram har tagits fram innehållande tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilken utgör verktyg för analys av erhållna resultat. I resultatavsnittet framhålls den oerhörda och ibland avgörande betydelse behandlingen haft för individernas välbefinnande. Det framkommer också tre aspekter som varit avgörande för det positiva resultatet av behandlingen nämligen relationen till terapeuten, den metod som använts samt gemenskapen i gruppen. Vidare undersöktes gemenskapens betydelse på en djupare nivå. Det resultat som framkom var att förståelse från de andra i gruppen, att individerna insåg att de inte vara unika om sin situation samt att en medvetenhet och insikt uppstod i tankeprocesser och det interpersonella beteendet var det som hade störst betydelse i gemenskapen. Denna upptäckt presenteras som en tentativ modell som kan ligga till grund för framtida forskning. Slutligen diskuteras resultat och analys i relation till syfte och tolkningsram samt presenteras slutsatser och ytterligare förslag till framtida forskning. / The study examines individuals' experience of group psychotherapy for complicated grief treatment. Through semi-structured interviews and qualitative survey questions have descriptions of the various life worlds of individuals from different perspectives been obtained. Previous research and theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results. The results present the tremendous and sometimes vital significance the treatment had on individuals' wellbeing. It also presents three aspects that were decisive for the positive outcome of the treatment. These were the relationship to the therapist, the method used and the community in the group. The meaning of community was further examined on a deeper level. The obtained result of this question shows that understanding from the other group members, the fact that the individuals' realized that they’re not unique about their situation and that awareness and insight in thoughts and interpersonal behavior arose were of greatest meaning. This discovery is presented as a tentative model that could provide a basis for future research. The results are discussed and analyzed in relation to the purpose of the study and previous research. Finally, conclusions and further suggestions for future research are presented.

Studien handlar om vad pedagoger anser är syftet med samling i förskolan men även vadsamling har för betydelse för barns lärande. Studien tar också upp hur pedagoger utformar ochplanerar en samling och varför de anser samling är en betydelsefull aktivitet i förskolan. Syfteti studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om samling som pedagogisk aktivitet ochdess betydelse för barns lärande i förskolan. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod,då vi använde intervju som redskap. Vi intervjuade sex styck utbildade förskollärare och istudien benämns förskollärare som pedagoger.Resultatet vi fick fram var att pedagogerna beskrev att samling var en mötesplats där barn ochpedagoger skapar gemenskap. Pedagogerna nämner även att samling skapar möjlighet fördiskussion och socialt samspel som är betydelsefullt för barns lärande. Resultatet visaräven att pedagogerna har en gemensam syn att samling är en betydelsefull aktivitet som bidrartill gemenskap i barngruppen, men även som en viktig del i förskolans vardag. Det visas ocksåvia resultatet att betydelsen för barns lärande i en pedagogisk aktivitet är relevant dåpedagogerna påvisar att barn kan utveckla sitt lärande mer i mindre grupper än i större grupperi samling. De poängterar också vikten av samling i helgrupp som tillför att både barn ochpedagoger ser varandra och barnen får ta del av viktig information om dagen. Inga avpedagogerna hade diskuterat barns lärande i samling i arbetslagen, men enskilt ansågpedagogerna att lärande sker när samling utformas spontant och där innehållet utgår från barnsintresse. Några respondenter nämnde också att konkret material och planerade samlingarstimulerar barns lärande. Till sist visar även resultatet att pedagogerna planerar samlingarutefter barns intresse, idéer, funderingar och att en samling kan ske när, var och hur som helstunder dagen på förskolan.

Dagens arbetsmarknad präglas av att vara dynamisk och rörlig, vilket ställer krav på arbetsgivare att ta hand om sin personal och utforma organisationen på ett sätt som gör att medarbetare utvecklas och motiveras. Samtidigt är en av HR-funktionens stora utmaningar att hitta strategier och utforma aktiviteter för att attrahera, behålla och utveckla personal. I denna kvalitativa studie har vi utgått från en organisation och från den intervjuat både HR, chefer och medarbetare i syfte att undersöka om organisationen har en strategi för personalvård samt hur arbetet ser ut praktiskt. Vi undersöker även vad som anses vara viktigt för att medarbetare ska motiveras och trivas med både arbetsuppgifter och arbetsgivare. För att kunna besvara våra frågeställningar har två teoretiska utgångspunkter använts, krav-kontroll- och stöd- modellen samt tvåfaktorteorin. Studiens resultat visar att det inte finns några utpräglade strategier från organisationen gällande personalvård men däremot framkommer implicita tillvägagångssätt för att personalen ska trivas. Ledarskapet framhålls som den viktigaste faktorn och vi diskuterar på vilket sätt chefen ser till individen i arbetet att vårda och utveckla sina medarbetare och hur det bidrar till organisationens framgång. Gemenskap mellan kollegor och möjlighet till kompetensutveckling är ytterligare två faktorer som lyfts som centrala för att medarbetare ska vilja stanna och trivas hos sin arbetsgivare.